Gadgeten innehöll ett fel

20090811

Hur lättviktig kan Lindgren vara

Pröva förbud mot vinstutdelning! : "Erfarenheterna pekar entydigt på att vinstintresset kan få negativa konsekvenser inom den skattefinansierade sektorn. Uppstramningar i regelverket skulle kunna dämpa en del av de problem som vinstintresset skapar. Men det finns klara skäl att därutöver pröva ett förbud mot just vinstutdelning, skriver Arbetarrörelsens Tankesmedjas utredningschef Anne-Marie Lindgren i VECKANS ANALYS, som nu återkommer efter sommarens uppehåll."





Jag har länge hyst en viss respekt för Anne-Marie Lindgren, utredningschef på Arbetarrörelsens tankesmedja. Samtidigt har jag hyst en del förväntningar på densamma tankesmedjan som dessvärre sällan uppfyllts. Mina förväntningar har egentligen varit enkla, nämligen att smedjan som sig bör skall böja medan stålet är varmt, skall omvandla det redan tänkta till något nytt, skall utmana snarare än bekräfta. Det senare kan man ju knappast säga om Lindgrens drapa kring vinst på skattemedel som ur någon slags intellektuell synvinkel knappast når några svindlande höjder - snarare påminner den om trosviss bekännelse i frikyrkostil.

Det är förstås inget egentligt fel på Lindgrens beskrivning av de problem som man har att hantera när det gäller privata entrepenörer vars verksamhet helt eller delvis finansieras med skattemedel. det stora problemet ligger i att hon helt bortser från att den pågående diskussionen med fokusering på skola och vård helt bortser från att stat och kommun formligen vräker ut hundratals miljarder varje år som går direkt ner i de profithungriga kapitalisternas händer som bortser från skattebetalarnas intressen. Så omfattande är nämligen spenderandet av skattemedel på inköp av varor och tjänster från den privata sektorn. Om detta skrev Laakso på Arvid Falk förra veckan (men sannolikt hade Lindgren semester då). Man kunde ju annars tycka att om man yttrar sig under rubriken Veckans analys någon liten antydan om att man har förmåga att problematisera frågan borde framskymta - icke så.

Nu är ju dessvärre inte Lindgren ensam. Enligt Peter Andersson har Marie Granlund stämt in i kören
Hör på Ekot att Marie Granlund, talesperson för S i utbildningsfrågor, kommenterar den senaste tidens debatt om friskolor och vinster. Maries budskap är att socialdemokraternas uppfattning är:

De pengar som vi gemensamt via skatten har avskatt ska gå till skolan och inte till enskilda aktieutdelningar.
kan ingen reflektera över frågan lite mera seriöst? Samme Andersson rubricerar sin kommentar till Lindgrens "analys" med Tung S-ideolog.

Låt oss börja om från början:

Skoldebatten skall handla om skolan dvs om dess mål, dess resultat och om hur dessa kan förbättras.

Debatten om skattemedel versus vinst måste ta sin utgångspunkt i den verklighet vi lever i dvs utgå från att sannolikt huvuddelen av alla skattemedel används för konsumtion av varor och tjänster som leverers av aktiebolag med krav på vinst. Problemet i vår värld är inte kravet på vinst - det är hur maktförhållandena ser ut dvs att det är ett fåtal förunnat att kunna köpa sig makt genom ägande, makt som bl.a. ger möjlighet att tillskansa sig vinster på andras arbete. Det är värt att diskutera. Vinst behöver kooperativa företag också - är den större än vad som behövs för reinvesteringar/expansion återbetlar men den i form av återbäring till ägarna (kooperatörerna - fint folk i socialdemokratisk historia).

En analys av vinstutdelning på verksamheter finansierade med skattemedel måste för det första beakta att alla verksamheter som vill överleva måste gå med vinst (eller hållas under armarna med bidrag när det går dåligt). För det andra måste en sådan analys också beakta att mycket stor del av våra skattemedel faktiskt används till konsumtion som tillhanahålls av vinstdrivande företag. För det tredje måste analysen (eftersom begreppet välfärdstjänster introducerats som särskiljande drag hos vissa men inte alla skattefinaiserade verksamheter) kunna förklara vari skillnaden mellan vinst på t.ex. läkemedel och läromedel å den ena sidan och vinst på själva sjukvården/skolverksamheten å den andra sidan ligger.

9 kommentarer:

  1. Peter
    vet inte om du med kommentaren "kan ingen reflektera över frågan lite mera seriöst?" avser att jag tillhör dem som slarvar över frågan. Det gör jag inte. Publiceringen av de två inläggen i debatten är viktig för helheten. Och utan att här ställa mig på ena eller andra sidan gissar jag att Lindgren/Jämtinlinjen har ett ganska starkt stöd i partiet (förvisso också i p-programmet)

    Jag tror som sagt debatten i sig är viktig så att olika perspektiv kommer fram. Du bidrar ovan med kooperativens vinstbehov för reinvesteringar/expansion vilket förstås också handlar om privata ägare som av samhället har fått uppdraget att driva välfärdstjänster.

