Vart tog fölkrörelsen vägen

Currently playing in iTunes: Take A Look Back by Oli Brown

Men framför allt så måste vi sluta vara stolta, det är inte nöjda socialdemokrater som är politikens mål.: "Men framför allt så måste vi sluta vara stolta, det är inte nöjda socialdemokrater som är politikens mål. Vårt mål ska vara det Goda Samhället, ett samhälle där alla har samma värde, lever fria liv i solidaritet med allt det som är våra gemensamma livsförutsättningar"

Vilka blir egentligen konsekvenserna av Anders Nilssons resonemang, inte helt enkelt att se eftersom vi nog är rätt långt från den folkrörelsetradition han längtar till. När så mycket av partiets politik handlar om att vara lite generösare med skattemedel, bjuda över (valrörelens största taktiska misstag), restaurera idag illa fungerande system, statskrameri helt enkelt. Claes Krantz skriver

Riktig förnyelse är inte att bygga vidare på gårdagens samhälle. Det är att bygga vad som blir framtidens. Strukturerna är inte viktigare än människorna som ska leva där. Den socialdemokratiska förnyelsen måste vara att skriva en ny berättelse för Sverige. En berättelse som fogar in både radhusområdena och förorter. Som ser alla svenskar. I praktisk poltik. Där alla får möjlighet.

Själv tror jag förstås att det är fel att som Högberg tro att det handlar om organisation

Frågan är om socialdemokratin åter kan bli en levande folkrörelse som folk känner spänning till och vill gå med? Jag hoppas så klart men känner en tveksamhet då nya kulturer rotat sig så hårt och reviren kraftigt inpinkade. Det kommer behövas stora strukturella förslag från kriskommissionen. Vi får hoppas att de orkar och vill lägga de förslag som måste läggas om vi ska återfå folks tro på socialdemokratin.

Vi talar politik, vi talar ideologi, vi talar tillbaka till rötterna, tillbaka till människorna.

Jämlikhetsanden hittar ett tänkvärt korn - återväcka aktivismen:

Vi behöver återvinna reformismen i politiken och vi behöver återväcka aktivismen i folkrörelsen. Det räcker inte att visa ett obestämt och allmänt missnöje på första maj. Vi har två otäcka riktningar i regeringens politik som var och en borde väcka ett brett folkligt missnöje istället för ett jaha. Det ena är sjukförsäkringen, det andra är den smygande försämringen av villkoren på arbetsmarknaden. (Vi behöver göra annat också, innanför murarna, riva dem t.ex.)
Så här sitter jag och väntar på det folkliga upproret med rötterna i arbetarrörelsen. För inte ska jag väl behöva göra något själv?* Jag bloggar ju, vad ska du göra?

Rebella tror att det har med orden att göra

Trovärdigt, långsiktigt och hållbart skulle vara bra ledord när vi letar efter de ord vi ska använda för att föra fram vårt budskap. För det måste ske i den ordningen. Först forma politiken, visionen eller målet. Sedan klä budskapet i ord som förklarar hur vi menar och lockar människor att engagera sig för vår sak. Retoriken kan aldrig få lov att styra innehållet, det måste alltid vara tvärtom. I valrörelsen kändes det som att slagorden på partiets valaffischer kom från ingenstans, utan förankring i de egna leden. Vi kan inte vänta – på vad då? På att få tillbaka makten och alla roliga förmåner som kommer med den?

Och visst är det så - när högern pratar om utanförskap så handlar det om folk som belastar, när vi använder begreppet handlar det om allienerade människor - två helt olika betydelser, vems definition vinner allmänt gillande?

Tror faktiskt Peter Andersson hittat det väsentliga

Den förnyelse som en del talar om krävs görs inte med den öppenhet och inbjudande förhållningssätt som eländesvalet egentligen kräver.

Det finns en uppenbar risk att "eftervalsdebatten" denna gång precis som efter 2006 inte inolverar, inte förs på ett sätt som engagerar, inte faktiskt ger utrymme för en diskussion som stimulerar. Ett bra exempel på en ytterligt ytlig analysförmåga ser vi t.ex. i Ilja Batljans uppradande av s-missar:

Han tror att partiets katastrofval på riksplanet förlorades på skattepolitiken, Rut-avdraget och samarbetet med V och MP.

