Gadgeten innehöll ett fel

20100929

En stat - alla folk

Tvåstatslösningen var en bra idé: "Är två stater verkligen en realistisk lösning av Palestinakonflikten? Sedan några år har tvivlet växt bland olika framtidsspejare. I stället har de noterat hur konflikten är på väg till en om lika rättigheter i en och samma stat."





Per Wirtén har upptäckt att det finns framtidsspejare, oklart vilka dock, som nu tycks se att en enstaslösning är den nödvändiga formen för statsbildning i det område där israeler och palestinier bor. Det är bra fast man behöver inte vara framtidsspejare för att inse detta. Kjell Arvedson skriver i en kommentar till Wirtén att
"Tvåstatslösningen har aldrig varit en bra idé. Ett skäl är förstås att den aldrig varit praktiskt möjlig.."


Etnicitet och religiös tillhörighet är i vår tid, där nationalstatsbegreppet faktist utmanas av globaliseringen, är faktiskt den allra sämsta tänkbara grunden för statsbildningar. De leder ju ofrånkomligen till något som har stora likheter med rasism och kommer med de ofrånkomliga migrationsströmmar som finns att vara svåra att upprätthålla utan stor våldsanvändning och apartheidliknande lagar. Precis så ser det ju också ut i denna konflikthärd.

Eftersom det hittills legat i de imperialistiska staternas intresse att upprätthålla konflikten i Mellanöstern har det förstås varit svårt att se en enstatslösning som möjlig. Israel fungerar ju som ett brohuvud i en i övrigt övervägande muslimsk del av världen som, och viktigare, står för en icke oväsentlig del av världens oljeproduktion. Det som möjligen skulle kunna hantera också detta är en palestinsk på helt sekulära principer uppbyggd stat till vilka alla oavsett om de kallar sig muslimer, araber, israeler, judar, kristna osv hör. Om en sådan stat bildades och FN gavs ett 5-årigt mandat att styra så att alla institutioner som t.ex. militär, polis, rättsväsendet i övrigt, utbildning blir lika tillgängligt för alla - alla lika delaktiga i. Därefter skulle man kunna hålla val.


Technorati Tags:
, , , , ,


20100927

Kommentar till Bard

Det nya digitala klassamhället: "Tänkaren, författaren och artisten Alexander Bard talar om vårt förhållande till internet. Vilka är vi och vad gör internet med oss? Vad är det som skapar de nya underklasserna i den digitala åldern?"





Attention = uppmärksamhet x trovärdighet, detta är Alexander Bards huvudtes. Har ägnat dagen åt att - en liten bit i taget - ta del av en föreläsning Bard hållit. Mycket av det han säger är förstås rena självklarheter, annat märkligt då han tappar bort frågan om ägandet av produktionsmedel - nätverk ersätter säger han vilket inta alls är sant i generell mening. Befinner man sig i medelklassen (som Bard) är det förstås sant i stor utsträckning. Är man städerska gäller inte detta - inte bara de bardska porrsurfande hälleforsarna. Eller för all del de kinesiska industriarbetarna i södra Kina.

Däremot är Bard en förespråkare för den personliga brandingen som man tyvärr möter alltför ofta på t.ex. Twitter. Det är folk som har något att säga, som vill kommunicera man fortsätter att följa (eller faktiskt läsa) - de som bara vill branda sig blir successivt alltmer ointressanta. I slutet av förelösningen blir för övrigt det bardska medelklassstyrda tänkandet extremt tydligt - "i takt med att vi kan vara tre dar, två dar på jobbet" gäller faktiskt bara en mindre del av befolkningen, nämligen de som har råd att ha någon som sköter stora delar av marktjänsten. Hur det går i vår tid för de som sköter denna markservice har Bard inte ens några tankar om.


Technorati Tags:
, , ,


20100925

Och vi dömer ut Ullman

Harald Ullman dömer ut s-kampanjen: "Socialdemokraternas valstrategi i detta val var den mest misslyckade i Socialdemokraternas långa och stolta historia. I varje framgångsrik marknads- eller valkampanj måste målet vara att maximera, inte minimera antalet kunder/väljare. Man måste välja rätt målgrupp och utgå från målgruppens uppfattning om verkligheten. Och dessutom vårda sitt varumärke så att målgruppen känner igen sig. Det misslyckades man med.

Socialdemokraterna solkade sitt varumärke genom att samarbeta med Vänsterpartiet. Ungefär som om någon på Volvos marknadsavdelning skulle komma på idén att man skulle marknadsföra Volvo och Trabant tillsammans. Och även om man anser att Vänsterpartiet lämnat sin solkiga kommunisthistoria bakom sig
Så är man i grunden emot marknadsekonomin som väldigt många medel och arbetar-klassväljare lever och är beroende av."





Håller helt med Harald Ullman när det gäller hans värdering av den socialdemokratiska valstrategin. Tyvärr just på de grunder som han tycks anse vore ett bättre alternativ. Det var just målgruppsoptimeringen som definitivt låg till grund för misslyckandet. Att sedan som Ullman döma ut samarbetet med Vänsterpartiet på grundval av "fakta" visar ju bara hur ännu en PR-människa går vilse i sina egna teorier. Det finns andra stratgiska skäl att döma ut samarbetet - knappast att det solkade varumärket.