    För övrigt antar jag väl att du egentligen inte invänder mot att Lindgren kan betecknas som tung S-ideolog....

    SvaraRadera
  2. När man för två debatter samtidigt utan at skilja på frågorna och använda den ena som slagträ i den andra så tycker jag inte att man hanterar frågan seriöst. Det vore kanske förståeligt om det handlade om enkel valrörelseretorik i syfte att ta billiga poäng men det är inte ok när det uppenbarligen är så att partiet varken nu eller tidigare i Kokkst inspirerade partiprogram klarat ut frågan om huruvida skattemedel får användas för köp av varor och/eller tjänster från privata vinstdrivande företag i principiella termer.

    För övrigt tror jag att du har rätt - den enkla retorikens primat gäller förstås när det handlar om stöd i partiet. Ett ologiskt resonemang som låter "ideologiskt" blir inte bättre för att det upprepas, blir inte bättre för att det har stöd, blir inte bättre för att "tunga" partikamrater uttalar det. Tvärtom så skapas utrymme för ifrågasättande, motargumentation som har fog för sig. Jag gillar inte när uttalanden från ledande partikamrater får det att framstå som om partiet (alla dess medlemmar) inte tänkt!

    SvaraRadera
  3. Om man köper ett suddgummi så vet man att en liten del av detta pris går till tillverkarens vinst. Om detta suddgummi är dåligt köper man ett annat nästa gång. Det påverkar knappast ungens skolgång på något nämnvärt sätt. Och partiet har aldrig drivit en statssocialistisk linje så det är inte aktuellt med statliga suddgummifabriker.

    Om en kommun köper en verksamhet exempelvis en utbildning av ett företag borde kommunen kunna förvänta sig att företaget använder alla pengarna till själva verksamheten och inte delvis till egen profit. Kommunen kan inte ens välja om man vill köpa denna verksamhet vilket är ytterst märkligt. Om skolan är dålig, som ibland är fallet, så har ungen i värsta fall förlorat flera år av sitt liv på undermålig undervisning och kommunen måste ta ansvar för att denna individ kommer vidare i livet. Det har ju till och med hänt att betyg har försvunnit.Kommunen kan inte ens välja bort detta företag nästa gång.

    Jag anser att det är bra att diskussionen kommit upp. Det är tveksamma jämförelser när man likställer materialinköp med undervisning. Om vi nu absolut måste ha företag som ska bedriva undervisning med skattemedel borde det vara lagstiftat att ev överskott stannar kvar i verksamheten och går till investeringar. Det borde också vara lagstiftning om att företaget blir återbetalningsskyldigt när man inte levererar det man skulle.

    Då skulle vi slippa undan de värsta lycksökarna i alla fall. För de finns. Tro mig!

    SvaraRadera
  4. Britta - även om du också blandar samman frågor och just använder skolfrågan som slagträ så gör du ändå en distinktion som kan diskuteras; vinst är tillåten om produkten/tjänsten inte påverkar på "nämnvärt sätt"

    Låt oss då reflektera över detta. Om skattepengar sålunda används till att köpa en livsuppehållande maskin till ett sjukhus torde man väl kunna hävda att dess kvalitet påverkar verksamheten på ett nämnvärt sätt. Företaget som levererar får sålunda inte gå med vinst enligt ditt resonemang. Om skattepengar används för att bygga ett sjukhus kan man väl hävda att byggnadens kvalitet kommer att påverka verksamheten på ett nämnvärt sätt. Sådana företag får sålunda inte gå med vinst. Svininfluensan har fått landsting at med skattemedel inköpa gigantiska mängder vaccin. Vaccinet torde påverka hela samhälles produktionsförmåga. De(t) företag som tillverkar vaccinet får väl heller inte gå med vinst?

    Eller är det möjligen så att just möjligheten att byta leverantör nästa gång i sådana fall alltså tillåter vinst (om jag förstår dig rätt)? Är så fallet så blir det ju inte typen av verksamhet som borde särskilja utan modellen för hur skattepengar utbetalas som borde förfinas. Modellen för hur vi säkrar kvaliteten vid upphandling eller konstruktion av t.ex. skolpengssystem. Återbetalningsskyldighet är ju ett utmärkt exempel på ett inslag som kan användas för att skapa press på leveransens kvalitet.

    SvaraRadera
  5. Ja jag valde att använda skolan som exempel. nått ska man ta.

    jo det är skillnad på medicintekniska produkter och suddgummin. om nån vet det är det jag eftersom jag själv är aktiv inom medicintekniska branchen som forskare. Men det är inte en verksamhet det är en grej som om den inte fungerar kan skickas tillbaka och pengar återkrävas. Man styr också på lasarettet över nästa inköp. Om sjukhusbyggnaden inte håller måttet så kan man ställa byggföretaget till svars och kräva rättelse.

