Gubbsjuk påve

Dricker Lapushan Xiaozhong och funderar över följande, efter kvällens diskussioner, beträffande pedofili. Numera - och när jag var yngre hördes sällan något om detta - stöter man med jämna mellanrum både på begreppet och utövandet av detsammma. Mest uppmärksammat är katolska kyrkans problem med detta. Döljandet av problemet verkar närma sig Benedictus XVI (Joseph Ratzinger), överhuvud för en kyrka som sedan 1200-talet (minns inte exakt) krävt att biologiskt i övrigt sannolikt fullt normala (funktionsdugliga kanske är mer korrekt uttryckt) män skall leva i celibat. Jag delar Niklas Dougherty uppfattning:

D.v.s. sexualiteten är ytterst grundad i fortplantningen. Hur skulle det kunna vara på annat sätt? Fortplantningen är den enda anledningen till att naturen skapat sexuella varelser. I annat fall hade vi stått kvar på encelliga amöbors nivå. (Naturen har också skapat mekanismer för att maximera chanserna för en arts fortbestånd, exempelvis genom sexuell variation – det är här homosexualitet och beteenden som nekrofili gör sig gällande, fenomen som vid en första anblick har väldigt lite med fortplantning att göra).

Detta är anledningen till att män – alla män, även de som inte tillstår det – dras sexuellt till tonåringar och yngre kvinnor. Givet de naturliga sexuella variationerna dras en del till yngre, en del till äldre, men i det stora hela är det fertilitetsnivån som är den dominerande och normerande faktorn.

Skulle väl möjligen kunna lägga till att det finns en slags inskolning när det gäller detta till följd av den i huvudsak monogama tradition vi lever i/traditionella socialisering vi genomgår så att vi utan problem kan fortsätta ett sexuellt samliv med den kvinna vi valt att fortplanta oss med (här kommer begrepp som kärlek/trohet in) även efter att fortplantandet upphört. Dock - den grundläggande attraktionen fortfar att baseras på den fertilititetsnivå som ursprungligen upplevdes. Vi män söker fortsatt samma egenskaper i kvinnor vi möter, ser på gatan - det är inte gubbsjuka i dess trista betydelse utan en funktion av att vi faktiskt är och alltid kommer att vara i grunden biologiska varelser - djur om man så vill.

Nåväl - om vi nu antar utmaningen att fundera över vad det betyder att det finns en profession som kräver avhållsamhet (när det gäller sexuella aktiviteter/samlevnad med motsatt kön), att denna profession erbjuder omfattande kontakter med barn av framförallt manligt kön, att det finns sexuell variation som har med att "maximera chanserna för en arts fortbestånd" (för att fortsatt citera Dougherty) så blir frågan förstås vilka som kommer att söka sig till detta ämbete. Jag förlitar mig på läsarens förmåga att ge svaret på frågan.