Värna asylrätten: "År 2009 kom 2250 ensamkommande flyktingbarn till Sverige. 2000 var det 350, och 2008 var det 1510. Under januari och februari i år kom 392. Andelen närmar sig nu 10 procent av samtliga asylsökande.
Av de som kommit i år är 317 pojkar. Långt fler än hälften av de sökande, 224, är över 15 år gamla – varav 186 pojkar.
Den ojämna köns- och åldersfördelningen antyder att tillströmningen inte beror på plötsliga humanitära katastrofer. Det ligger istället nära till hands att misstänka att familjer i ett antal patriarkala länder (idag främst Afghanistan, Somalia och Irak) väljer ut en högt värderad son, samlar de cirka 150000 kronor som krävs för smuggelrutten, och investerar i hans framtid.
"
Jag vet egentligen inte särskilt mycket om bakgrunden till ökningen av antalet ensamkommande, kanske bidrar svårigheterna att överhuvudtaget få asyl (staten verkar ju kunna/vilja skicka tillbaka folk till upppenbart mycket osäkra platser). Har heller ingen direkt kontakt med "miggor", en benämning jag hittar hos Merit Wager, den senare verkar helt rabiat i sin hets mot en någorlunda human inställning till asylsökande unga.
Sålunda, självklart uppstår ett problem med att bestämma åldern på en person som kommer till Sverige utan identitetshandlingar. Uppger densamma en viss ålder måste man förstås ha starka skäl för att ifrågasätta den, och det kan ju vara rätt svårt att skilja en 17-åring från en 20-åring bara baserat på utseende. Dock, att huvuddelen av de ensamstående är av manligt kön (om man nu får använda en sådan tvärsäker könsbestämning i dessa postkoloniala dagar) är väl knappast förvånande av flera skäl. Ett är förstås att ursprungsländerna i huvudsak verkar vara länder med stor andel muslimer. Att mer traditionellt muslimska familjer i dessa länder skulle skicka iväg 15 - 18-åriga flickor i stor skala, ensamma till ett främmande land, verkar väl inte särskilt sannolikt med tanke på den kontroll av flickors rörelser som man, lite schabloniserat förstås, förknippar med sådana traditioner. Ett annat får man om man också antar att dessa familjer har förmåga att göra en alldeles vanlig riskbedömning av företeelser som kan tänkas hota ensamma flickor något mer än ensamma pojkar, då är man (som far till ett antal tjejer) förvånad över att alls någon skickar ensamma flickor till andra världsdelar. Men så långt räckte väl inte Gudmundsons "analytiska förmåga".
Samme Gudmundson har emellertid lösningen på problemet:
Problemet kan bara lösas med att upprätthålla asylbegreppet och värna definitionen av vem som är flykting.En inställning som för övrigt verkar helt i linje med Wager som också tycker att vi skattebetalare får betala astronomiska summor för just mottagandet av ensamstående (2250 personer förra året enligt Gudmundsson):
Det är inte rimligt att begära att skattebetalarna ska fortsätta att punga ut miljarder kronor för uppenbart falska och utnyttjande asylsökande.
Om jag förstår deras resonemang korrekt så betyder "upprätthålla asylbegreppet" att man helt enkelt ytterligt summariskt snabbt identifierar de ensamstående som kan misstänkas vara för gamla och skickar tillbaka dem i stort sett med vändande plan. Den typen av behandlig gillar vi - helt värdigt en rättsstat!