Ullmans kommentar till valaffischerna är dock klockren
Men ”Vi kan inte vänta.” Vad är det för budskap när man inte kan läsa texten om vad man inte kan vänta på. Själv undrade jag om man väntade på arvodena?
Tänkte själv samma tanke varje gång jag körde förbi bilder av kommunalråd/riksdagsmän där just väntandet var det enda urskiljbara.


Technorati Tags:
, , , ,


Vem lämnar Borgnäs i sticket

Verklighetens folk lämnades i sticket: "Detta hänger ihop med finanskapitalismens utveckling. Staten och kapitalet satt verkligen i samma båt när även kapitalet hade ett intresse av en välmående nationell reservarmé och gärna betalade för att hålla den i beredskap för aktiv tjänst i produktionen. I dag kräver kapitalet snarare dels en högproduktiv elit för de kvalificerade jobben, dels en billig underklass för de enklare jobben. En expansiv välfärdspolitik ter sig därför onödigt hjärtnupet, inte en samhällsekonomisk nödvändighet. "





Jag har visserligen inte ansträngt mig för att ta reda på sammansättningen av "kriskommissionen" utan bara noterat vilka som leder de olika arbetsgrupperna. Kajsa Borgnäs tillhör den skaran. Reagerar lite ryggradsmässigt när jag läser att hon hävdar att staten och kapitalet satt i samma båt (reaktionen avseende val av tempus), som om staten och kapitalet nu plötsligt skulle fått motsatta intressen. Kanske tillhör Borgnäs i själva verket statskramarna i partiet och det är ju i så fall lite illavarslande när det gäller inriktningen på idédebatten.

Det som talar mot min ryggmärgsreaktion är att Borgnäs i den citerade artikeln åtminstone börjat titta på hur samhället ser ut idag och i viss mån säkert har rätt i att en del av de arbetslösa inte utgör något reellt alternativ till de som har arbete. Frågan är dock i vilken utsträckning - om arbetslösheten är en 8-10% så är det väl fortsatt så att den andel av arbetskraften som är sysselsatta i branscher med låga kompetenskrav är betydligt större.

Denna fundering leder fram till tankar om hur arbetsmarknaden kommer att se ut framgent. Ibland får man intrycket att uppfattningen att alla kommer att jobba i högkvalificerade sektorer är utbredd. Detta understryks av att ledande kamrater fokuserar på behörigheten till högskolan när gymnasiets inriktning diskuteras. Så är naturligtvis inte fallet. Vi kommer framgent att behöva minst samma andel av den arbetsföra befolkningen sysselsatta inom serviceyrken med ofta inte särskilt höga krav på lång utdildning som idag. Det gäller vård, omsorg och stora delar av servicenäringen. Huvudskälet till att alla bör ha högskolebehörighet är i första hand att man som medborgare behöver dessa kunskaper (för att t.ex. inte falla för SD-propaganda), i andra hand att man också behöver breda allmänna kunskaper och förmåga att lära, ta del av instruktioner etc. för att klara sig väl i arbetslivet och i tredje hand att man därmed ökat sina valmöjligheter, faktiskt kan "göra karriär.

Ibland lyckas vi verkligen kränka de människor som arbetar i branscher med relativt låga kompetenskrav genom att t.ex. förutsätta att alla vill/kommer att vilja studera vidare, genom att ge vissa typer av serviceyrken nedsättande epitet - sådant biter hårt på de som arbetar i sådana yrken.

Låt oss bara betrakta denna underklass villkor - och då menar jag den del av densamma som har arbete (för jag delar inte Borgnäs definition som tycks begränsas till de arbetslösa) - ur synvinkel egen försörjning och förverkligande av sitt livsprojekt, att kunna skapa sig ett gott liv. De flesta aktuella yrken ger så dåligt betalt att man knappast kan tänkas försörja sig, åtminstone om "sig" inbegriper barn. Man blir alltså hänvisad till bidrag för sin existens, prövad, utlämnad åt staten (det offentliga). Ofta handlar det om dåligt betalda slitiga jobb - på stressiga snabbmatsrestauranger, på äldreboenden, som städare osv. En del av dessa jobb är genomgångsjobb lämpliga för unga, ibland studerande, och förhållandena kan kanske accepteras men för det stora flertalet gäller att de erbjuder usla villkor. Det här är yrken som erbjuder noll eller ingen egen kontroll över arbetets uppläggning, över dess förläggning i tid, över hur själva arbetstiden kan användas.

Nåja, poängen är att statens och kapitalets intressen faktiskt sammanfaller. Man behöver fortsatt en kader av människor som utför en mängd relativt okvalificerade sysslor, till del bestående av jobb inom den offentliga sektorn men också inom servicesektorn. Till det behövs också en skara arbetslösa för att säkerställa att inte lönekraven inom dessa områden blir för stora. För den som väljer att identifiera sig med staten blir det gemensamma intresset med kapitalet i denna fråga ofrånkomligt.

