20100307

Vems byxor är nere

Grov överskattning av rutavdragets effekt på jobben: "Kostnaden för skattebetalarna blir 800000 kronor per nytt jobb, ett enormt tal. En sådan kostnad finns bara för jordbruket och för bankerna"



(Hittat via Knuff.)



Äntligen någon som, istället för att fastna i diskussioner om vem som tjänar mest på avdragsmöjligheten (precis som om det inte alltid är de relativt sett rika som tjänar mest), har räknat på vad RUT kostar. Tyvärr tar ju inte Roland Spånt upp någon intäktssidan men det är ju svårt att tro att den kommer nära den faktiskt astronomiska kostnad per nytt arbetstillfälle han får fram.

I det ljuset blir ju inlägg av detta slag parodiska om man inte tvingas anta att de är seriöst menade:
Jag betalar massor med skatt, har inga ungar i skola eller på dagis eller fritids. Jag försörjer för närvarande min fru som därför inte heller nyttjar allmänna medel. Om jag anlitar RUT så betalar jag dessutom hälften av kostnaden med mina egna intjänade nettopengar!


Vederbörande får alltså antas betala in minst 800 000 kronor i skatt (räknar med denna summa eftersom skatt i någon mening är vårt bidrag till tidigare och senare "utttag i form av t.ex. utbildning respektive vård) + det skattebortfall som försörjningen av hustrun innebär i form av minskade skateintäkter (och produktionsbortfall).

Badlands Hyena skrev roligt på riktigt:
”De slappa mediemegafonerna överskattar därför effekten med 1300 procent” skriver Spånt. Varför gör de då det? Magnus Ljungkvist (S) påpekar att

I debatten om hushållsnära tjänster så får vi inte reda på att just journalister i storstadsområdet är en grupp som mycket frekvent använder sig av dessa tjänster och rut- avdrag.


Men så kommer de så kallade ”bloggarna” och flera av dem skriker i högan sky och påpekar detta samband. Ingen nämnd, ingen glömd. Tyvärr är det ju inom ”bloggosfären” på ”nätet” som det sprids en massa falskheter och lömskheter.

Det är minst sagt obehagligt att dessa små fräcka gatpojkar i den intellektuella världen ska få springa omkring och dra ner byxorna på den etablerade pressens väldresserade (= välklädda) representanter på detta oförskämda sätt.

Gatpojkar kan man tyvärr inte bli av med så lätt, utom med politiskt inkorrekta dödspatruller. Bättre är då att köpa dem, något jag personligen har stor erfarenhet av.

15 kommentarer:

  1. Det är ju helt absurt att ett städjobb skulle kosta skattebetalarna 800.000 kronor - Den beräkningen tror jag verkligen inte på...

    Det skulle dessutom betyda att vi skulle ha en RUT här på heltid!!! Så du ska nog inte se någon parodi i våra tankar. Dessutom så städar hustrun själv här. Ba så att du vet...

    SvaraRadera
  2. TCO ekonom verkar vara ett jobb som inte kräver mycket, nu förstår jag hur illa det är ställt där uppe i fack toppen med den här sortens kalkyler.

    SvaraRadera
  3. Mary och Jonny!
    Det är bara att kontrollräkna. Gör gärna det innan ni avfärdar siffrorna.
    Almegas och regeringens siffror som hela pressen också hakat på kan vi därmed numera avfärda som en ren bluff. De höll inte för kontrollräkning.

    SvaraRadera
  4. Jag håller med dig Mary
    Det är helt absurt att ett städjobb kostar så mycket

    Dags att skrota skiten i höst. Sverige har inte råd med alliansens lekstuga längre.

    Det är verkligen inte konstigt att Sverige halkar efter andra länder.

    SvaraRadera
  5. Mary, utgår förstås att ni er altruism, förstås nyttjar minst en rutare på heltid:-)

    Alvarligt - de två inläggen hamnade bredvid varandra på Knuff och man måste förstås gripa tillfället....

    Nu har jag funderat över siffrorna Spånt presenterar - är det verkligen möjligt att regeringen försvara denna extrema kostnad för just RUT-jobb. Själv gillar jag ju idén men bara om den är kostnadseffektiv.

    SvaraRadera
  6. Huvudproblemet är att han räknar skatteavdraget brutto som en nettokostnad för staten. Att folk gör skatteavdrag för 1 miljard kronor kan givetvis inte ses som en kostnad på en miljard kronor, eftersom de som anställs ofta kommer från arbetslöshet och man därutöver betalar moms, arbetsgivaravgifter, företagsskatter och inkomstskatter.

    Därutöver kan man onekligen ifrågasätta hans skrivbordskalkyl av antalet jobb.

    SvaraRadera
  7. Huvudproblemet - och det som bör diskuteras - är huruvida RUT bidrar till fler jobb (nya sådana för tidigare arbetslösa) till en rimlig kostnad. Spånt tycks tämligen övertygande visa att det är en orimligt hög kostnad för dessa jobb (som för övrigt är mycket få). Jag är besviken - hade antagit dels att skatteavdraget helt enkelt finansierades av den ökande sysselsättningen, dels att ett betydande antal jobb skulle skapas.

    Den sekundära frågan är om "rätt" personer har nytta av avdraget dvs sett ur mitt perspektiv om hyfsat vanliga människor med hyfsat vanliga inkomster och med hyfsat vanliga liv har nytta av att till lägre kostnad få hjälp med en del av vardagslivets vedermödor.

