Gadgeten innehöll ett fel

20090823

Känner mig helt avsågad

Anne-Marie Lindgren sågar vinstkramarna.....: "Anne-Marie Lindgrens slagkraftiga slutvinjett i ovannämnda artikel får bli slutvinjett även i detta blogginlägg: ”Erfarenheterna pekar entydigt på att vinstintresset kan få negativa konsekvenser inom den skattefinansierade sektorn……..För det handlar om skattepengar. Och varför ska skattepengar gå till vinst till privata aktieägare, när det handlar om verksamheter som precis lika gärna kan drivas i offentlig regi, utan någon vinstmarginal, och den kostnad den utgör? För, som sagt, det är en myt att privat verksamhet gör allt så mycket bättre och effektivare, så att vinsten betalar sig själv. Det gör den inte.”"



(Hittat via s-bloggar.)



Trots idoga försök har jag inte lyckats hitta den artikel Bengt Silfverstrand höjer till skyarna. Känner mig sålunda helt avsågad.

I sak verkar dock den goda Lindgren inte tillföra frågan något - det avsnitt från hennes artikel som Silfverstrand avslutade sin kommentar med tycks ju behäftad med samma problem som den artikel av Lindgren jag kritiserade tidigare:

Det offentliga spenderar enorma summor varje år på konsumtion av varor och tjänster inklusive drift av verksamhet i egen regi. Allt detta finansieras med skattemedel. En mycket stor del av dessa skattemedel används för att köpa tjänster och varor från alldeles vanliga vinstmaximerande bolag - byggbolag, livsmedelshandel, läkemedelsindustri etc. Är det Lindgrens och Silfverstrands uppfattning att inga av dessa bolag får göra vinst?

18 kommentarer:

  1. Jag anser faktiskt att skattefinansierad pedagogisk verksamhet i utbildningssektorn och då främst ungdomsskolan inte är jämförbar med vilken business som helst. Jag tycker att Annemarie Lindgren har rätt (som vanligt)

    SvaraRadera
  2. Vi fick höra Lindgrens utredning om konsekvenserna av privatiseringarna på Södermanlands S kongress. Den utredningen var mycket givande! Även om Ann-Marie Lindgren inte precis är någon estradör så var hon saklig!

    SvaraRadera
  3. Fast är det inte lätt att läsa budskapet om att inga vinster ska få göras på skattebetalarnas bekostnad? Först tänker man stoppa vinsterna i skolan, sedan kommer det andra också, dvs att all verksamhet som är offentlig också ska hanteras av stat och kommun. Det som ligger bakom den här typen av ideologiska framstötar är en ideologisk åsikt om att allt offentligt ska vara offentligt. Det kallas för "statssocialism" och bör bekämpas. Ellerva?

    SvaraRadera
  4. Britta - jag har förstått det och vidhåller att Lindgrens resonemang är ett intellektuellt haveri som dessvärre slår an strängar hos många. Skattepengar är skattepengar är skattepengar.

    Björn - jag hävdar inte att privatiseringar är oproblematiska, bara att ett minimikrav i diskussioner kring frågan om skattemedels användning är att den skall vara intellektuellt redig. Så som jag känner Lindgren så har hon säkert gjort en i huvudsak bra beskrivning av konsekvenserna av privatiseringarna.

    SvaraRadera
  5. Nej det är inte statssocialism att arbeta för en demokratiskt styrd skola. Med föräldrastyrelser och med elevinflytande. Allt är inte antingen svart eller vitt.

    Kommunen har inte obegränsat med pengar. Avsätter man ett antal miljoner till skolan ska pengarna gå till skolan. Om skolan sköter sitt uppdrag och det blir pengar över ska pengarna användas till kvalitetshöjning i skolan och inte till avkastning till aktieägarna.

    Varför ska vi traggla driftsformer i partiet. Det är bara borgarna som tjänar på att vi tar den striden inbördes. Låt oss diskutera skolans organisation i ställen och hur vi kan demokratisera skolan.

    Detta med vinst eller inte vinst blir en skendebatt som tar bort fokus från de viktiga frågorna.