Ulf Bjereld skrev häromdagen
Utmaningen består nu i att formulera en politik som varken är nostalgisk eller marknadskramande, men som förmår föra in partiets centrala värden om frihet, jämlikhet och solidaritet till vår tid.
baserat på en analys däri samhälleliga grundläggande konflikter (mellan arbete och kapital) skulle ha förändrats genom övergången till informationssamhället. Man undrar - har det faktum att majoriteten av befolkning äger en bråkdel av produktionsmedlen radikalt förändrats, har det faktum att majoriteten för sin försörjning är beroende av lönearbete förändrats, har förmögenhetsfördelningen plötsligt i grunden ändrats. Man undrar - har vi inte fortsatt ett samhälle med klasser, med en tydlig underklass. Man undrar helt enkelt!



Technorati Tags:
, , , , , , ,


20100922

Riv upp, gör om, gör rätt

Alliansen vinner på S-politik: "Socialdemokratin har i sina bästa stunder varit systemkritiskt, orädd och nyfiken på framtiden, villig att förändra och förbättra, inte enbart bevara och trygga. Om väljarna ska föredra originalet framför kopian behöver partiet återupprätta sin allians med det moderna. Då måste man börja genom att uppdatera sin gamla berättelse om folkhemmet till det globala tjänstesamhällets krav. Den berättelsen har nämligen en kärna som är tidlös: att ge alla människor lika förutsättningar att göra olika livsval."





Lars Ilshammar är en klok man och i den snabbanalys han gjort i Aktuellt i politiken kommer han till en rimlig om än inte särskilt konkret slutsats. Man kan faktiskt hävda att moderniteten är ett ytterst centralt begrepp.

Dock, som alltid, föder Ilshammar en del tankar, ger anledning till reflektion och därmed uppkomst av synpunkter, kanske t.o.m. invändningar. En sådan reflektion handlar om den logiska lucka som förstås uppenbarar sig omedelbart i det att Ilshammar å ena sidan hävdar att det inte handlar om Mona och några stycken senare just definierar det faktum att partiets ledarskap fått vara intakt sedan Göran Perssons tid som ett av problemen. Mona Sahlin är väl faktiskt den mest tydliga representanten för det ledarskapet inte bara i egenskap av dess främsta företrädare utan kanske främst genom sin "långa erfarenhet". Fast det ska förstås sägas att det Ilshammar säger är förstås bara att inte allt ljus skall riktas mot partiledaren och det är förstås rätt Östros, Bodström, Johansson m.fl. tillhör ju samma krets.

I ett avseende förstår jag dock inte Ilshammars teser och det gäller frågan om det rödgröna samarbetet som han hävdar kom försent. Jag skulle snarare hävda (och det har jag gjort sedan det introducerades) att det var och fortsatt är ett historiskt strategiskt misstag. Missförstå mig rätt, jag har inga illusioner när det gäller att som parti uppnå egen majoritet i riksdagen. Att socialdemokratin har potential att vara avsevärt större än de 30% av valmanskåren som nu stödjer oss tror jag däremot är fullt möjligt, kanske t.o.m. inte särskilt svårt. För det krävs för att använda Ilshammars uttryck inverterat att samhällsanalys ersätter PR-trick och fokusgrupper.

Om man kombinerar det Ilshammar skriver om berättelsens kärna
att ge alla människor lika förutsättningar att göra olika livsval
med modernitetsbegreppet så finner man sig se och höra en berättelse som bygger vidare på idealen om frihet, jämlikhet och solidaritet. Då finnner man sig hysa en framtidstro som bygger på att vi gemensamt skapar mer resurser som möjliggör att se alla, att ge alla möjligheter, att ge alla ett bättre liv. Då finns resurser för att få bort hemlöshet, barnfattigdom, arbetslöshet och social utsatthet.


Technorati Tags:
, , , , , , , , ,


20100921

Nästan vem som helst

Vem skulle klara det bättre?: " Vem skulle klara det bättre?"





Tyvärr är det väl så att Mona Sahlin i alla avseenden representerar det socialdemokratiska ledarskap som förde oss mot 2006 och som visat sig kapabel att också leda oss till 2010. Titta bara på "vallokomitiven"!





Technorati Tags:
,


När ska vi formulera en politik för vår tid

”Vi har förlorat i flera omgångar”: "En sak jag skulle vilja lägga till är att vi inom socialdemokratin måste bli bättre på att först formulera problemen, och sedan försöka hitta en lösning"





Är faktiskt inte lite impad av Marika Lindgren Åsbrink som utöver det blogginlägg jag citerar ovan skrivit bra på Dagens Arena:
Socialdemokratin var framgångsrik på den tiden man innehade problemformuleringsprivilegiet: ”Vi övertygade folket och fick steg för steg allt fler med oss. Till slut befann sig de socialdemokratiska argumenten i samhällets mitt. Mitten var vänster, eftersom vi hade förändrat den. Socialdemokratin hade erövrat den och det måste vi göra igen”, sa Gabriel.

Här någonstans tror jag att förklaringen till den svenska socialdemokratins usla valresultat ligger. Det var inte enbart ett val vi förlorade – vi har förlorat under mycket, mycket lång tid.