Visst har Batljan rätt vad avser en del strategiska och taktiska misstag (för vilket partiledningen har ansvaret) men vad hade de att jobba med. Vi hade en undermålig diskussion, om den nu meriterar för det epitetet, efter 2006 med ett ledarskap vars främsta meriter var tjänst i tidigare regeringar. Det är ju egentligen fantastiskt att vi gick till val 2010 med ett ledarskap som antingen varit del av detsamma sedan 80/90tal eller promoverade av detsamma. Så tillsätter samma förbrukade ledarskap kriskommissioner. Möjligen ingår Batljan i kriskommissionen - till vilken nytta? På vilket sätt representerar han något annat än ett teknokratiskt ledarskap som ser poltiken som en alternativ karriärväg?

– Att vara politiker är inget jobb och man ska kunna gå ut och in i politiken utan att det är konstigt. Jag överväger varje dag om jag ska fortsätta, och som jag känner just nu kommer jag att göra det ett bra tag till. Men något löfte om att fortsätta till valet 2014 ger jag inte, säger han.

Det är skillnad på att se på politik som något som ger plats för den egna karriären (något som man kan gå in och ut ur) och att se politik som något man engagerar sig i för att förverkliga allas våra drömmar, allas våra visioner och där operatören för detta (den valde representanten) är av helt underordnad betydelse.

Partiers existensberättigande handlar om förmågan att formulera en politik som större eller mindre väljargrupper uppfattar som relevant utifrån en idé av hur samhället bör utvecklas. Partiers förmåga att erövra ett stort förtroende (väljarstöd) handlar om att formulera en politik som är relevant för en stor grupp väljare utifrån denna idé. Just nu tycks den socialdemokratiska politiken bara vara relevant för ca 30% av väljarkåren, och delar av dessa torde vara socialdemokrater av "gammal och ohejdad vana". Det är en synnerligen allvarlig situation.

Technorati Tags:
Anders Nilsson, Ilija Batljan, Peter Andersson, Peter Högberg, Claes Krantz, Jämlikhetsanden

Svensk narkotikapolitik vid vägs ände

Motpol: Minister Larssons prestige: "Prestige sätts före människoliv och mänskliga rättigheter. Det är en tragedi på så många plan.
"

Vår minister med ansvar för narkotikafrågor, Maria Larsson, har sett sig föranlåten att försvara den misslyckade narkotikapolitik som präglat vårt land i många år. Hon försvarar nolltoleransen i "kriget mot narkotikan" trots att alla tecken tyder på att det är en i människoliv räknat definitiv återvändsgränd. HAX beskriver hennes inlägg så här:

Barn- och äldreminister Maria Larsson har en ovanligt töntig debattartikel mot cannabis i dagens Expressen.

Niklas Dougherty / 倪阔乐 har sannolikt helt rätt när han konstaterar att

Därför ska också Sverige avkriminalisera personligt bruk och legalisera en marknad för lättare droger, samtidigt som skadereduktionen upphöjs till den främsta av politiska metoder. Sverige behöver inte invänta USA, och Sverige behöver framför allt inte bunkra in sig i ytterligare trettio år och hoppas på att Nils Bejerot ska återuppstå, för det kommer inte att hända. Den repressiva politikens tid har nått vägs ände, och nu slår världen in på ett annat spår, med eller utan Sverige.

Min undran gäller hur man kan förklara att en sedan årtionden tämligen misslyckad politik kan ha en så stark ställning att den tål regimskiften. Hur man kan förklara att en sannolikt tjänstemannaburen politik kan överleva regeringsskiften. Hur konsensus egentligen uppnås inom det politiska etablissemanget trots att verkligheten/forskning egentligen ger stöd för inriktningen,

Technorati Tags:
Niklas Dougherty, Maria Larsson, Nils Beierot, Narkotikapolitik, Cannabis

Rödgrönt fiasko, eller politik på 2000-talet

Säg att det är slut, Sahlin: "Från att ha haft en tydlig politisk och strategisk idé, blev de rödgröna en dålig kopia av alliansen, med den viktiga skillnaden att varken partimedlemmar eller väljare egentligen efterfrågat något samarbete."

