Så blir du säker i den osäkra klimatdebatten: "Fokuseringen på klimatfrågan har också haft andra positiva effekter. Medvetenheten om att det är människor i fattiga länder som kommer att betala det högsta priset för uppvärmningen samtidigt som det är människor i den rika världen som bär det största ansvaret för den har fört upp frågor om global rättvisa på agendan.
Det finns en lärdom att dra från hanteringen av larmen om fågelinfluensan för ett par år sedan. Även då var det en del som menade att larmen var överdrivna. Och någon pandemi av denna influensa har ännu inte synts till. Samtidigt är det den uppståndelsen vi har att tacka för att vi är så pass väl rustade för den svininfluensapandemi som förväntas drabba Sverige i höst. På ett liknande sätt har den nuvarande mobiliseringen för klimatet effekter som gör att påståenden om bortkastade resurser kan tas med en nypa salt."
Folke Tersman, en filosofieprofessor, gör ett intressant försök att i en artikel i DN visa hur man skulle kunna resonera, skapa en slags säkerhet i en osäker situation (även om man också skulle kunna kalla det svammel). Idén tycks vara att eftersom IPCC nog har rätt (men det är inte helt säkert och det finns ju "en del" kritik) och man kan hitta andra motiv för åtminstone en del av de åtgärder de förespråkar så bör man agera i den riktningen. I viss utsträckning är det förstås rimligt att följa ett sådant resonemang. När det gäller koldioxidutsläppen är nog frågan dock egentligen enklare än så - fossila bränslen är en ändlig resurs. Även om förråden fortfarande kan antas räcka rätt länge så måste vi ha andra energikällor tillhands när de tar slut. Att förbereda för det tar tid - alltså hög tid att börja.
Samtidigt har jag lite svårt för Tersmans resonemag och detta på grund av det ovan citerade. Jag menar att han har helt fel när det gäller de "positiva effekterna" av fokuseringen på klimatfrågan och just exemplet med pandemifrågan belyser ju det på ett närmast övertydligt sätt. Tersman hävdar att vi är väl rustade för svininfluensapandemin (som väl mest är att betrakta som en gigantisk succe för multinationella läkemedelsbolags marknadsföring) och då blir ju förstås frågan vilka vi är. Skulle man följa Tersmans tanke borde vi i detta fall vara världen, men så är ju inte fallet. Det är de rika länderna i världen som köper upp influensavaccinet och eventuellt tillhandahåller det mer eller mindre kostnadsfritt för sina medborgare (sådana som om nu vaccinering är nödvändig skulle kunna betala själva). I övriga delar av världen är berdskapen sannolikt mycket lägre, några stora inköp av vaccin för massvaccinering inte ekonomiskt möjliga och stora grupper av befolkningen sannolikt helt utan möjlighet att få tillgång till detta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Även om det förstås är tillåtet att lämna anonyma kommentarer så uppskattar jag om du anger namn i där för avsett fält.