De redskap arbetarrörelsen mödosamt tagit fram för att bygga det goda samhället, de visade sig inte nå ända fram. Socialförsäkringar, vård, skola och omsorg har aldrig räckt till för att se till att alla människor får lika goda livschanser.


Det hon missar så här långt är arbetets villkor. Tänkte en tanke som jag ännu så länge haft svårt att hitta uttryck för men som skulle kunna illustreras så här:

Hörde under valvakan någon borgare försvara RUT ur ett jämställdhetsperspektiv. De (kvinnor) som använder sig av t.ex. städhjälp få därigenom möjlighet att förena familj och karriär. Bra för medelklassen alltså. Vår uppgift är att ge den som utför RUT-tjänster goda ekonomiska villkor och samma möjligheter att "göra karriär".


En annan tanke gäller fördelning av arbetets resultat. Scanias 4-dagarsvecka under det senaste året fick mig att fundera kring frågan om hur positiva respektiva negativa resultat i företag påverkar aktieägare respektive anställda. Man skulle väl kunna säga att normalt så "drabbas" såväl anställda som aktieägare lika vid dåligt resultat (liten eller ingen utdelning, uppsägning eller andra former av neddragningar). Vid gott resultat så får aktieägarna utdelning, ledningen bonus och de arbetande i bästa fall hyfsat utfall vid löneförhanslingarna.

En tredje tanke gäller arbete som sådant, och då tänker jag på arbete som utförs av alla de som producerar nyttigheter, som ser till att hjulen rullar i produktionen, som ser till att vård och omsorg bemannas m.fl. Ibland får man känslan av att det är bara klassresan som räknas och att insikten saknas om att vårt samhälle faktiskt är helt beroende av alla dessa som utför tämligen rutinartade uppgifter faktiskt är nödvändiga, oumbärliga. Åtminstone glöms de bort när det handlar om lönenivå. Åtminstone glöms de bort när det handlar om inflytande över sin arbetssituation. Åtminstone glöms de bort när det handlar om respekt.

Handlar det kanske egentligen om klasskamp?

Några entusiaster har startat en Eftervalsdebatt. Eller handlar det bara om hur rådslagen (vilket idiotiskt påfund) utformas?


Technorati Tags:
, , , , , ,


20100919

Valresultat i mitt distrikt

Valresultat i mitt distrikt: "

valresultat 48.jpg
"





Socialdemokraterna har gått bra i hela Södertälje kommun. Också i mitt eget distrikt ökar vi (från en visserligen förargligt låg nivå) med 2,6%. Centern förlorar stort, deras röster tycks fördela sig lika mellan de gamla moderaterna och både national- och sverigedemokraterna.


Technorati Tags:
, , ,


Är det inte val idag LT (Södertälje)?

Nyheter - www.lt.se: "

LT valdagen.jpg
"





Spännande att se vad som händer i en stad som Södertälje på valdagen, tänkte jag. Men (som vanligt) händer det i alla fall inget som LT anser värt att rapportera - inte från gårdagen heller. Detta står ju lite i kontrast til hur normala dagstidningar arbetar på webben. Sidan har sett likadan ut sedan igår.


Technorati Tags:
, ,


Varför röstar inte sossar hos Mymlan

Liten gallup: "

mymlan.jpg
"





Kan inte låta bli att undra varför inte mina kamrater gör sin stämma hörd hos Mymlan. Är ju lite löjligt att vårt parti får 8%.


Technorati Tags:


20100918

Flashback undersöker partisympatier

Flashback om partisympatier: "

flashback 20100918.jpg
"





Någon på Tsitter pekade på denna "undersökning" med kommentaren att det inte var förvånande. Och det är det inte - blev dock lite förvånad av att jag som synes inte får rösta i omröstningen:)

Blev ratad igår av Isobel Hadley-Kamptz

Jag blev blockad igår - en oväntad upplevelse:

Reagerade på en tweet av Isobel Hadley Kamptz (som jag uppskattar mycket) varefter hon blockade mig - jag trodde hon skämtade men det visade sig vara riktigt. Den jag reagerade på var
RT @inslag: visst är invandrare olika, men nog finns väl en selektionseffekt på vad slags folk som tar steget att byta land? #slutdebatt

Mitt svar var inte lite ironiskt:
@isobelsverkstad kanske en del helt enkelt måste fly (eller köper du sd:s argument att de alla kommer hit för att utnyttja) #slutdebatt


När jag nu försöker ta reda på orsaken ser jag att hon i går kväll skrivit att hon kommer
blocka alla som rapar löjliga antiintellektuella partistsvar till mig ikväll. #nolltolerans
och därmed antar att jag fallit offer för att bli kategoriserad som rapandes antiintellektuella partisvar.

Det jag ville säga med mitt svar var att 1) även om det finns en selektionseffekt så förblir invandrare olika, 2) de flesta har tvingats fly vilket inte kan jämställas med att byta land (vilket indikerar normal migration) och 3) att orden är viktiga. Såvitt jag vet har vi under mycket lång tid bara tillåtit folk att stanna om de har beviljats asyl. Det innebär att de måste betraktas som flyktingar (eller släktingar därtill - de som kommit hit som anhöriga). Att det ändå kan antas finnas en selektionseffekt är självklart - alla har inte möjlighet/kraft att fly.