Ibland är det bara tråkigt att konstatera att man hade rätt:

Själv tillhör jag den generation som enligt Sjölanders analys (om man nu får kalla det så) borde uppleva samarbetet med vänsterpartiet som “omvälvande”. Så är inte fallet – det är otaktiskt att 2 år före ett val acceptera motståndarens agenda och riskera att vara på defensiven under lång tid, samarbeta med vänsterpartiet har socialdemokratin i praktiken alltid gjort om än inte formellt. Mona Sahlins ledarskap tar inte “sin utgångspunkt i dagens … omständigheter” utan låter sig ledas av motståndaren.

Direkt komiskt blir det när man läser Laakso idag:

Som en del av oss pekade på tidigt så var det ett katastrofalt misstag för hela den idéen att ta in Vänsterpartiet. Kuppmakarna bär ett enormt ansvar, inte bara för valförlusten utan också för den cementerade blockpolitiken och den extremt olyckliga försening som det innebär att det inte fanns mer än en valplattform 2010 när det hade kunnat finnas en vision över 10 års tid.

Laakso har inte en siffra rätt:) Det var inte sammansättningen av samarbetet som utgjorde problemet utan själva idén om att spela spelet såsom motståndaren ville - obegåvat frestas jag säga och ett exempel på hur taktiserandet upphöjts till princip i vårt parti. Så formar man inte politik för vår tid, så vinner man inte förtroende.

Funderade en hel del kring detta under eftermiddagens övning på Internetdagarna på temat http://www.internetdagarna.se/program/seminarium/16 (hittar förstås inte streamingen därifrån). Fokus på detta seminarium ligger ju förstås på hur de sociala medierna användes i valrörelsen, lite med utgångspunkt i den bild som gavs i boken Politik 2.0. Något generaliserat diskuterades hur de social medierna fungerade, vilken betydelse de hade i valrörelsen. Även om det är intressant i sig (och jag tycker Anders Larssons forskning kan ge intressant kunskap) så är frågan egentligen helt fel ställd. Frågan är förstås om ökade publiceringsmöjligheter för gemene man, om samtal och diskussioner på nätet kan bidra till en vitalisering av det offentliga samtalet, kan bidra till en förstärkning av det demokratiska samtalet, kan bidra till att utveckla både demokratin som sådan men kanske än mer bidra till utvecklingen av partiarbetet.

Så för att återknyta till det strategiska historiska misstaget att forma de rödgröna - beslutet presenterades för för partifolket, för väljarna utan att dessa inbjudits att diskutera frågan. Vad hade varit enklare än att slänga ut frågan på nätet? Kolla nu på hur folk anpassar sig till "pausen" (inga namn nämnda).

Precis samma sker nu när det gäller Afghanistan, uppgörelser söks i slutna rum - ingen inbjuds att delta. Ledande personer har upppenbarligen ingenting fattat - vår tid kräver fullständig transparens, alla diskussioner ska öppet redovisas, människornas röster skall höras - nätet är en av flera möjligheter att förverkliga detta.

Socialdemokratin har gått kräftgång under lång tid. Diskussionen om hur vår politik skall formas måste söka en del svar långt bak i tiden. Att vara statsbärande är inte samma som att vara statskramare.

Technorati Tags:
Erik Laakso, Mona Sahlin, Socialdemokratiska Arbetarepartiet, Politik 2.0

Mer som är bra med Södertälje - Syrianska uppe i allsvenskan

Syrianska klart för allsvenskan: "Syrianska gjorde det. Efter säkra 3-0 mot Väsby blev Södertäljelaget seriesegrare i superettan och därmed klart för allsvenskan."

LT lyckas ju i alla fall rapportera att Syrianska är klara för allsvenskan. Något matchreportage värt namnet är det ju inte och att de vinner supeettan vore förstås ett alldeles onödigt påpekande. De utlovade uppdateringarna under kvällen blev det inte mycket med heller - åtminstone såg notisen likadan ut kl. 22.

Aftonbladet har åtminstone lite mera.

