Vems förtroende förvaltar förtroenderådet

Socialdemokraterna förändras inte frivilligt: "Direktiven till valberedningen är en indikator på vilja, inriktning och mål. Härav blev intet kan man gott och väl säga. Några röster höjdes med insikt om behoven men de var för få och de fick rejält med mothugg av partisekreterare Baylan."

Ägnar en del av min tid åt Kantro Store, så också idag, så jag kunde bara lite sporadiskt lyssna/se på dagens förtroenderåd. Försökte också följa tweeten och fejjan men även det blev rätt osammanhängande. Försöker nu rekapitulera dagen via andras skriverier som t.ex. Erik Laaksos från vilket citatet ovan är hämtat. Tror Alexandra Einerstam också var där och hon skriver:

Efter att partisekreterare Ibrahim Baylan yrkat avslag på Odhners och Petersens förslag, så ställde sig stora delar av förtroenderådet sig bakom Baylans yrkande. Den logga (som ni ser ovan), har projicerats på en vit duk under förtroenderådet tillsammans med foldern som ligger på ombudens bord, får nu ett löjets skimmer över sig, i och med att förtroenderådet inte vill öppna upp partiet.

Einerstam har dock missat att också jag sedan en tid kandiderar till partiledarposten, men så hade ju även Aftonbladet gjort. De tror att det bara finns två kandidater fast jag haft en FB-grupp till stöd sedan före den 15:e november.

Metaforer är svårt, Karin Petterssons, får jag inte riktigt ihop. Slutsatsen verkar dock korrekt:

För att överleva måste nu Socialdemokraterna leta sig ut ur djungeln, och sluta ta gårdagens strider. Både med varandra och med regeringen. Det är dags att släppa den politik som man förlorat två val på – väljarna kommer inte att tacka ja till den nästa gång heller.

Så läser jag Mona Sahlins tal (obs Mona Sahlins - inte Monas, inte refererar jag till Tage, Olof, Ingvar eller Göran heller även om jag faktiskt varit personligen bekant/träffat flera av dem) och fastnar för en del av detsamma

Vad kan vi lära av våra nätrötter? På nätet leder de socialdemokratiska bloggarna. Här finns levande, frisk och öppen diskussion. Här hämtar jag ofta inspiration när det är dags för tal och utspel, och det hoppas jag att ni gör också. Vi ska ta vara på våra tänkare och skrivare när vi utvecklar vårt parti och vår rörelse.

Jag har funderat mycket på jämställdheten och på maktens alla manliga attribut. Vi har beslutat att vara ett feministiskt parti, men det räcker ju inte att besluta – är vi där, är vi feminister?

Jag har funderat över vår partikultur. De senaste veckorna har inte varit någon vacker uppvisning. Det kan inte vara så att diskussionerna på våra interna möten är i någon journalists inkorg innan mötesdeltagarna lämnat rummet. Vi måste skapa större tillit i vårt parti om vi ska kunna vara så ärliga och så modiga som vi behöver vara.

Om man å ena sidan hävdar att nätrötterna representerar en frisk och öppen diskussion och sedan stör sig på att diskussioner från partiapparaten förs ut i offentligheten tror jag att man missat den kanske väsentligaste förändringen som 2000-talet fört med sig - fullständig transparens. Den förändringen (och vi gillar ju sånt sa Sahlin i samma tal) innebär att vi inte längre för diskussioner enbart i slutna rum, att det vi diskuterar kamrater emellan också diskuteras öppet just på nätrötternas bloggar, på fejjan eller via traditionella medier.

Reflektera också över en tweet från Katrine Kielos

har nu läst Sahlins tal. väldigt tillbakablickande, var det inte? utkämpa 2006 års valrörelse igen. typ. dessutom som om ek.kris aldrig hänt

För mig känns det inte som om Sahlins tal var ett avstamp för den diskussion/debatt som måste föras brett i partiet. Det oroar mig mycket att förtroenderådet inte tycks ha fattat ett enda beslut som för oss framåt varken organisatoriskt eller politiskt. Tror dessutom att Sahlin hade helt fel när hon säger

Ge min efterträdare ett tydligt mandat. Låt henne eller honom leda och lita på de vägval han eller hon gör.

Partiledaren ska förstås leda partiet, leda diskussionerna men f-n inte göra vägvalen själv - allt sådant ska diskuteras öppet och vara väl förankrat i rörelsens alla delar.

Kristian Krassman tycker att

Det är ett misslyckande och jag tycker att valet av denna genombleka valberedning skickar signaler som är mycket mycket beklagliga.