Självklart förstår jag - efter att ha följt Isobel Hadley-Kamptz under rätt lång tid - att hon inte på något sätt skulle gå SD:s ärenden men referensen jag gjorde var just för att belysa ordens viktighet . byta eller fly gör skillnad.

Lite ledsen för att hon uppfattar detta som att rapa antiintellektuella partisvar.


Technorati Tags:
, ,


20100916

Så röstar jag och varför (del 3)

Klamydiabrevet: Sveket: "Detta är en fars. Alla vet det. Men inget kan vi göra åt det. Oavsett vad de hittar på är det skattekronor som bekostar detta. Det gör det samma om det är sjukersättning, aktivitetsersättning eller försörjningsstöd. Kan man inte låta människor vara ifred? Vem har vunnit något på att en människa hur brutits ned? De borgerliga politikerna talar gärna om incitament för att arbeta, men vilka incitament har min mor? Ska det vara så svårt att acceptera att vissa människor inte kan bidra lika mycket som alla andra? Dessutom har hon slitit som ett djur i över trettio år, gått till jobbet varenda dag. Kunde inte det räcka? Har hon inte bidragit nog? Om inte sjukersättningen är till för min mor, vem är den då till för?

Det är som skojfriska personer säger, enda giltiga skälet till frånvaro är egen begravning. Det är vad Alliansen säger också. Men de skojar inte.

Detta är Sverige 2010, under borgerligt styre. För mig är inte detta vilket val som helst. Det handlar inte om abstrakta plånboksfrågor eller ens rena ideologiska ståndpunkter egentligen. Det handlar om en människa och hennes rätt till värdighet."





Läser man Emelies inlägg på Klamydiabrevet behöver väl egentligen inte så mycket sägas. Då handlar valet om människosyn som förstås är ideologiskt grundad. Vi har en hel del sprickor i våra välfärdssystem som faktiskt måste åtgärdas - och i det perspektivet blir slogans som Välfärd före skattesänkningar inte bara slogans, inte bara retorik utan högst verklig politik, för högst verkliga människor.

Fredrik Jansson beskriver Emelies inlägg med orden:
Jag vill bara rekommendera vad som kan vara valspurtens viktigaste läsning. Det är en lång text som vill slita ditt hjärta i stycken. Men det är så här det ser ut i Borgarnas Sverige. Det här är resultatet av att du fått några hundralappar mer i plånboken.


Ali Esbati gör en liknande kommentar:
Inlägget är väldigt långt. Men jag tycker verkligen, verkligen att du ska läsa det, och tänka en gång till på om det är ett sådant här samhälle du vill leva i. Fredrik Reinfeldt och hans regering är stolta över att ha gjort något med sjukfrånvarostatistiken. Det här är vad de har gjort med de människor som är den statistiken


Nu är det förstås inte bara sjukförsäkringsvillkoren det handlar om. Människor råkar inte bara ut för sjukdom. Vi har en hel del annat att ta itu med också - bostäder till hemlösa är ett exempel, ekonomiska villkor för fattiga familjer med barn ett annat. Samtidigt behöver vi visioner som också sträcker sig utöver det kortsiktigt nödvändiga. En sådan hittar jag på nystartade nättidningen Kulturdelen.nu där Helena von Hoffsten beskriver ett kulturpalats beläget där nuvarande McDonalds deprimerande byggnad ligger alldeles bredvid Maren i Södertälje. Kanske skulle jag vilja komplettera hennes vision med ett sprudlande mer vanligt nöjesliv också i detta palats som skulle få det att leva dygnet runt och därmed bidra till ökat folkliv i området, men hon beskriver en tilltalande idé.

Litet PS till Helena von Hoffsen dock - varför skulle Södertäljeborna plötsligt börja gå på bio hemmavid, alla biografer har ju lagts ned på grund av sviktande publikunderlag.

Måste göra en uppdatering (ca 02.27): Alliansfritt kommenterar också Emelies inlägg bl.a. med orden:
Den bild som målas upp i Emilies bloginlägg är långt mycket tydligare än alla tabeller, kurvor och citatsamlingar vi sammanställt. Det som visas är en bild långt mycket mer omfattande än en enskild människas lidande. Det är en bild av vilken framtid de borgerliga har att erbjuda.

Ska du läsa ett enda blogginlägg under den här mandatperioden bör du välja bort Alliansfritt Sverige och istället fokusera på det som verkligen verkligen beskriver den verkliga verkligheten så som den verkligen ser ut för verkliga människor. Emelie erbjuder just detta.

Det är ingen strukturerad text, det är ingen professionell text, det är inget litterärt mästerverk. Det är inte heller någon kort text. Det är en verklighet som inte låter sig beskrivas i politiska talespunkter som upprepas tills de förlorar all betydelse.

Det är på riktigt.

