Gadgeten innehöll ett fel

20100411

Resultat versus prestation

Elever i friskolor presterar bättre: "Svenskt Näringsliv har låtit utföra en unik undersökning som jämför elevernas meritvärden (sammanlagda slutbetyg) och resultat från nationella provet i matematik i årskurs 9 mellan fristående och kommunala grundskolor. Alla elever som slutade årskurs 9 år 2006 ingår. Resultatet är uppseendeväckande och visar på stora skillnader. Friskoleeleverna har högre meritvärden och resultat på matematikprovet än eleverna i kommunala skolor."





Anders Morin och Malin Sahlén, Svenskt Näringsliv, skriver i dagens SvD och redogör för en undersökning organisationen låtit genomföra vars resultat enligt Morin/Sahlén visar att privatskoleelever får högre meritpoäng (alltså högre betyg) och får något bättre poäng på nationella prov i matematik. Kan privatskolorna så kan de kommunala skolorna verkar vara budskapet. Så där ryggmärgsmässigt skulle man ju kunna tänka att det inte är så konstigt, privatskolorna kan utestänga de elever de inte vill ha (om än inte formellt), deras föräldrar har gjort ett mycket aktivt val och kan antas (oavsett egen utbildningsbakgrund) "stimulera" sina barn att "prestera", kommunerna som finansierar utbildningen oavsett skolform kan inte höja anslagen till skolor med stora behov med mindre än att de också därmed kommer att få höja ersättningen till privatskolorna, att privatskoleelever som riskerar dåliga resultat på nationella prov helt enkelt tycks avrådas att delta (enda rimliga förklaringen till större bortfall?).

En del av dessa invändningar besvarar Morin/Sahlén direkt eller indirekt och de har, enligt egen uppgift, korrigerat resultaten av undersökningen för kön, föräldrars utbildningsbakgrund och om eleven har utländsk bakgrund. Vet inte om man i den sistnämnda faktorn vägt in tid i Sverige och andel relativt nyanlända på resp. skola.

En annan faktor som helt saknas i Morin/Sahléns analys är utrustningsfaktorn. Som Skolverkets uppgöljningsstudie visade förra året så har privata skolor både nyare och fler datorer vilket ju innebär att såväl elever som lärare på dessa skolor har bättre tillgång till "moderna verktyg" i sitt arbete.

Mats Olsson tar upp en annan aspekt av Morin/Sahléns analys, nämligen frågan om huruvida de överhuvudtaget har underlag för att säga något om skolornas prestationer. Olsson menar att
"De avgörande aspekterna är svår att fånga med undersökningens parametrar. Om skolorna dräneras på engagerade föräldrar och högpresterande barn får det avgörande konsekvenser för den s.k. kamrateffekten.

De kommunala skolorna får looserstämpel och de glada statistikerna tror att de mäter skolans prestation – i själva verket bekräftar de klassamhällets obönhörliga logik. Sorteringen tar sig nya uttryck. För att vara effektiv ska den upplevas som rättvis och meningsfull."


Sammantaget - vi kan nog lugnt säga att Morin/Sahlén drar lite väl stora växlar på sitt material.

Flera kommentarer via Knuff

2 kommentarer:

  1. Vilken oberoende professionell och vetenskaplig institution gjorde undersökningen sa du?

    SvaraRadera

Även om det förstås är tillåtet att lämna anonyma kommentarer så uppskattar jag om du anger namn i där för avsett fält.