Han efterlyser både medlemmar i valberedningen med utländsk bakgrund och medverkan från partiets systerorganisationer i arbetet. Jag tycker väl att det i och för sig är anmärkningsvärt men knappast det största problemet. Det är nämligen enligt min uppfattning att den utses utan att veta i vilken riktning partiets politik ska utvecklas, dess medlemmar inte utsetts på meriter när det gäller detta och ett antal (flertal) snarast representerar det gamla som vi bör lägga bakom oss. Ingen har såvitt jag vet deklarerat att de kommer att föra ut sina överväganden så att dessa kan diskuteras bland medlemmar och vänner.

Observerar förresten att Sahlin inte använder begreppet frihet, jämlikhet och solidaritet som sammanfattande vår ideologiska utgångspunkt. Så väl hade hon inte läst på hos nätrötterna.

Technorati Tags:
Aftonbladet, Erik Laakso, Frihet, Katrine Kielos, Mona Sahlin, Socialdemokratiska Arbetarepartiet, Solidaritet, Kristian Krassman, Ibrahim Baylan, Karin Pettersson

Demonstration mot Stockholmsprogrammet!

Henrik-Alexandersson.se: Demonstration mot Stockholmsprogrammet!: "Onsdag den 15 juli samlas EU:s justitieministrar i Sverige. En av sakerna de skall behandla är det så kallade Stockholmsprogrammet – som är en allvarlig potentiell utökning av storebrorsstaten i EU.

Nu planeras demonstrationer mot Stockholmsprogrammet på onsdag. I Stockholm, lämpligt nog."

Gott så! Nu undrar jag bara var Mona Sahlin och Ibrahim Baylan har tänkt sig att vi skall samlas - alltså vi sossar som är emot storebror. Känns inte som om vare sig Piratpartiets eller de liberala är till för oss.

Sen blev jag förstås dels lite konfunderad över det faktum att man planerar två demonstrationer samma dag i samma fråga.

Ännu mera konfunderad när HAX ser sig föranlåten att göra följande anmärkning: Detta måste bli värdiga manifestationer för medborgarnas rätt till integritet. Det måste ske lugnt och starkt. (Skulle kravallvänstern försöka ta över, låt dig då inte luras att haka på.) Du har rätt att protestera och att framföra din åsikt under ordnade former. Och det är, som sagt, nödvändigt att göra detta för att makthavarna skall lätta på gasen.

Och faktsikt ännu mera konfunderad när jag går till Stoppa Stockholmsprogrammets wiki och där finner en pdf som är något slags flygblads/pamflettunderlag som dels bara finns i en version på engelska, dels innehåller ett upprop mot flyktingpolitiken (det senare säkert ok i sig men känns som en annan fråga).

Jonas Morian har också uppmärksammat demonstrationen. Fler hittas på Knuff

Avslöjande: Förbluffande högt stöd för Mona Sahlin

AVSLÖJANDE: Ny kris för socialdemokraterna efter valet: "AVSLÖJANDE. Var fjärde förtroendevald socialdemokrat i landet har lågt eller mycket lågt förtroende för sin partiledare Mona Sahlin. Samtidigt säger var tredje socialdemokratisk politiker att förtroendet för Sahlin påverkats negativt av det usla valresultatet. Det visar en unik undersökning bland 1 500 förtroendevalda socialdemokrater som Politikerbloggen och TV4Nyheterna ikväll kan presentera.

Se mer i TV4Nyheterna ikväll klockan 19 och 22."

Artikeln på Politikerbloggen kunde förstås lika gärna ha haft rubriken ovan och refererat siffrorna från undersökningen helt annorlunda, inledningen skulle då låta ungefär så här:

3 av 4 förtroendevalda socialdemokrater har högt eller mycket högt förtroende för sin partiledare Mona Sahlin. Bara var tredje socialdemokratisk politiker uppger att deras förtroende för partiledaren har påverkats negativt av resultatet i EU-valet.

Andra som kommenterat "avslöjandet": Henrik Alexandersson, Peter Andersson, Knuff

Kanske lite taskigt

Jag blev väl inte gladare av det här.....: "- Jag tror att de siffrorna också är ett uttryck för att undersökningen gjordes under en period då stödet för oss föll.

Så uttryckte sig vår nye partisekreterare med anledning av Demoskops senaste opinionsundersökning. "

Sanslöst "rolig" kommentar från Ibrahim Baylan hittad av Anders Nilsson.

