Grundfrågan som Deiving reser (som alltså varit i Almedalen) är alltså följande
Mycket av diskussionerna på minglerna har handlat om att vara ung i politiken och om hur piratpartiet rör sig i det tomrum som de traditionella partierna lämnat öppet att fylla.
Så efter att jag lite mera skämtsamt ha konstaterat att alla äldre faktiskt varit unga och att unga saknar erfarenhet (också av att bli äldre) blir meningsutbytet mera allvarligt. Både Deiving och Fridén verkar ha uppfattningen att man måste vara ung för att kunna driva en politik som passar unga människor - att man som äldre (här något obestämt men jag upplever mig som vit, medelålders man klart inkluderad) inte förstår, inte delar de oerhörda svårigheter som just dagens unga upplever och därför inte kan vara en bra företrädare i politiska sammanhang.
Jag har svårt för denna typ av generaliserade omdömen om folk oavsett hur man väljer att kategorisera dem. För mig är en bra politisk företrädare en person som oavsett kön, ålder, hudfärg, ursprung företräder den politik jag gillar. Jag menar - bara som exempel - att den politik Maud Olofsson företräder inte blir ett dugg bättre för att hon är en kvinna eller att den integrationspolitik som förs i detta land inte blivit ett dugg bättre på grund av Nyamko Sabunis hudfärg.
Vad finns då som talar för att politiken skulle bli bättre (för unga) om yngre gavs tunga förtroendeuppdrag kan man undra, jag hittar snarast invändningar. För det första så behöver man ju bara läsa Aftobladet serie med förslag från ungdomsförbund på vad partiledarna borde tala om - ta t.ex. Charlie Weimers - för att inse att egenskapen av att vara ung inte räcker långt. För det andra har jag inte sett något exempel på att vi fått en bättre politik för att någon ung getts en riksdagspost, ett kommunlarådsuppdrag eller liknande. Här kan jag ha missat något så upplys mig gärna.
När jag försöker förstå på vilket sätt ungas erfarenhet idag skiljer sig från min generations erfarenheter av dels att vara ung (då det begav sig) och dels av att leva nu och ställer frågan till Deiving och Fridén så ger de några exempel. Internet - visst en ny grej men det faktum att äldre emellanåt hemfaller åt att misstänkliggöra det unga sysslar med är inte nytt, det är sannolikt åtminstone en företeelse som funnits sedan man kan börja prata om ungdomskulturella fenomen (dans, jazz, rock, biografer, etc). Arbetslöshet - absolut inget nytt och något som i alla tider drabbat oerfarna och utbildade oftast, våra föregångare skapade ju a-kassan för att mildra effekterna. Gränslöst Europa - visst annorlunda men inte väsenskilt - det är 20 år sedan muren föll och det är säkert 40 år sedan vi började åka på charterresor, Sverige blev ett invandrarland i slutet på 50-talet och något/ra årtionden därefter. Samtidigt var det min generation som började tågluffa, som drev frågor om internationell solidaritet betydligt kraftfullare än dagens ungdomar gör.
Informationsrevolutioner har vi upplevt förut - ta radions genombrott, ta TVs genombrott, båda genomgripande förändringar av informationsflödet och revolutionerande i hög grad, plötsligt hade vi världen i våra vardagsrum. Dock - den kommunikationsrevolution vi nu är mitt uppe i är vi förstås i lite olika grad delaktiga i. Det är dock inte nödvändigtvis en generationsfråga, i första hand tycks det vara en socioekonomisk fråga (som de flesta frågor visar sig vara). Sen är förstås yngre något snabbare att anamma ny teknik men det finns många (och för utvecklingen betydelsfulla) äldre som hänger med.
Deiving konstaterar
Vi har det "nya sociala livet på internet där de äldre på beslutsfattande positioner uppenbarligen inte fattar att vi som socialademokrater definitivt inte ska ställa oss på företagens sida mot medborgarna och lägga en våt hand över en nödvändig omställning
Det är bara ett axplock men det finns fler och de går ut på att du formar de politiska besluten utifrån din egen direkta verklighet - därför är det viktigt med vilka företrädare du har.
Hon har rätt såtillvida att det uppenbarligen finns personer (oavsett ålder) i beslutsfattande positioner som inte fattar. De bör bytas ut mot personer (oavsett ålder) som fattar.
Jag skulle gärna vilja lämna dig en tanke:
SvaraRaderaEn människa som levt både med och utan internet som en del av samhällsstrukturen, kan aldrig förstå hur det är att ha levt enbart med detsamma.
Det jag säger är alltså att just avsaknaden av erfarenhet förändrar upplevelsen drastiskt.
För att ta ett mer universellt exempel på samma sak:
Om du hade fått chansen att vara "ung" igen, skulle du bete dig annorlunda än om du aldrig varit "gammal".
Avsaknaden av erfarenhet förändrar upplevelsen och synsättet.
intressant tanke?