Skiljelinjen mellan de politiska alternativen är tydliga. Det är välfärd eller skattesänkningar som fritar de som tjänar mest från välfärdens ansvar. Det är solidaritet och omtanke om varandra eller mer av det som socialförsäkringsministern på fullaste allvar så adekvat sammanfattar med de bevingade orden att ”de nya skärpta riktlinjerna för sjukskrivningar ska bidra till att betala regeringens skattesänkningar.”

Du väljer.

Tänk dig jävligt noga för.



Technorati Tags:
, , , , , ,


20100914

Så röstar jag och varför (del 2)

Rödgröna vill riva upp FRA-lagen: "Men inför valet har nu S backat. Den nuvarande FRA-lagen ska rivas upp så direkt efter ett eventuellt regeringsskifte och först därefter ska en parlamentarisk utredning tillsättas, uppger Thomas Bodström (S) för SvD"





Ett viktigt skäl till att rösta rödgrönt i valet är förstås att det såvitt jag vet är det enda realistiska alternativet för den som vill att lagstiftningen kring s.k. signalspaning ska rivas upp och göras om från början. Att vi faktiskt fått detta ställningstagande från t.e.x. Thomas Bodström skall vi tacka det omfattande opinionsarbetet som sossar mot storebror, vänster- och miljöpartister och förstås inte minst piratpartisterna bedrivit. Tyvärr är det ju så att det bara är en rödgrön valseger som i dagsläget kan åstadkomma en ändring - tyvärr får man konstatera att en röst på Piratpartiet nog de facto motverkar det.

Det finns förstås fler lagar på samma tema som behöver rivas upp - IPRED är en sådan. Det finns också regler som inte alls bör införas - som datalagringsdirektivet. För att nå framgång i de frågorna måste jobbet fortsätta och då känns det ju faktiskt bra att såväl V som MP ligger hyfsat rätt.

För alla dom som likt mig reagerar mot överbjudandet i valrörelsen och som kanske framförallt reagerat på att de som faktiskt har det riktigt svårt i vårt samhälle knappast syns alls, det kan gälla de sämst ställda pensionärerna, barnen i de familjer som har det relativt sett fattigt eller de hemlösa har förstås lite svårt. Att dessa frågor ligger socialdemokrater/vänstern närmast är väl tämligen självklart men de är inte särskilt synliga. Någon verkar tro att solidaritetsfrågor inte är valvinnarfrågor. Själv har jag bestämt mig för att kryssa Evin Cetin
knyter skor (webb).jpg
i riksdagsvalet av det skälet - hela hennes personvalskampanj fokuserar på just de mest utsatta barnen.

PS Jag tycker att det är fullständigt otillständigt att hindra folk - oaktat deras åsikter - att framföra sina åsikter publikt (förstås apropå odemokratiska krafter som lyckats störa SDs möten de senaste dagarna) DS


Technorati Tags:
, , , , , , , ,


20100912

Så röstar jag och varför (del 1)

Isobel Hadley-Kamptz: Dåliga partier, bra människor: "Jag vet inte vad jag ska rösta på. Jag vet inte ens vilket block jag ska rösta på.

Jag kommer stå där velande i vallokalen med den gnagande insikten att jag oavsett vilket kommer bli besviken.

I många länder uttalar ledarsidor sitt stöd för partier inför val. Trots personvalets uppenbara begränsningar väljer jag alltså hellre enskilda kandidater. För det finns massor av bra människor i nästan alla partier.
Om jag fick drömma skulle Alice Åström (V) vara de rödgrönas justitieministerkandidat och då skulle jag inte längre tveka lika mycket.

Med henne har Vänsterpartiet en narkotikapolitik som inte ser missbrukare som brottslingar och en kriminalpolitik som bygger på vetenskap och humanism. Hennes engagemang för den enskildes rätt mot staten överskuggar dessutom de flesta liberalers."





Isobel Hadley-Kamptz har skrivit en ledare i Expressen som beskriver hennes vånda inför valet och det är faktiskt inte svårt att förstå hennes resonemang. Som socialdemokrat brottas jag dock med andra perspektiv på frågan - finns det något som tillräckligt starkt talar emot att jag skulle lägga min röst på mitt parti. På ett sätt skulle man kunna föreställa sig att denna utgångspunkt underlättar - t.ex. kunde man ju tänka sig att blockfrågan därmed är avförd och så är det naturligtvis. Dock - när valrörelsen utvecklats som den gjort - är det inte helt självklart, den närmast patetiska strategi som karaktäriserat densamma där det gällt att övertrumfa varandra med spenderandet av offentliga medel kan få den trognaste socialdemokrat att tvivla. Finns ju anledning att både i ett kort och långt perspektiv fundera över hur vi använder dessa.

Långt viktigare är dock frågan om hur grundläggande socialdemokratiska värden representeras. Det handlar om frihet, jämlikhet och solidaritet. Inte nödvändigtvis om huruvida budskapet är grinigt:) När det gäller frågan om frihet har jag faktiskt stora problem - jag såg t.ex. inte Thomas Bodström på manifestation för bibehållande av ett öppet samhälle i lördags. Hade han dykt upp hade det förstås väckt betydande uppmärksamhet - att känna integriteten hotas i samband med ett drogtest går tydligen bra, men att dra några intelligenta slutsatser av detsamma klarar han dessvärre inte. Hoppas precis som Isobel Hadley-Kamptz att Alice Åström blir justitieminister.