    SvaraRadera
  6. Är det inte lite märkligt att en person som säger sig vara socialdemokrat inte är bevandrad i "Efterarbetets" artiklar. Ta del av artikeln, som jag återger relevanta avsnitt av, så kanske avsågningen ändå känns mindre total....

    SvaraRadera
  7. Britta - jag håller med så tillvida att det är två olka debatter vi bör föra. Jag håller mig som synes till frågan om vinst versus skattemedel. När jag t.ex. häromdagen tog upp en skolpolitisk fråga - hur vi ser till att alla får den digitala kompetens de behöver väckte det ingen diskussion.

    Bengt - jag är inte prenumerant på Efter arbetet, inga andra tidningar heller för den delen, läser i stort sett inga papperstidningar numera. Trodde inte det diskvalificerade mig som socialdemokrat.

    SvaraRadera
  8. Stig-Björn, missade din kommentar tidigare (vi skrev nog rätt samtidigt). En riktig diskussion om statssocialism som socialdemokratisk överideologi vore kanske givande. Jag kallar mig ju gärna socialist men ser betydande problem med statskontrollerad verksamhet - bland annat eftersom den hamnar i händerna på motståndarna om de vinner val:-)

    Men hela diskussionen pekar ju bara på vår avsaknad av vision om hur det framtida samhället skall vara organiserat särskilt när det gäller frågor om produktion, ägandeformer och makt.

    SvaraRadera
  9. Peter

    Jag vet att du diskuterar vinster.

    Du vet att jag anser att den diskussionen inte leder någon vart mer än att vi blir helt förvirrade i partiet. Och osams. Jag anser att om vi hemfaller till att diskutera vinster och driftsformer accepterar vi borgarnas sätt att resonera och att vi accepterar deras sätt att se på samhället. Marknaden överordnas medborgaren.

    Det som Annmari säger är jätteviktigt:

    "Internationella studier visar entydigt att driftsform inte spelar någon roll: det som spelar roll är organisation, personalledning, personalkompetens etc: vilket alltsammans kan åstadkommas lika bra eller lika illa inom både privat och offentlig verksamhet"

    Kan vi inte ta fasta på detta. Och börja diskutera hur skolan ska organiseras. Vilka krav vi ska ställa på utföraren oavsett driftsform och ev vinst.

    SvaraRadera
  10. Och du
    Även om du inte prenumererar på efterarbetet så är nog en helt OK socialdemokrat.

    Själv prenumererar jag på västerbottens folkblad
    väldigt bra sosseblaska

    Man kan inte stödprenumerera på alla socialdemokratiska tidningar som finns i Svrige.

    SvaraRadera
  11. Britta, det du föreslår, att föräldrarna ska ta över skolan, lite tillspetsat, är inte statssocialism, men inte heller den väg som socialdemokraterna valde några decennier tillbaka, utan precis tvärtom, föräldrarmedverkan och öppenhet underifrån avvisades. Istället höll man fast vid linjen att det är staten, politikerna, överheten som ska använda skolan som ett instrument för att transformera medborgarna till välanpassade lönearbetare.

    Så därför är jag helt med på dina förslag, det är en betydligt bättre riktning på diskussionen än att älta om vem som ska få äga barnen, staten eller kapitalet eller dem tillsammans....

    Och som jag skrivit på flera ställen - vinsten för privata aktörer är inte heller problemet, utan frågan om skattebetalarnas pengar används på bästa sätt.

    De som inbillar sig att resurserna a priori alltid är i bästa händer när politruker, professioner, politiker, fackombudsmän och andra som försörjer sig på folkets inbetalningar sköter verksamheten, de har fel och skäller under fel träd.

    Men det är en medveten strategi. Vinstbabblet används för att med populistiska argument indirekt komma åt friskolorna och häva hela utbildningssystemet i händerna på dem själva och deras drabanter.

    Det är möjligt att denna typ av försök att nå fram till människors lägre instinkter lyckas, på samma sätt som exempelvis SD kan inbilla folk att det är invandrarnas fel att pensionerna sänks. Det kan fungera, men det är i sak fel.

