Vad skall vi egentligen lära i en skola år 2010

Befrielsen av skolan och lärandet: "I den mån de tekniskt baserade nätverksmöjligheterna verkligen används, befriar de också från nödvändigheten att befinna sig i skollokalen hela dagarna. När skolan i en (fjärran?) framtid helt och hållet har integrerats med det övriga samhället i dessa avseenden, så kan man tänka sig att endast vissa aktiviteter sker gemensamt i en fysisk lokal, just de aktiviteter som man märker gynnas av detta. Allt annat kan ske när och var som helst, fastän under uppsikt av den som ordnar utbildningen, naturligtvis. Exempelvis skulle eleverna i mycket större utsträckning än nu kunna inta olika lärlingspositioner ute i samhället, vilka bekostas av de medel som inte längre behövs i skollokalerna. Dessa kan då reduceras avsevärt i omfattning.

Se där! En fullt möjlig utopi, i samklang med tidens krav."

Spännande inlägg där Infotology resonerar utifrån social mediers användande i lärandet. Cheryl Lempke är lite mindre visionär men använder sig av begreppet "21st century skills" för att föra ett motsvarande resonemang. Även om hon i viss mån ifrågasätter den gängse definitionen på digitalt infödda baserat på ny vetenskaplig forskning (rörande vår förmåga att göra flera saker samtidigt) så ser hon ändå att lärare idag måste vara medvetna om demokratiseringen av kunskap (kanske borde översättas med information snarare), om web 2.0s betydelse för samarbete/kollaboration och möjligheter för ökat lärande som följer av multimodal information.

Vilken kunskap man behöver kan förstås diskuteras. Cheryl Lempke konstaterar t.ex. att vi inte utvärderar/betygssätter grupparbete (annat än ev. de individuella prestationerna). Richard Gatarski utropade enligt Skolvärlden häromveckan att vi borde byta ut matten mot musik. Det följde han upp med att säga hej då till matematik. Gatarski citerar bland annat Claes Johnson som under rubriken Skolmatematiken är död - Leve matematiken skriver:

Men vårt IT-samhälle bygger ju på matematik! Inte kan man väl då bara avskaffa matematik
som ett kärnämne av samma relevans som svenska och engelska för alla elever?

Men detta är vad som nu håller på att ske, vare sig man vill det eller ej. Detta leder osökt till mitt förslag att inrätta det nya ämnet Matematik-IT, som ett övningsämne där alla elever får en viss grundkunskap som gör det möjligt att klara det dagliga livet inkl privat ekonomi, dator och web, och de elever som vill kan få lära sig mer, eller mycket mer; IT-samhället behöver sådan kompetens. För den erforderliga vidareutbildningen av matematiklärare skulle Björklunds Matematiksatsning om 525 milj kr passa som hand i handsken. Vilken injektion till svensk utbildning detta skulle kunna bli!

Vad säger Sverkers analys om ett något sådant? Vad säger de som nu ansvarar för och adminstrerar rådande katastrof?

Mot detta står ett delvis annat perspektiv, uttryckt i en av Beyond current horizons-projektets rapporter:

Second, and more fundamentally, there seems little point in attempting to educate people in systems thinking and complex systems unless they have already been educated to a minimally sufficient standard of scientific literacy and associated mathematical competence. The concern here is not with a lack of people knowing particular facts about specific sciences such as physics, chemistry, or biology. Rather, there are good reasons to worry about the increasing proportion of people seemingly incapable of making well-informed judgements about scientific (or pseudo-scientific) arguments presented to them. Basic, foundational, subject-independent, abilities to design (or critique the design of) an experiment, to know how to deal with the quantities of data that might result from such an experiment, to visualize that data, analyze it, and draw statistically rigorous conclusions from such analyses, are a set of skills that should be given a much higher priority in future revisions of UK educational curricula.