Hoppas att du inte misstycker om jag också kommenterar den tanke du lämnat. I någon slags filosofisk mening har du naturligtvis rätt båda vad gäller att avsaknad av erfarenhet förändrar upplevelsen (dock inte nödvändigtvis drastiskt tror jag) och förstås när du konstaterar att man skulle göra annorlunda om man kunde bli ung på nytt. Det senare är väl et gott argument, så gott som något, för att man inte skulle välja unga till tunga maktpositioner.
SvaraRaderaDet förra är förstås mer problematiskt då det skulle kunna innebära just det du hävdar - en total oförmåga att förstås ungas villkor idag. Det tror jag nu inte är sant men även om så vore skulle metoden för att komma tillrätta med det inte nödvändigtvis vara att sätta unga vid makten utan snarare att kommunicera, erbjuda delaktighet, plats i de politiska samtalen. Sen har ju människor en betydande empatisk kapacitet (inte altid utnyttjad dock) vilket får åtminstone mig att tro att skillnader i upplevelser av samma sak i stor utsträckning kan överbryggas.
Det du säger låter vettigt i teorin.
SvaraRaderaPersonligen känner jag att de flesta som väljs in, oavsett ålder och parti, är långt ifrån tillräckligt vidsynta för att kunna handha andra åldrars perspektiv.
Stefan, en av mina oänger är ju också att det i praktiken inte gör skillnad - alltså att unga inte är bättre företrädare för unga (och likadant för andra grupper). Förutom alla de exempel vi kan hitta när det t.ex. gäller kvinnor som har/haft ledande positioner så skulle man kunna förtydliga dett kasnek genom att titta på effekten av att politiskt sakkunniga ofta är unga men det är svårt att hitta exempel på hur det påverkat politiken i för ungdomar betydelsefull riktning. För att ta min närhet som ett annat exempel - vi har en assyrier/syrian som ordförande i kultur- och fritidsnämnden och jag har inte kunnat se att varken kultur- eller fritids (läs idrott) politiken förändrats väsentligt.
SvaraRaderaDessutom tycker jag ju faktiskt att det vore fel om man valdes in för att företräda en specifik grupp - man skall ha ledande poster för att man står för en politik som har stöd av väljarna/partimedlemmarna.
Min upplevelese är att skillnaden faktiskt kan vara mycket drastisk. Det är kanske inte så viktigt dock, eftersom det är helt riktigt som du säger att vem som helst faktiskt kan sätta sig ner och lyssna på andras synsätt. Det krävs en hel del empati för att till fullo kunna förstå, men den som gör det borde ju också ha större chans att få bli invald.
SvaraRaderaAllt som behövs för att vara politiker är dock bara en insikt i dagens samhälle, och erfarenhet från tidigare samhällsstrukturer är av mycket liten vikt. Detta menar jag eftersom det är dagens situation som man skall påverka. Att ha förståelse för tidigare samhällsstrukturer kan bli en missvisande lins genom vilken man tolkar nutiden, om man inte är försiktig. Av denna anledning ser jag ingen anledning att utesluta unga ur politiken (vilket jag inte tror att du menade). Däremot ser jag att det finns ett krav på att förstå systemet och styrelseorganet mycket ingående för att kunna skapa förändring. Detta sista är dock någonting som få unga har då detta tar tid att inskaffa sig.
Du har även helt riktigt att en folkvald aldrig skall väljas för att representera en specifik grupp, utan denne skall väljas för att den representerar väljarnas tolkning av partiets politik.
Till sist vill jag också säga skulle jag vilja säga att om de folkvalda insåg att det är en förtroendeposition man fått, snarare än en maktposition, så skulle de nog anstränga sig mer för att de unga i samhället skulle kunna känna sig bättre representerade, oavsett representantens ålder.
Unga människor är inte medvetna om, att den som är äldre MINNS, hur snäv den egna utblicken är, när man är ung.
SvaraRaderaAlltför många unga verkar därtill övertygade om, att tillvaron har genomgått en dramatisk och unik förändring (aldrig tidigare skådad under världshistorien) - just för deras egen generation.
Det är deras eget snäva, begränsade perspektiv som får dem att tro detta. De ser inte sammanhang, helhet och stora linjer - eftersom de saknar en egen tillräckligt omfattande livserfarenhet.
Aristoteles ansåg, att man var inte tillräckligt erfaren för att styra/leda ett land före 50 års ålder. Den mänskliga naturen har inte genomgått någon dramatisk förändring sedan han observerade detta.
MVH, Anders
Håller med dig, Anders Anonym även om man inte skall förringa också relativt unga människors intelligens, empatiska förmåga och förmåga att lära. Dock - det är intressant om än något svårt att diskutera just frågan om graden av förändring. Jag gjorde ju en del försök men kände väl inte att jag nådde ända fram.
SvaraRadera