Technorati Tags:
Södertälje, Syrianska

Så krossar Södertäje sina småföretagare

Mål och budget för Södertälje kommun: "Kommunen vill öppna för att mindre lokala företag att kunna delta i anbudsgivningar
vid kommunen och koncernens upphandlingar. Det är angeläget att
främja mångfalden i näringslivet."

(Från sidan 35.)

Min familj startade hösten 2008 en s.k. Apple Premium Reseller i Södertälje som heter Kantro Store. Den ligger centralt vid Saltsjötorget - praktiskt taget omöjlig att missa om man rör sig i stan. Södertälje var då och är fortfarande i stor utsträckning obruten mark när det gäller försäljning av Apple-produkter, det har såvitt jag vet aldrig tidigare funnits en butik inriktad på dessa produkter och vi har rönt ganska mycket uppskattning för initiativet. Dock - det har tagit tid att etablera sig och fortfarande är vi inte "hemma".

De två första höstarna led vi också starkt av att kommunen förvandlade det nu vackra Saltsjötorget till en byggarbetsplats vilket drastiskt påverkade vår synlighet och när vi påpekade att arbetena ledde till sprickbildning i våra skyltfönster hänvisades vår vd till vårt föräkringsbolag! Sen öppnade Elgiganten den första hösten också sin Apple-försäljning och många är de som fått alla info och hjälp hos oss men köpt där men det är acceptabel konkurrens.

Häromveckan insåg jag dock att det numera görs betydande inköp från kommunens sida när det gäller just vårt sortiment och då blev jag lite förvånad eftersom vi inte sett någon upphandling riktad mot detta segment. En kontakt med Telge Inköp AB, till vilken kommunens inköp centraliserats gav bara upplysning om att man i somras gjort en mindre direktupphandling - av oförklarliga skäl dock inte erbjuden oss att delta i. En förnyad kontakt med den inköpande enheten (Vallaskolan) gav vid handen att denna direktupphandling bara avsåg en mindre mängd men att man nu avropat 150 enheter från ett ramavtal med Atea

Hittar också ett sådant avtal tecknat den 7 maj enligt pressmeddelandet hos Atea. Ramavtalet heter om jag nu hittat rätt IT-produkter MM10 och går inte att hitta dvs i Kommentus Avtalsdatabas kan jag inte hitta texten, inte heller att Södertälje kommun är med.

Kanske finns det ett annat - det kan man dock inte hitta i Telge Inköps system där avslutade upphandlingar bara omfattar ett 10-tal avtal. Något som indikerar samverkan på Södertörn (vilket ryktats) hittar man heller inte där. Googlar kombinationer av upphandling/Södertörn och hittar inget heller.

Slutsats efter några timmars småföretagargnet för att åtminston hitta information om vad som gäller/vilka avtal min kommun har är att den i ägardirektiven uttryckta viljan inte riktigt motsvaras av faktiskt handlande. Hur kan man agera när de kommunala bolagen alldeles uppenbarligen skiter i ägarens/kommunens uttryckliga vilja och hur många år måste man som småföretagare överleva för att kunna vara med på rimliga villkor?

Technorati Tags:
Södertälje, Telge Inköp, Upphandling, Kantro, Anders Lago, Ägardirektiv

Massiv valkritik i Kabul

Massiv valkritik i Kabul - Utrikes - SR:s samlade utrikesnyheter | Sveriges Radio: "Missnöjet är stort efter att resultatet från förra månadens parlamentsval skjutits upp igen, samtidigt som landets valkommisionen i dag sa att över en miljon röster, nästan en fjärdedel av alla röster, befunnits vara ogiltiga. En av dem som är mycket kritisk mot hur valet skötts är Ramazan Bashardost, parlamentsledamot och tidigare presidentkandidat."

Det är faktiskt befriande att någon gång höra en afghansk röst. Bashardost är mycket kritisk inte bara till ett val där stora delar av befolkningen är förhindrade att delta, där en fjärdedel av rösterna är ogiltiga utan också mot den korrupta regim som bland annat den svenska militära insatsen avser att stödja, skydda.