    SvaraRadera
  12. Jag menar nog inte att föräldrarna ska "ta över" skolan. Det bör också finnas skolpersonal elever och politikerrepresentation i en skolas styrelse. Fackföreningsrepresentant borde också platsa. Lite som 70-talets: "Ja tillsammans" kanske fast på blodigt allvar.

    Det kan inte ske utan vidare. Men jag tror personligen att det är rätt väg. Jag tror att om man vill genomföra en verklig demokrati måste människor får vara med och ta ansvar för sin egen vardag. Detta är bara ett exempel och där det skulle kunna fungera riktigt bra dessutom.

    Jag tycker inte att det är någon bra demokratisk modell där föräldrar och barn enbart har möjlighet att välja mellan ett antal allt sämre skolalternativ. Det är ju så att kvaliteten på skolan sjunker och den största anledningen är det system vi har i dag med fri etableringsrätt.

    Och Stig-Björn. Politiker/politruker är som regel inte onda människor som tagit på sig ett uppdrag för egen vinning. Själv är jag fritidspolitiker och jag har träffat så många politiker i rörelsen som lägger ner stora delar av sin lediga tid på politiskt arbete. Några få rötägg har jag sett men de är i absolut minoritet.

    Naturligtvis måste det finnas en politisk nämnd som tar inriktningsbeslut och som tillsammans med en kommunrevision ser till att resurser fördelas efter behov i kommunen och inte till de föräldrar som skriker högst.

    Någon färdig modell har jag inte... Men tycker faktiskt att den här debatten om vinster har blivit rätt tröttsam av skäl som jag skrivit några gånger. Också här uppe någonstans i denna tråden.

    Det betyder däremot inte att jag tycker att det är OK med vinster. Men den diskussionen kan jag vara med i när vi har kommit fram till hur vi i (s) vill organisera skolan och då för barnens bästa.

    Kanske behövs inte ens den diskussionen då.

    Det blev lite dålig struktur på det här inlägget men det beror på att jag inte lyckas redigera och flytta textmassor.

    SvaraRadera
  13. Nej det diskriminerar självfallet inte någon som socialdemokrat om man inte läser papperstidningar. Däremot torde det befrämja både kunskap och ideologisk socialdemokratisk stringens om man tog del av debatten också i socialdemokratisk press - och då inte minst den - EFTER ARBETET - som insett att något måste göras för att åtminstone i någon mån balanser den borgerliga mediadominansen.

    SvaraRadera
  14. Britta, vi är överens om grundinriktningen, att skolan ska vara till för eleverna och föräldrarna, att den ska vara en resurs som ställs till familjens förfogande, inte främst ett instrument för staten och de intressen som staten vilar på.

    Men det kräver en rejäl synvända hos socialdemokratin som lagt sig till med att främst försvara det offentligas intressen, ofta i samverkan med professionernas behov av att värna sina privilegier.

    Friskolorna har varit ett sätt att lyfta på locket, på gott och ont har det förstärkt riktningen av skolans verksamhet mot att följa folks efterfrågan på dynamisk pedagogik, mer experiment och variation, ökat fokus på eleven (individen) och minskat fokus på att forma alla till en enhetlig massa, allt pjosk om betygsfrihet och förbud mot läxor är som bortblåst, flumpedagogerna har fått huka för föräldrar och elevers krav på kunskap och ordning.

    Socialdemokratin riskerar nu att ställa sig vid sidan om denna riktning genom att populistiskt börja yra om vinster i skolan. När vi alla vet att skattebetalarnas resurser förstörs mycket mer effektivt om verksamheterna inte kan utmanas och det inte finns en "exitmöjlighet" för den som inte tycker att servicen inte duger.

    Vinstattacken är ytterst en attack på friskolorna, fast skickligt förklädd och skickligt utformad för att vädja till väljarnas sämre sidor.

    SvaraRadera
  15. Jag sitter i skolnämnden i Umeå

    Jag ser avigsidorna med fri etableringsrätt för fristående skolor.

