Gadgeten innehöll ett fel

20100302

Vad är egentligen en subvention

Se bortom skitfrågan: "Det hela är mycket enkelt: vilken bransch skulle inte expandera och ge fler jobb om den subventionerades så kraftigt? Och hur kan vi bättre än nu använda pengarna för att stimulera nya jobb?

Socialdemokraterna har hittills varit märkligt vaga i frågan och de olika utspel som har kommit från rödgrönt håll får antas vara positionering inför en gemensam överenskommelse. De principiella argumenten har varit frånvarande. Visst är Stockholmsväljarna viktiga för de rödgröna - men det är att underkänna dessa väljare att tro att billig städning är det som avgör vilket block rösten läggs på den 19 september.

Detta betyder inte att tjänstesektorn inte ska eller behöver stimuleras och subventioneras. Men reglerna måste vara av mer generell karaktär och/eller som tjänar ett samhällsintresse snarare än ett klassintresse."





Jag är medveten om att någon igen kan antas tycka att jag svär i kyrkan men jag har oerhört svårt för resonemag som innebär att om något har en lägre skattesats än något annat så subventioneras den verksamheten. Om så vore fallet skulle det enda möjliga "riktiga" tillståndet vara att allt har samma skattesats vilket ju vore fullständigt orimligt. Nisha Besaras resonemang utgår också från att just RUT-avdraget är en kostnad - eftersom hon tycks anse at de skattepangar som går till detta kunde användas bättre. Är det verkligen belagt, alltså att RUT kostar? Kanske är det så om vi utgår från att en stor del av de tjänster som nu berättigar till skatteavdrag ändå skulle ha köpts, men om denna bransch har ökat med mer än avdraget totalt kostar blir det ju en samhällsekonomisk vinst och mer skattepengar totalt att fördela.

Anders Nilsson beskrev häromdagen bra hur han resonerar om nyttjandet av RUT:
Här måste jag rätta ut ett par saker som gäller mig. Jag nyttjar inte hushållsnära tjänster för att det är ”ekonomiskt lönsamt”. Jag gör det därför att både jag och min sambo vill ha mera fritid. Vi jobbar bägge mer än 10-11 timmar om dagen, ofta helger och flera veckor i streck. Vi vill kunna arbeta socialt och politiskt i föreningsliv och kooperation, till det står fritiden till buds. Därför väljer vi bort en del tidkrävande sysslor och betalar hellre 600 kronor i månaden för tjänsten. Det är vita, beskattade pengar som ger pensionspoäng och skatteförmåga till den som gör jobbet. Personer som annars riskerat gå arbetslösa får jobb. Osv. Argumenten har ni hört förr. Men som sagt jag gör det inte för ”ekonomisk lönsamhet”, jag gör det för att samhällsnyttan är större än skatteavdragets privilegium.


Dock, den gode Anders använder uttrycket subvention när han beskriver företeelser med olika skattesats. Det är en otydlighet. Skatteverktyget har två funktioner; den ena är att säkerställa finansieringen av offentliga tjänster (oavsett vem som sedan utför dem), den andra är att styra produktion och/eller konsumtionen. I det senare fallet finns en mängd exempel genom åren på hur vi använt verktyget för att styra/stimulera t.ex. köp av miljöbilar, minska bilkörandet(bensinskatten), ROT-avdrag.

Det diskussionen borde handla om är om och i så fall vilka branscher som vi just nu behöver stimulera genom att minska dess kostnader. Om handlar då förstås om både huruvida tillväxt i en viss bransch kan tänkas bidra till minskad arbetslöshet och om huruvida densamma bidrar till människors (konsumenternas) lycka och välstånd.

Såg att Anders Svensson "vill" införa horavdrag:-)

7 kommentarer:

  1. Jag bloggade också om detta, jag har flera förslag som jag tycker skulle passa mig bättre att subventionera...

    SvaraRadera
  2. Ja det är möjligt att subvention är fel ord, snarare kan man väl se olika skattesatser som ett styrinstrument, man riktar mämnniskors konsumtion i en viss riktning.

    Att sedan många inte vill uttnyttja möjligheten i att göra avdraget i skatten utan hellre betalar mer än dubbelt så mycket för samma tjänst alternativt inte köpa tjänsten alls är ju mera en fråga om personlig inställning. Själv drar jag mig inte för det, eftersom jag aldrig skulle ha råd att köpa motsvarande tjänster till fullt pris. Att köpa svart bär mig emot, även om jag vet att väldigt många av de välklippta gräsmattorna kring husen där jag bor är svartjobb liksom de friggebodar där gräsklipparen förvaras. Det blir liksom svårt att vara moralist ibland. :)

    SvaraRadera
  3. Inte är det jag, utan min gästskribent Hans Norebrink. Men som ironiskt och retoriskt grepp är hans inlägg om horbidrag kul och bra.

    SvaraRadera
  4. Anders S, ber om ursäkt men skyller på att jag per automatik betrkatar bloggar som personliga redskap och aldrig har förstått detta med gästskribenter. Vill man skriva/publicera sig kan man väl göra det under eget namn och på egen blogg.

    SvaraRadera
  5. Anders N, kan tyckas vara lite ordklyveri men...

    Det är ju så att man i retoriskt syfte beskriver RUT som subvention och ROT som stimulans, och det är högst medvetet.

    SvaraRadera
  6. Fritt ur hjärtat, du har förstås rätt i att vi borde ha en större diskussion om vilka branscher som eventuellt bör stimuleras genom lägre kostnader och då är det förstås samhällelig respektive individuell nytta i kort och långt perspektiv som bör avgöra - och kanske inte bara vad som passar dig bäst:-)

    SvaraRadera
  7. Förr i tiden så var det inget problem när man på lägre skattesats, det s.k. krubbavdraget, lät andra både laga mat, servera, städa och diska efter sig. Rikskuponger hette det, men skillnaden mot RUT var/är ju att det bara var tillgängligt för de som arbetade, ungefär som jobbavdraget.

    Eller Maxtaxan, det sk pegavdraget, på dagis som innebar enorma lättnader inte minst för höginskomstagarna och defenitivt förlängde tiden barnen var kvar på dagis, nu hann man ju med en golfrunda på eftermiddagen utan att det kostade ett öre extra.

    Men det var ju så klart andra tider och en annan regering.

    SvaraRadera

Även om det förstås är tillåtet att lämna anonyma kommentarer så uppskattar jag om du anger namn i där för avsett fält.