Martin Moberg tycker att Lena Hjelm-Wallén är insiktsfull när hon t.ex. säger att

"Jag anser att ansvaret för det afghanska folkets säkerhet så snart som möjligt måste läggas hos den afghanska regeringen."

Givet att Bashardost har rätt så undrar man ju vari det insiktsfulla består. Givet att USA med stöd av bland annat Sverige nu ockuperat landet i 9 år utan att korruptionen minskat nämnvärt, utan att våldet minskat nämnvärt och med bara små framsteg när det gäller afghanernas dagliga liv så undrar man vari det insiktsfulla ligger.

Några fäster förhoppningar vid de små märkbara förbättringarna och tilltro till opinionsundersökningar som skulle visa ökat stöd för ockupationsmakten. Dessa anspråk krossas effektivt av t.ex. Prakhar Sharma, head of research at the Centre for Conflict and Peace Studies (CAPS) in Kabul som intervjuas av Huffington Post

5 000 svenska ungdomar sökte till den styrka som snart skall avslösa de svenskar som nu är stationerade i Afghanistan. En av dem säger enligt Aftonbladet att hon åker för att

Det här är ett uppdrag som ger mig erfarenheter och vänner för livet.

Att bidra till att afghaner dödas är tydligen inget som gör henne sömnlös.

Technorati Tags:
Afghanistan, Aftonbladet, Lena Hjelm-Wallén, Morgan Moberg, Hufftington Post, Ramazan Bashardost, Prakhar Sharma, Imperialism

Afghanistan igen

Det är krig – vi måste acceptera det nu: "När detta skrivs har ytterligare två svenska soldater skadats och transporterats till sjukhus här i Afghanistan. Officerarna jag befinner mig med är oroliga för sina kamrater och alla hoppas innerligt att allt ska gå bra.
Men de fortsätter ändå med sitt uppdrag, att försöka få en helikopter att transportera en skadad afghansk soldat till sjukhus.
Det är krig, med allt vad det innebär. Sverige måste acceptera denna realitet, samt börja förstå vad soldaternas uppgift innebär och ge dem den respekt de förtjänar."

Vet inte riktigt varför men Johanne Hildebrandt provocerar mig oerhört. Hon verkar vara urtypen för det jag lite fördomsfullt förknippar med inbäddade journalister - aningslös, kritiklös, ockupationsvänlig, ensidig, distanslös, you name it. Pratar hon någonsin med afghaner - annat än kollaboratörer med ockupationsmakten? Dagens kolumn är inget undantag. Hon attackerar Hans Linde för att han upprepar kravet på ett den svenska insatsen i ockupationen av Afghanistan skall avbrytas bara för att en frivillig svensk soldat dödats. Observera att soldater frivilligt väljer att delta i svenska imperialistiska äventyr, alldeles oavsett om de köpt den propagandabild som insatsen omgärdas med.

Märkligt förresten, om detta vanvördiga, respektlösa, uttalande ursäktas, vilka exemplariska soldater de stupade alltid tycks vara.

Nu är jag förstås av den åsikten att engagemanget i Afghanistan är oursäktligt alldeles oavsett eventuella svenska förluster. Frågan har i själva verket ingenting alls att göra med sådana utan uteslutande med frågan om vår rätt att med våld framtvinga en regim i Afghanistan som är väst(USA)vänlig. Någon sådan rätt har inte USA, Obama eller Sverige. Afghanistans framtid ska avgöras av afghanerna själva.

Ett av skälen till att vi fått den situation i landet som vi nu försöker intervenera i är ju USAs tidigare stöd till SIS, väl beskrivet av Westerholm. Är väl varken första eller sista gången USA begår ödesdigra misstag när det gäller att stödja rörelser i syfte att destabilisera regioner av strategiskt intresse.

Technorati Tags:
Aftonbladet, Johan Westerholm, Johanne Hildebrandt, Hans Linde, USA, Afghanistan

Changing Education Paradigms - The Educator's PLN

RSA Animate - Changing Education Paradigms - The Educator's PLN: ""

Otroligt bra animering där Sir Ken Robinson diskuterar behovet av reformering av utbildningsväsendet - något att reflektera över i tider av nya läro- och kursplaner.