    Jag tycker att diskussionen om vinstuttag ur skolorna är ytterst berättigad. Det är skattemedel som har avsatts för att gå till pedagogisk verksamhet, skolhälsovård etc,

    Jag kan ta ett exempel.

    Vi har i Umeå ett av Sveriges absolut bästa estetprogram. Med individuell undervisning i huvud ämnet. Exempelvis: sång, stråkinstrument, dans etc

    En timme i veckan

    Det är en ganska dyr verksamhet men oerhört populär. Söktrycket är enormt. Intagspoängen skyhög.

    Nu har fristående gymnasier sett detta och har fått tillstånd att starta egna estetprogram i Umeå. De ska ha lika mycket per elev. De har inte individuell undervisning utan bara gruppundervisning. Sen vet inte jag hur man kan ge undervisning i exempelvis sång i grupp. Där krävs en indivuduell insats av en sångpedagog som gör uppsjungning och röstträning just för en speciell elev. Det går bara inte i grupp. Samma om du ska spela fiol. En pedagog måste finnas där för eleven och lära hur man stämmer sitt instrument hur man håller i stråken och hur man får fram klangen. Det fixar man inte i grupp. Men det är väl billigare med gruppundervisning kan tänkas.

    Nåväl. Fristående skolor med estetprogram får lika mycket för sina elever som vi. Överskottet går väl till aktieägarna kan man tro. Vi tvingas nu sänka kvaliteten på vårt eget program för att vi har inte råd med att betala till fristående skolor för en undervisning som de inte ger.

    Kanske nån tycker att det är bra. Jag tycker att det är S-K-I-T.

    Fristående skolor har definitivt inte tillskapat så mycket nytt. Läs Annmaries rapport från tankesmedjan.

    SvaraRadera
  16. ps Till stigbjörn

    sen förstår jag inte hur du har kunnat köpa borgarnas beskrivning av den kommunala skolan

    Vaddå kunskap och ordning. De fristående skolorna lockar till sig elever med att sätta orimligt höga betyg. De betalar tom i vissa fall gamla elever för att värva nya.

    Ps till bengt

    Jag prenumererar på EfterArbetet sen starten.
    Den är bra. Tänker också börja prenumerera på Tvärdrag

    SvaraRadera
  17. Ett av skälen till att välja en friskola är att den kommunala skolan inte klarar av att leverera den kvalité och undervisning som föräldrarna och eleverna önskar. De gör "exit" och lämnar det vanskötta bakom sig. Det tycker jag de gör helt rätt i, för då får också kommunen en signal om att något är fel.

    Men ibland kan det lika gärna vara en ganska bra kommunal skola som får släppa ifrån sig elever därför att något mer spännande erbjuds på annat håll. Av detta kan kommunerna lära sig att våra vara lite mer frimodiga i hur deras personal får formera sina alternativ.

    Betygsinflationen är ett stort problem, och inget nytt. Därför måste tillsynen vara stenhård, men har (s) brytt sig så mycket om detta under åren? Ett parti som fortfarande diskuterar om betyg behövs eller inte?

    SvaraRadera
  18. Stigbjörn: Du har helt rätt i det du skriver. Den kommunala skolan levererade inte det den skulle. Detta skapade efterfrågan.

    Du har också helt rätt i att vi måste låta personalen ta lite mer plats och få möjlighet att inom ramen för skolplan och kursplan jobba lite roligar och friare. Att prova intraprenader vore något vi borde uppmuntra till. Även borde föräldrainflytandet få större utrymme ... igen. Vart tog Hem och Skola vägen.

    Ja vi har pratat om betygsinflationen ,,, men men. Till och med på min tid som gymnasieelev (och det är verkligen länge sen) talade vi om glädjebetyg i Stockholmsskolor. Men nu har det eskalerat.

    Jag vill inte påstå att (s) har gjort allt rätt alla gånger. Men jag tycker ändå inte att man ska ge upp tanken på en demokratisk skola för alla och släppa marknaden fri. Det gör ont i min sosseröda själ.

    SvaraRadera

Även om det förstås är tillåtet att lämna anonyma kommentarer så uppskattar jag om du anger namn i där för avsett fält.