20100219

Rätten att kränka tillhör de PK

Fritt fram för religiösa att diskriminera: "Jag har en kollega som konstant vägrar att hälsa på mig. När vi möts sträcker jag fram handen men han vägrar fatta den. Eftersom vi båda är präster i en storstad (Göteborg) är det oundvikligt att vi då och då stöter på varandra i något av de större begravningskapellen eller i sakristian till någon av de populära bröllopskyrkorna. Därför upprepas scenen gång på gång. Min framsträckta hand möter hans benhårda övertygelse om att jag inte är ren nog att ta i hand. Jag är gay, och han vet om det."





Lars Gårdefeldt är kränkt av en kollega som vägrar ta honom i hand på grund av Gårdefeldts sexuella läggning. Han tar sjålv upp detta exempel med anledning av att Arbetsförmedlingen har bötfällts för diskriminering då en man som hälsat hövligt men inte skakat hand med en kvinna (och därmed gått misste om en praktikplats) berövats sin ersättning. Detta har, förutom att irritera Gårdefeldt också triggat Mathias Sundin att reagera vilket kommenteras av Ali Esbati så här:
Muslimer ska alltså med hot om indragna sociala rättigheter kunna utsättas för uppfostrande förnedring. Här gäller det att med lagens hjälp tvingas hälsa genom just handskakning - om man är muslim i en underordnad social position.


Själv blir jag bara mer och mer förvirrad (förmodligen ett åldersfenomen). Vi har alla mänskliga rättigheter vilka bland annat innebär att vi har rätt att inte bli diskriminerade/kränkta på grundval av t.ex. kön, sexuell läggning, etnicitet och religion. Såvitt jag förstår innebär detta att jag inte har rätt att tvinga en annan människa som t.ex. av religiösa skäl inte hälsar genom att ta i hand att göra detta. Samtidigt får jag inte kränka en annan männsika som t.ex. är homosexuell genom att inte ta vederbörande i hand av religiösa skäl. Här föreligger en s.k. målkonflikt. Antingen kränks den enes rättighet att fritt utöva sin religion eller så kränks den andres rätt att inte bli särbehandlat t.ex. baserat på dennes kön.

Mest bizarr blir diskussionen förstås då människor som inte tillhör en specifik religion anser sig ha rätt att bedöma huruvida det uttryck den enskildes religiositet tar är överensstämmande med en "korrekt" historisk och/eller modern uttolkning av dennes religion. Men det var en parantes.

Vi lever i en överkänslig tidsålder. Alla verkar springa omkring och känna sig kränkta. Anna Wahlgren känner sig kränkt till ett värde av 250 000 kronor på grund av en kanske mindre lyckad kommentar av en programledare i TV.

Jag blir inte kränkt om någon hälsar på annat sätt än genom att ta i hand, Funderar faktiskt inte alls varför utan accepterar. Jag blir inte kränkt av att kön går före kompetens och/eller politiska åsikter i mitt parti (möjligen lite upprörd över att folk är så...). Jag blir inte kränkt av att andra kan ha andra åsikter än jag, och faktiskt uttrycker dem. jag kan möjligen bli irriterad/förbannad när de anser sig ha rätt att tala om för mig hur jag skall uppträda/bete mig, men inte kränkt. Kan också bli lite förbannad då jag ser hur människor - baserat på ett eurocentriskt perspektiv - anser sig ha rätt att fostra resten av världen.

1 kommentar:

  1. Som kvinna går jag hellre till en "gay" präst än till en "strait".
    Varför?
    JO. jag kan slippa känna tvånget att uttrycka mig korrekt, både socialt och politiskt.
    Att veta om att jag är *säker* i personens närhet. både fysiskt och psykiskt.

    Det må vara en fördom i sig, att jag resonerar på detta sättet.
    Men när det kommer till min integritet så värderar jag den högre än populistiska målsättningar.
    Min upplevelse av ett möte går före det korrekta.

    SvaraRadera

Även om det förstås är tillåtet att lämna anonyma kommentarer så uppskattar jag om du anger namn i där för avsett fält.