Technorati Tags:
Skola, Sir Ken Robinson, Education Reform

Bra med Södertälje: Syrianska, Pedagogiskt centrum, kulturdelen.nu och mera

Vi har elva
nationaliteter –
det är en fördel: "För 33 år sedan bildades de efter en språklig tabbe.
För att beskriva varför Syrianska i dag kan bli klart för allsvenskan behövs en taktiktavla, ett spelprogram och en världskarta.
Eller så stannar man vid några gula hus."

Suleyman Sleyman intervjuad i Aftonbladet. Idag är alltså dagen då Syrianska kan säkra en plats i allsvenskan - match mot Jönköpings Södra kl. 16.00 på Jallavallen och fri entré. Kan nog bli riktigt kul för den fotbolls/folkfestsintresserade.

– Det är den viktigaste matchen i klubbens historia, säger klubbens ordförande Andreas Temiz som förväntar sig storpublik.

Detta alltså i en stad där kulturbevakningen återupprättas med det lysande initiativet Kulturdelen.nu. Och i samma stad finns Pedagogiskt Centrum där man bland annant kan hitta denna läckra genomgång av hur digital kompetens gestaltas i den nya läro- kursplanen för grundskolan LGR11.



Och sedan bara fortsätter det .... The Strip....SSK.....Oktober....Maren.........

Technorati Tags:
Aftonbladet, kulturdelen.nu, Södertälje, Syrianska, Pedagogiskt Centrum Södertälje, Suleyman Sleyman, Andreas Temiz

Kommentar till Åström, Batljan och Nilsson och om tillväxtens nödvändighet

Partiet (S)om föll på eget grepp: "– Moderaterna har en berättelse som handlar om att de människor som är arbetslösa eller i utanförskap kan få jobb i en lågproduktiv tjänstesektor, kommenterar Jenny Andersson, doktor i ekonomisk historia och verksam vid Institutet för Framtidsstudier.

– Socialdemokraterna däremot har ingen analys av hur arbetslösheten hänger ihop med ekonomiska förändringar i samhället utan anpassar sig i stället till högern.

Det behöver inte nödvändigtvis vara så att väljarna tycker om eller tror på Moderaternas lösningar – sänkta minimilöner, lågproduktiva jobb i en växande servicesektor – men jämfört med Göran Perssons ”jobben kommer” från 2006 eller Mona Sahlins vädjande om att vi helt enkelt ska vara snälla mot varandra i årets valrörelse så valde ändå väljarkåren att gå på Reinfeldts linje.

Kanske finns det någon slags rättvisa i Socialdemokraternas tillbakagång. Jämlikhet och arbete har varit (S) själva grundvärden ända sedan arbetarrörelsens barndom. De senaste tjugo åren har partiet misslyckats i sina hjärtefrågor. Samhället har dragit isär och Socialdemokraterna har fått betala priset."

Magnus Åström fångar upp en del av socialdemokratisn problem i Dagens Arenaa. Detsamma gör Ilija Batljan i en intervju i Veckans Affärer. Batljan hävdar bland annat att problemet är

Avsaknaden av politik. Det saknades en helhetsdiskussion om vår vision. I stället för att förklara vår helhetssyn bildade vi ett slags lapptäcke av sakfrågor och kompromisser som inte hängde ihop

Sen skåparBatljan ut det rödgröna samarbetet - och har förstås rätt - men jag kan inte låta bli att konstatera att han inte gjorde det, offentligt i alla fall, när det presenterades. Det är rätt många nu som kommer ut, som nu luftar kritik, invändningar som man undrar var de höll hus när det spelade roll vad som sas (spelar roll nu med för det är inte försent).

Några har stått resliga hela tiden, bland dem Anders Nilsson som idag skrev under rubriken När verkligheten kommer ikapp oss så står vi utan svar, och vi förstår inte människor längtan och strävan:

Debatten om framtidens socialdemokrati tog slut, den hänvisas till en kriskommission vars uppdrag har ett oklart bäst före datum.

Under tiden tycks det om Thomas Bodströms onda och goda sidor och partiets ledning positionerar sig för att överleva stormen. Är han det ställföreträdande lidandet, syndabocken i eftervalsdebatten? Det nödvändiga offret för andras överlevnad?