    Ja jag anser att om vi ska ha privata företag inom väldfärdssektorn ska ska det inte bara vara att kvittera ut pengar mer eller mindre utan ansvar. Återbetalningsskyldighet, återinsvesteringsskyldighet etc är väl det minsta man kan begära

    Sen, vad jag tycker om vinstdrivande företag i välfärdssektorn är en helt annan historia. Där har jag nog ungefär samma uppfattning som Kokk och Lindgren. Men det hör inte till den här debatten

    SvaraRadera
  6. ps

    För övrigt vad gäller medicinteknisk utrustning så gäller att för att få använda den i sjukvården krävs så kallad CE-märkning. Mycket hårda krav. För att få använda den i forskningen krävs att en medicinteknisk expertis har lämnat ett godkännande. Annars passerar studien inte etisk nämnd.

    Finns ingenting av den sortens krav på privat verksamhet i välfärdssektorn. Ändå förordar en del fri etableringsrätt med rätt till vinstuttag. Mycket märkligt.

    SvaraRadera
  7. Hela debatten inom vårt parti blir ju parodisk just för at man använder skolan som exempel - då kan ju retoriken mot vinster fira triumfer utan att man behöver bekymra sig om rimligt logiska distinktioner.

    Du använder dig ju t.ex. av begreppet välfärdstjänster. Dit räknas tydligen sådant som att driva sjukhus, skolor och liknande. Men dit räknas inte att bygga sjukhus, bygga skolor m.m. Dit räknas kanske att laga maten till gamla, sjuka och barn men inte att leverera råvarorna (halvfabrikaten) till densamma.

    Jag tycker t.ex. att trafiksäkra transporter, kollektivtrafik och liknande också är en del av välfärdssamhället. I min kommun verkar ett företag som heter Södertälje Bro och Väg AB. De har såvitt jag kan bedöma många kunder som använder skattemedel för att betala för tjänsterna. De har under perioden 06 - 08 redovisat en vinstmarginal på mellan drygt 3 och 15%. Är det rimligt, borde inte de vara återbetalningsskyldiga för då skulle ju t.ex. kommunen kunnaa nvända pengarna i annan verksamhet istället för att de hamnar i Nils Gustav Anderssons fickor. Personligen tycker jag inte att de skattemedel som går till eventuell vinst till Anderssons bolag skiljer sig från de skattemedel som eventuellt ger vinst i ett friskolebolag. Jag tycker t.o.m. att det är helt rimligt att sådan vinst kan förekomma om regelverk följs, om upphandlingarna gjorts korrekt,

    PS är inte CE-märkning numera något som varje företag kan göra själva DS

    SvaraRadera
  8. flåt jag såg inte att du svarat. det är mycket på jobbet nu.....

    nä CE-märkning av medicinteknisk utrustning är en avancerad process. Den gör man inte själv.

    Jag tycker för övrigt att diskussionen om skolpolitik har hamnat snett. Vi diskuterar bara organisatoriska detaljer om vinster hit eller dit. Vi glömmer att diskutera skolans innehåll och vilken skola vi egentligen vill ha. Vill vi ha en allmän och demokratisk skola där alla ryms eller vill vi ha en sorterande skola som befäster klassklyftor och skapar ojämlikhet.

    Där skulle diskussionen ta fart och när vi kommit fram till vad vi vill kan vi börja diskutera hur vi ska lösa problemet.

    Jag anser att skapandet av en demokratisk skola är oerhört viktig och måste stå över all annan diskussion i partiet. Där har vi varit förut men vart är vi på väg nu? Jag tror faktiskt inte att det går att skapa en demokratisk skola när marknadslösningar och privat vinstintresse går först.

    SvaraRadera
  9. Britta, jag tror vi är överens när det gäller vad skoldiskussionen borde handla om. Ändå avslutar du med att återföra den till vinstfrågan även om du har begränsningen "går först".

    Nu startade ju Jämtin en diskussion om vinstintresse inom "välfärdssektorn". Den frågan kan ju också diskuteras men den måste diskuteras på ett intellektuellt hederligt sätt. Det gör inte Lindgren (för att ta denna tråds upphovskvinna som exempel). För om vi gör det måste vi erkänna att problemet är större än skola och omvårdnad - då dras allt som är skattefinansierat in - det är nämligen samma skattepengar oavsett vilka varor och tjänster som bekostas och aktsamhet med dessa resurser är - borde vara - självklart.

    SvaraRadera

Även om det förstås är tillåtet att lämna anonyma kommentarer så uppskattar jag om du anger namn i där för avsett fält.