Skyll inte på
lata greker: "Landet är ett av Europas fattigaste, och när faktarutorna listar ”förmåner” i form av några hundralappar i månaden till pensionärer och barnfamiljer känns indignationen krystad. Alltihop är uppenbarligen ägnat att vrida våra blickar bort från det verkliga problemet.
"
Dan Josefsson har helt rätt när han konstaterar att det finns tunga intressen som vill få oss att betrakta Greklands problem som ett problem med en lat befolkning. Så är förstås inte fallet - Grekland är ett av Europas fattiga länder. Däremot har de en något störra "svart sektor" än andra OECD-lander men inte heller det betyder ju att de är lata, bara att en lite större del av ekonomin inte beskattas. Inte ens det gör att Greklands skatteintäkter är uppseendeväckande låga som andel av ekonomin - se gärna Andreas Bryhn på Vänsterakonomi som redovisar, i tabellform båda förhållandena.
Dan Josefsson har sannolikt också rätt i att EMU, eller euron, utgör en del av problemet men kanske inte riktigt så som han tänker. Det är visserligen korrekt att EMU inte innehåller mekanismer för vad man (tror jag) brukar kalla assymetriska chocker och/eller stora obalanser mellan de i EMU ingående ländernas ekonomier. Det borde man ha skapat när man inledde samarbetet - nu får man lappa och laga.
Det stora problemet med Josefsson är dock denna klockartro på det gamla devalveringstricket (alternativt flytande växelkurs). Det verkar som om Josefsson och hans gelikar tror att devalveringar inte kostar något, inte betalas av någon. Det är ju märkligt eftersom det har varit det mest effektiva vapnet för att hålla tillbaka löneökningars kostnadsdrivande effekter - urholka folks köpkraft men inte nominellt så att det blir svårt att förstå - i Sverige under lång tid (fram till början på 90-talet) och sannolikt nu igen under senare tids kris.Så om vi prövar teorin om devalveringens förträfflighet, tänker att Grekland lämnar EMU och gör just det - vem får då betala?
Egendomligt att ett så fattigt land kan ha så många ekonomiska fördelar till sin befolkning jämfört med icke så fattiga Europeiska länder !?.
SvaraRaderaPelle
Skall det bli mer skatt måste skatteunderlaget öka, men skuldbergen hindrar människor att arbeta. I stället för att driva en åtstramning som leder till fascism måste skulderna saneras. Ingen tidning i Sverige har ännu berättat att en sådan gigantisk skuldsanering ligger på dagordningen i USA:s Senat sedan i torsdags i form av förslaget att återinföra Glass-Steagall-lagen för finanssystemet. Staten kan på så sätt befrias från att garantera den totalt upplåsta del av finanssystemet/skulderna som tidigare sköttes av finans- och försäkringsbolag. Det ger staten möjlighet att använda kreditsystemet att sätta folk i jobb som Roosevelts New Deal.Se www.larouche.se
SvaraRaderaPelle, jag tror att ett fördjupat studium av hur det faktiskt förhåller sig med myten om den 40-årige pensionerade greken (som Reinfeldt hjälper till att sprida) skulle öka din förståelse av situationen.
SvaraRaderaUlf, känner inte till Glass-Steagall-lagen men det låter ju som något man borde orientera sig om.
Pelle, det är naturligtvis inte så att alla greker åtnjuter de ekonomiska fördelarna. I första hand gäller det statsanställda som har hög lön och hög pension vid låg ålder. Det har de gemensamt med statsanställda i många länder. I takt med att antalet ökar, så stiger kostnaderna.
SvaraRaderaDessutom så har du en stor grupp av företagare med låg vilja att betala skatt.
Sammantaget leder det till ett stort underskott. Om ingen har det politiska modet att göra något åt det så hamnar man i dagens situation.
Kom ihåg att de greker som arbetar som anställda i den privata sektorn eller som är småbrukare inte får del av något. De betalar skatt, men får inte del av förmånerna.
Det är stor skillnad på att devalvera trots att man inte har något strukturellt bytesbalansproblem och att ha stora underskott mot utlandet som dränerar ekonomin och bygger upp stora skulder mot utlandet. I det senare är en devalvering oundvikligt, alternativen är värre. Vi sk konkurrensdevalverade utan att på minst sätt ha Greklands problem med utrikesaffärerna, förutom en mindre sk kostnadskris i mitten av 70-talet . Avsikten var att öka vinsterna i företagen för att man trodde att det skulle återskapa en industriepok som var historia. Primärt gick inte de svenska exportföretagen ut och sänkte priserna och krigade om ökade marknadsandelar på den globala marknaden, man var ofta mer än nöjd med de ökade vinster som devalveringarna skapade. Vilket resulterade i en hejdlös spekulationsekonomi utan att investeringar ökade utöver det normala.
SvaraRaderaGrekland har ett faktiskt och allvarligt problem med sina stora underskott mot utlandet. De måste göra något åt det. En suverän stat med egen valuta kan låta valutan flyta och sjunka men samtidigt stimulera sin hemma ekonomi för att hålla uppe sysselsättningen. Detta kan de inte göra när de har avsagt sig ett av de viktigaste instrumenten i den ekonomiska politiken. I Sverige gjorde vi tvärt om, vi devalverade och stramade åt hemma marknaden i den enfaldiga tron att det skulle öka investeringarna, det blev naturligtvis tvärt om när köpkraften sjunker investerar man inte och folk kan spara än mindre.
Fördelen med en egen valuta är att man kan stimulera hemmaekonomin där den stora sysselsättningspotentialen finns och om det leder till för mycket import får valutan ta smällen.
Den internationella marknaden ligger helt bortom nationella politikers förmåga att påverka. Utvecklas denna svagt kan Greker, Balter etc sk interndevalvera tills de blir blåare än smurfar, det kommer ändå inte att hjälpa speciellt mycket. Våra exportvinster på 80 och 90-talet berodde på att USA bägge gångerna drog i gång rejäla globala högkonjunkturer. Hade det inte varit för det hade politiken som fördes här varit förödande, den var iofs förödande för hemmamarknaden som utvecklats bland de svagaste i OECD.
Euro och EU länderna har sin största handel inom gruppen och det går inte att alla ska ägna sig åt beggar thy neighbour politik för att få tillväxt.