Förtjäna förtroende

Göran Greiders analys om Mona Sahlin borde alla socialdemokrater ta och läsa: "Göran Greider nämner även Mona Sahlins val av sin inre krets som problematisk när enbart hennes egna meningsfränder får vara med, som senast med Ibrahim Baylan. Därmed stängs dörren mot de, därav jag och Göra Greider, som inte har samma syn som Mona Sahlin och hennes meningsfränder i många frågor som t ex marknaden, EU:s maktbefogenheter osv. Det vore bättre med en mångfald även i ledningen för att behålla de kloka och tänkande personer som fortfarande sprattlar till för sin ideologiska överlevnad i partiet. "

Reza Javid uppmärksammar mig på Greiders text i vilken han bl.a. skriver följande:

Än värre är väl den känsla som ibland kommer över mig och säkert många andra, att hennes stora mål var att ta revansch för nederlaget och smäleken 1995, när hon aldrig fick ta över efter Ingvar Carlsson. När hon sedan väl blev partiordförande hade hon nått sitt mål. Själva posten var det viktiga, den personliga revanschen, inte en brinnande ambition att formulera en politik för en moloken socialdemokrati.

Nu skallar ropen om att kritiken bör tystna, att man för paritets skulle skall hålla käft, att man för makten (för det finns ju inte mycket till politik) måste sluta upp. Så säkrar man ingen valseger, så formar man inte en politik värd att slåss för, så väcker man inte entusiams.

Vilka nötter det finns

AiP / Har vi fest eller kris i partiet?: "Valanalysen slog fast att S förlorade valet 2006 på grund av jobben, skolan och bristen på ett regeringsalternativ. Alla dessa tre frågor har stått i centrum för Mona Sahlins förnyelse av S.

Med Ibrahim Baylan som partisekreterare visar Mona Sahlin att förnyelsen fortsätter. Hon kör vidare och använder all kraft till att genomföra det mandat hon fick när applåderna dundrade 17 mars 2007. Och det är inte fel att den svåraste hemläxan – att bilda ett regeringsalterntiv – påbörjades redan hösten 2008. Att vänta till våren 2010 kunde ha blivit ödesdigert.

Vidare: Den egna förnyelsen och bildandet av ett rödgrönt alternativ ska inte ses som två olika processer som nu konkurrerar med varandra. I vår förnyelse ingår det som bekant att partiet ska bli mer öppet och lyssnade. Alla goda idéer föds trots allt inte inom arbetarrörelsen. Vår egen förnyelse har därför en naturlig koppling till den rödgröna processen."

Analysen i AiPs ledare suger. Detta av flera skäl. För det första visade i alla fall min analys av valförlusten att det var frågan om arbete som blev akulleshälen. De övriga två faktorerna AiP nämner avgjorde inte valet - de illustrerar bara det faktum att ett defensivt parti utan vision lät oppositionen (alliansen) diktera dagordningen - det har ju Mona Sahlin fortsatt med, hon har ju släppt fram en skolpolitik som bara kan beskrivas som passiv och där det tycks handla mest om att vara en Björklund light. Hon verkar dessutom sakna en vettig strategisk förmåga (eller rådgivning) och har sålunda också fogat in sig i alliansen krav på att presentera att regeringsalternativ bestående av flera partier - helt fel tänkt!

Förnyelsen fortsätter, hävdar AiP, med Baylan som partisekreterare. Såvitt jag förstår har vi alltså nu en partiordförande som var aktuell redan i början av 90-talet och en partisekreterare som varit en av tidigare partilednings proselyter och minister under Göran Persson. Vad är det för förnyelse AiP yrar om?

Vem var det som inledde det rödgröna mer institutionaliserade samarbete - Mona Sahlin?

För övrigt - valförlusten 2006 handlar om att något/ra hundratal tusen människor i detta land som tidigare röstat rödgrönt valde att rösta på alliansen. De skall inte få diktera partiets politik och innehållet i en välbehövlig förnyelse.

Partisekreterare Baylan

Partiet har utsett en ny partisekreterare - et blev Ibrahim Baylan. Precis som Erik Laakso frestas jag säga att detta val väl varken är bättre eller sämre än något annat val.

Ibrahim Baylan utsågs idag till ny partisekreterare efter Marita Ulvskog och tydligen är det inte så noga vad kongressen säger i höst. Inte har det heller skett någon medlemsomröstning eller sondering bland medlemmarna utan de tillfrågade är endast partidistriktens ordföringar. Det är väl där partidemokratin ligger, i partistyrelsen och bland de valda ordförandena. Vem behöver ett parti eller en demokratisk organisation? Sympatisörer lägger sig väl inte i laguttagningarna i så hög grad. Just det. Ibbe då? Ja, han är väl inte sämre eller bättre än någon annan så vitt jag kan bedöma även om jag tycker det är lite roligt att han i intervjun på You Tube säger att vi måste ligga långt fram i nya medier, som Internet. Jag håller med, så länge vi inte glömmer tryckpressen…

Utöver detta kan det finnas skäl att lägga till att Ibrahim Baylan ju knappast står för någon förnyelse. Han är som så många andra lika skyldig till den politik som ledde fram till valförlusten bl.a. som minister i den tidigare regeringen. Hans avtryck i skolpolitiken kan väl heller inte betraktas som värda att uppmärksammas i positiv mening.