Kriskommisionen mobiliserar medhårs-strykarna och en generation ideologer som hör till före "feldt-tiden", som får representera det ondas upphov. På så sätt är det en knäpp på näsan som på partiledaren som tyckte att gå tillbaka 8 år i tiden med vår analys, var tillräckligt; ett lite tafatt försk att säga att "allt är inte bara mitt fel". Men vi måste gå mycket längre tillbaka än till 2002. Och det räcker inte att stanna vid Belsebub Feldt och 80-talet.

Själv har jag en till Nilssons resonemang kompletterande fundering. Under 70-talet kanaliseras mycket av den till 68 knutna radikaliteten bort från frågor om makt, inflytande och under den gröna vågens flagg över till miljöalarmism (obs det fanns/finns mycket att göra inom miljöområdet). Effekten blev att socialdemokratin (och faktiskt hela samhällets) framtidstro baserad på teknikutveckling och tillväxt fick sig betydande törnar. Symbolfrågan är kärnkraften.

Enkelt uttryckt - om den ideologiska utgångspunkten är att man skall fördela de samhälleliga resurserna mera rättvist och så att alla får rimliga livsvillkor krävs tillväxt, ett överskott att fördela eftersom ekvationen egenintresse/solidaritet alltid måste ha en lösning som innebär att ingen får det sämre.

Det är därför Batljan har helt rätt när det gäller:

"Ett fatalt misstag"

Socialdemokraternas oppositionsråd i Stockholms läns landsting ifrågasätter också samarbetet mellan de rödgröna partierna - och kritiserar uppgörelsen om Förbifart Stockholm.

- Den var ett fatalt misstag. Den bevisade dels att en socialdemokratisk regering var beredd att kompromissa bort frågan om Stockholms tillväxt, dels att partiet inte förstod sig på de problem som invånarna i huvudstaden lever med.

Technorati Tags:
Anders Nilsson, Dagens Arena, Ilija Batljan, Thomas Bodström, Magnus Åström

Fascistisering av skolan i Södertälje

Dottern berättar om nya regler i matbespisningen på Västergård (där några kommunala gymnasieskolor samsas):

1) en lärare skall följa klassen till matsalen och där tillsammans med personalen övervaka

2) eleven måste visa upp sitt passerkort för att få mat

3) varje elev har fått ett "mynt" som måste lämnas för att bli serverad mat (man får inte ta själv)

4) när man ätit färdigt och lämnar tillbaka tallriken får man tillbaka "myntet"

Så här tycker tydligen ansvariga på gymnasieskolor att man behandlar 16- 19-åringar bara för att några slabbar och att man tror att det förekommer att andra än elever äter i matsalen.

Detta samma dag som det meddelats att den hittils yngsta person som fått en riksdagsplats är 18 år - lagstifta går alltså bra men ta mat själv klarar de inte. Det hela luktar kollektiv bestraffning en rent fascistisk uppfostringsmetod (och detta i en kommun som har en socialdemokratisk ordförande i utbildningsnämnden)

Technorati Tags:
Skola, Södertälje, Fascism, Kollektiv bestraffning, Västergård

Ibland kräks jag

Vi måste välja och vi måste dö: "Läser Peter Högbergs brev till Thomas Bodström. Och jag känner igen känslan dessvärre. Och den blev inte bättre av att vi i kommunen ikväll hade nomineringsmöte inför landstingsuppdragen. Helt plötsligt dyker det upp medlemmar som jag sist såg för fyra år sedan, medlemmar som bara dyker upp när det vankas arvoderade uppdrag och i mellantiden struntar blankt i de som givit dem uppdragen. Vi andra, vi som sliter i mellantiden med opinionsbildning, medlemsrekrytering och mellanvalskampanjer. Nu, i förnyelsens tecken, fick några av dessa inte förnyat förtroende av just nämnda skäl men det satt långt inne och inte utan hårda ord.

I min valanalys skrev jag följande om Thomas:

Han är en briljant politiker när han väljer att vara politiker.