Också när det gäller jämlikheten kunde man begära mer men här är ändå linjen klar, ungdomar skall inte tidigt tvingas välja bort framtida utbildningsmöjligheter (här borde förstås argumentet vara att alla oberoende av arbete faktiskt behöver god kommunikativ förmåga på både svenska och engelska - grundskola räcker inte i någon bransch). Skyddet för de som drabbats av sjukdom och/eller arbetslöshet är väsentligt bättre med det rödgröna alternativet och det är faktiskt historiskt så att socialdemokratin gjort mycket bra, tyvärr har vi inte lyckats utveckla en bra modell för vår tid. Dessutom saknas konkreta åtgärder när det gäller de som har det svårast - det är faktiskt orimligt att lägga stora resurser på skattesänkningar till alla pensionärer, även de rika, samtidigt som vi har många med betydligt svårare situation.






Technorati Tags:
, , , , , , ,


20100911

Freedom Not Fear | 11 september

Freedom Not Fear | 11 september:



"För en öppen värld slåss vi sida vid sida och ber er alla att sluta upp tillsammans med oss i Humlegården, Stockholm idag mellan klockan 16-19.

Talarlista

Johan Norberg (Opolitisk liberal debattör)

Caroline Szyber (Kristdemokraterna)

Christoffer Fagerberg (Ordförande Luf Storstockholm, Folkpartiet)

Hanna Dönsberg (Piratpartiet)

Oscar Solberger (Liberati)

Magnus Persson (Ordförande Centerstudenter Stockholm, Centeruppropet)

Peter Karlberg (Socialdemokraterna, Sossar mot Storebror)


>>>>>> YAIYA! Musikaliskt uppträdande klockan 17-17.35


Ali Esbati (Vänsterpartiet)

Alexander Bard (Liberati)

Jonas Nordgren (Piratpartiet, Svart Måndag)

Magnus Andersson (Ordförande CUF)

Camilla Lindberg (Folkpartiet, Borgare Mot FRA)

Calle Rehbinder (Piratpartiet)

Michael Gajditza (Svart Måndag, Liberati) <<<ÅTERBUD PGA SJUKDOM

Jakop Dalunde (Språkrör Grön Ungdom)

Linnéa Sjögren (Feministiskt Initiativ)

Jens Odsvall (Svart Måndag, Liberati)

Max Andersson (Miljöpartiet)

Amanda Brihed (Svart Måndag, LUF, Folkpartiet, Liberati)"





Vi ses väl!


Technorati Tags:
, , , , , , , , , , , , , , , , , , ,


Är diskussion om föräldraförsäkringen ens meningsfull

Individualisera föräldraförsäkringen, just för att det är en föräldraförsäkring: "Efter Lars Ohlys snack om bröstpumpar i Svt har debatten om föräldraförsäkringens utformning på nytt blossat upp. Och på nytt förvånas jag över att så många personer som kallar sig liberaler vill ha en kollektiv föräldraförsäkring och inte en individuell."





Kan bara konstatera att argumenten för den s.k. individualiserade föräldraförsäkringen blir alltmer korkade, på gränsen till fullständigt intellektuellt haveri faktiskt. Senast i raden hittar man Utsikt från höjden som inte ens fattat att föräldraförsäkringen, precis som barnbidraget, är till för barnet. Den har uteslutande som syfte (eller möjligen borde ha) att säkra att barnet kan tillförsäkras en god omsorg under sina första levnadsår genom att dess föräldrar (som ju rimligen kan vara en eller flera) kan vara lediga för jobbet.

Jämställdhetsargumentet används ofta - undrar om någon av dess förespråkare någonsin tänkt tanken ut. Om det är sant (vilket det förmodligen är) att kvinnors relativa löneläge påverkats negativt genom att de är gravida, föder barn och tar ut mer föräldraledighet och åtgärden mot detta är att förmå män att i större utsträckning vara hemma efter barnets födelse så blir konsekvensen att mäns lön påverkas på samma sätt dvs sänks. En oerhört korkad strategi.

Dessutom är ju hela diskussionen ett uttryck för heteronormativitet. Att som Utsikt från höjden dessutom hävda att en föräldraförsäkring som ger föräldrarna (hur många de nu råkar vara och vilket kön de än må ha) rätt att mellan sig förmedla dagarna är en kollektiv försäkring innebär en tolkning av begreppet kollektiv som ju är rätt uppseendeväckande.


Technorati Tags:
, ,


Integritet - okänt för Södertäljepoli.sen?

Polisen tar allt färre dna-prov: "– Vi har som mål att nå upp till 500 topsningar under året och dit når vi inte i dag, konstaterar Lars Sjögren, biträdande polismästare i Södertälje."





Det är ju helt fantastiskt att polisen fortfarande jobbar med kvantitativa mål när det gäller genomförda kontroller. De enda mål som är relevanta är ju minskad frekvens av brott - att den biträdande polismästaren inte fattar det är ju, milt uttryckt problematiskt. Att topsa någon är extremt integritetskränkande - kanske något för poliskåren att reflektera över.