    SvaraRadera
  8. "Jag är besviken - hade antagit dels att skatteavdraget helt enkelt finansierades av den ökande sysselsättningen, dels att ett betydande antal jobb skulle skapas."
    Jag ser inte på vilket sätt Spånts analys kan anses vara tämligen övertygande? Han avstår helt från att räkna på de plusposter som finns och ser endast till bortfallet i skatt. Om hans grundsiffror stämmer drar staten t ex in 120 miljarder i _extra_ moms tack vare RUT. Detta utelämnar han helt ur sin kalkyl och då är det klart att jobben verkar dyra.

    Skulle han ha rätt i sin analys av _antal_ jobb (som bland annat förutsätter städare debiterar 100% av sin arbetstid) är det förstås oroväckande. Men hans kostnadsanalys går knappast att ta på allvar.

    SvaraRadera
  9. Hans bristfälliga analys baseras på ett timpris på 360:- vilket också verkar vara uppåt väggarna.

    Men det stora felet i hans beräkningar är ju givetvis att han inte tar upp en enda av de kända posterna på inkomstsidan

    - Tjänstemoms
    - Arbetsgivaravgifter
    - Löneskatter
    - Bolagsskatter

    samt den stora inkomstkällan av att X stycken numera inte lyfter A-kassa månad efter månad (ca 10000:- / månad och person när skatt dragits av).

    Lite bättre hade man nog förväntat sig av en välutbildad ekonom men jag antar att han är färgad politiskt och driver sin agenda.

    SvaraRadera
  10. En lite mer avancerad beräkning :

    Vi antar en omsättning på 1440 miljoner totalt sett (720 milj från stat, 720 milj från kunderna).

    Tjänstemoms : ca +288 miljoner , vi drar av för utgående moms (material) och säger : +200 miljoner för staten.

    Löner ca 18000:- / månad , ger arbgivavg ca 6000:-/person och månad = ca +70000:- / person och år
    Löner ca 18000:- / månad , ger löneskatter 4000:-/person och månad = ca +50000:- / person och år

    Lönekostnad är alltså 18000+6000 , låt oss säga 25000/månad , detta ger 300 000:- / år.

    Hur många årsheltidspersoner då ?
    Mitt svar blir ca 3000 st. Ty 3000 * 300 000 = 900 miljoner.
    1440 - 200 - 900 = ca 340 miljoner i "vinst" (en hel del av detta går väl till löner till chefer som också beskattas).

    3000 personer ger då ca +210 miljoner i arbetsgivaravgifter.
    3000 personer ger då ca +150 miljoner i löneskatter

    340 miljoner "vinst" ger åtminstone via bolagsskatt ca +80 miljoner

    OK så till den sista posten då, av dessa 3000 årsarbeten antar vi att 2000 är nyanställda som tidigare var arbetslösa.
    Vad kostar en arbetslös då ?
    T.ex 10000:- / månad och person (efter skatteavdrag) vilket ger ca 120000:- / person och år.
    2000 * 120000 ger då + 240 miljoner

    Summering :
    +200 (moms) + 210 (arbgivavg) + 150 (löneskatter) + 80 (bolagsvinster) +240 (mindre A-kasse utbetalning)
    Utgift för samhället = -720 miljoner.
    Intäkt för samhället = +880 miljoner.
    ====================================
    Resultat +160 miljoner

    Nu kan ni ju räkna själv genom att sätta in andra siffror för att se hur lönsamheten förändras med andra antaganden.
    Vem kan jag debitera dessa 5 minuter det tog mig att ta fram materialet ? TCO ?

    SvaraRadera
  11. Jonny,
    ett problem med din uträkning är att du räknar att 100% av jobben är nya. Jag gjorde en liknande uträkning som byggde på att 75% av jobben var nya och fick då fram en kostnad på ca 6000 per jobb. En bit ifrån 800 000 oavsett.

    SvaraRadera
  12. Bengt : Fel, jag antog ovan att 2000 av de 3000 jobben var nya.

    Sen finns det ju vettiga fackrepresentanter också :
    http://sydsvenskan.se/sverige/article635294/Facken-slar-vakt-om-rut.html

    SvaraRadera
  13. Jonny,
    nej du antar så vitt jag kan se att 100% av jobben är nya (=skapade av RUT), men att 2/3 av städarna kommer för arbetslöshet. Men när jag räknade fick jag fram att 3000-5000 heltidstjänster skapats, så din siffra är nog ändå inte orimlig.

    SvaraRadera
  14. Peter:
    Tror tyvärr Almega är din bästa källa till sånt. Det verkar vara vansinnigt svårt att räkna, dock. Sen ska man hålla klart för sig att Almega hellre talar om antal jobb (det mesta är deltid) medan motståndare till RUT föredrar att tala om heltidsekvivalenter. Tittar man på vad staten sparar i a-kassa är dock antal jobb mer intressant, men man kan tvista om alla såna saker i evigheter.

    SvaraRadera
  15. Här tar man 260:- i timmen, dvs 130:- (inkl moms) till kunden.

    http://www.homework.se/
    -------------
    Vi betalar 115 kr/timme (102,65 kr + 12% semesterersättning) i lön till våra städare, plus 36 kr i sociala avgifter (pension, sjukförsäkring mm), alltså totalt 151 kr/timme. Det är mer än de flesta städföretag betalar, och det gör att du får en erfaren, effektiv, ansvarstagande och motiverad städare.
    ------------

    Dvs ca 24000:- i lönekostnad.
    Sedan kan ni hitta lokala småskuttar som kan komma ner under 200:- / timme (100:- för kunden).

    SvaraRadera

Även om det förstås är tillåtet att lämna anonyma kommentarer så uppskattar jag om du anger namn i där för avsett fält.