Technorati Tags:
, , ,


20100906

Proffstyckare patetiska - Ohly lysande

Ohly var stark – men obehaglig: "Det är något djupt obehagligt med denna dogmatism, och det skrämmer bort folk. Det är därför Ohly inte kommer i närheten av det väljarstöd som Gudrun Schyman nådde på sin tid. Och även om han på många sätt gjorde en stark insats i kväll så tvivlar jag på att den kommer ge någon vidare utdelning till hans parti."





Den svagaste länken: "Totalt tycker jag nog ändå att Ohly klarade sig bra i tv. I likhet med Göran Hägglund är han avväpnande med underfundig humor och - vilket är ovanligt bland politiker - öppenhet om att omständigheter kan få en att ändra uppfattning. Detta är en egenskap jag själv gärna skulle se premierades mer, men tyvärr blir det i stället snarare något som politiska journalister väljer att angripa."





Någon har tydligen känt behov av att utnämna herrar (förstås) Morian och Ingerö till proffstyckare, antagligen någon med skämtlynnet i behåll. Idag demonstrerar de bara hur man söker att legitimera sin egen förutfattade mening. Att man - alldeles oavsett kritik i sak - måste erkänna att Ohly på ett närmast överlägset sätt hanterade kvällens utfrågning i TV tycker jag är rätt ostridigt. Jag är faktiskt lite förvånad över att Vänsterpartiet inte får större utdelning - samtidigt glad förstås på grund av Ohlys "bröstpumpsgate" - utpumpad bröstmjölk i flaska (tänker på hustrun som mjölkko) är faktiskt inte detsamma som amning hur gärna Ohly vill tro det.

Aftonbaldet reporter hävdar förresten att Ohly gått i någon slags fälla:
När utfrågarna gillrade en fälla för feministen Ohly svalde han betet med hull och hår:

– Vem är förbundskapten i fotbollslandslaget, undrade Anna Hedenmo.

– Erik Hamrén, svarade den sportintresserade Ohly tvärsäkert.

– Nu tänkte jag på damlandslagets förbundskapten...

Det visste inte Ohly.


Det vet inte jag heller och skiter högaktningsfullt i - men självklart borde Ohly här ha demonstrerat tankeläsningsförmåga:(

Lena Mellin förbigår jag som vanligt med tystnad.


Technorati Tags:
, , , , , , ,


20100905

Vallöften, valfläsk, framtidsberättelse eller vision

DANIEL SWEDIN: I manifesten finns framtiden: "Det går ett spöke genom den svenska valrörelsen - den löftesbrytande regeringens spöke.

Jag hör talas om detta spöke allt oftare och allt högre ju närmare valdagen vi kommer. Det talas om att svenska politiker inte håller sina vallöften, att de sviker, att de bedrar och luras.

Ibland hör man talas om den löftesbrytande regeringen så ofta att man börjar tro att svenska regeringar är helt oförmögna att leverera.

Så är det nu inte.
"





Visst har Daniel Swedin rätt - svenska politiker levererar i så motto att deras (i årets val fullständigt absurda överbudspolitik) konkreta löften också blir lag och förordning. Det Swedin missar är att det är inte vad det handlar om - de konkreta löftena och den retorik de förses med utlovar ett bättre samhälle, ett bättre liv och det levereras inte!

Marie Demker efterlyser en berättelse men ger oss förstås inte ens konturerna till en sådan:
Regeringen Reinfeldt har varit skicklig, professionell (trots vissa skönhetsfläckar) och effektiv. Men var är visionerna? Socialdemokraternas Mona Sahlin är rejäl och duglig, men var finns glöden? Jag tror att väldigt många medborgare väntar sig att finna den nya visionen hos socialdemokraterna – rätt eller fel – och upplever en stor besvikelse idag. På något sätt är det internaliserat hos särskilt äldre generationer att socialdemokraterna skall prestera utopier och visioner. De borgerliga partierna har sedan 1960-talet haft rollen att reagera och utforma sin politik i någon sorts motsats.

Men kanske står vi inför ett skifte? Kan de nya moderaterna med sina allianssyskon prestera en berättelse? Eller kan vi få två starka berättelser? Den frågan är vad som långsiktigt avgör framtiden och inriktningen på det svenska välfärdssamhället.


Vad jag (och förhoppningsvis många andra) vill veta är inte hur många procent vi skall betala i skatt nästa år utan om vi kommer att leva i ett samhälle där solidaritet med de mest utsatta är viktigare än lika skatt för pensionärer/arbetare, där solidaritet med människor i behov av en fristad är viktigare än språkkunskaper, där solidaritet med de som har större behov av stöd i skolan är viktigare än de redan priviligierades behov. Vad jag (och förhoppningsvis många andra) vill veta är om vi kan se fram emot ett samhälle med ökad frihet för var och en att bestämma över sitt liv i förvissning om att ingen - vare sig stat eller annan - lägger sig i/övervakar sådant som arbetsfördelningen i hemmet eller kommunikationen med vänner och bekanta.


Technorati Tags:
, , , , ,