Utöver att jag rent allmänt kan konstatera att min uppfattning att socialdemokratin begick ett enormt misstag efter valförlusten 2006 i det att den valde att premiera lång och trogen tjänst under Perssons 12-åriga regeringsinnehav, kan jag nu konstatera att ännu en valförlust (som skall krediteras samma konto) inte inneburit någon form av insikt. Perssons absolut, särklassigt, sämsta rekrytering hyllas av (och här avstår jag från att benämna de skyldiga) partikamrater samtidigt som de försöker hitta ett halmstrå att hänga upp sitt avståndstagande på. Patetiskt är väl det vänligaste man kan säga om Westerholm och Högberg.

Problemet vi nu har är att de allra flesta nu valda till olika organ i mindre eller oftast högre grad är förknippade med den politik och det ledarskap som gett partiet det sämsta valresultat det någonsin presterat. Då kallar vi inte ledande företrädare för briljanta politiker, då skäms vi för att ha deltagit i framröstandet av dessa och den politik de företräder (om vi haft någon som helst aktiv roll).

Lånar illustration från och citerar vännen Anders Nilsson:

Ska vi gå i samma fälla om igen! Samma idiotiska oppositionspolitik som förra mandatperioden. Den som så förfärande glasklart avvisades av medborgarna. Har vi inte lärt nånting och har partiledningen fullständigt förlorat lusten på politik. Som ankor i en ankdamm eller förvuxna bebisar i en sandlåda avkräver nu Mona Sahlin den borgerliga minoritetsregeringen regringsduglighet genom att utmana om talmansposten.

Technorati Tags:
Anders Nilsson, Johan Westerholm, Peter Högberg, Socialdemokratiska Arbetarepartiet, Thomas Bodström

Gåvan till Sverigedemokraterna

Därför borde islam och inte kristendomen ha en särställning i den svenska skolan: ""Frågan här borde inte vara vilket inflytande de haft, utan just vad de gått och vad de går ut på. Elever ska få en möjlighet att kritiskt granska dem, att fördomsfritt jämföra dem och att fundera över om det alls ligger något i de påståenden de framställer. Vill man ha en olika behandling av religionerna i detta sammanhang borde det snarare finnas anledning att lägga vikt vid sådana religioner, som är dåligt kända inom den "egna" traditionen. Där finns kanske intressanta nya lärdomar att göra!" "

Torbjörn Tännsjö gillar inte den nya kursplanen i religionskunskap - ett ämne som tillsammans med samhällskunskap, geografi och historia utgör de samhällsorienterande ämnena i skolan. För alla dessa gäller förstås att det svenska samhället, den svenska geografin och den svenska historien ges en viss särställning. Och visst skulle man kunna tänka sig att religionernas betydelse snarast behandlades när det gäller historisk tid i historieämnet och när det gäller nutid i samhällskunskapen. Men är det nu verkligen så som Tännsjö tycks mena att den nya kursplanen inte ger eleverna möjlighet "att kritiskt granska dem" (religionerna)?

Tar bara några exempel ur kursplanen:

Kristendomens betydelse för värderingar och kultur i det svenska samhället förr och nu. (årskurs 4-6)

- Kristendomen i Sverige. Från enhetskyrka till religiös mångfald och sekularisering. (årskurs 7-9)

- Sambandet mellan samhälle och religion i olika tider och på olika platser. (årskurs 7-9)

- Religionernas roll i några aktuella politiska skeenden och konflikter utifrån ett kritiskt förhållningssätt. (årskurs 7-9)

- Konflikter och möjligheter i sekulära och pluralistiska samhällen, till exempel i frågor om religionsfrihet, sexualitet och synen på jämställdhet. (årskurs 7-9)

Utöver dessa finns förstås formuleringar om de olika religionernas uppbyggnad, historia, urkunder etc. Tillsammans blir det svårt att se Tännsjös artikel som något annat än att försöka ta relativt billiga poäng som t.ex. hans formuleringar om att att kursplanen är Björklunds "gåva till Sverigedemokraternas väljare".

Problemet med den nu antagna läro/kursplanen är inte enskildheter som det svenska kulturarvets utformning i olika ämnen utan att reformen genomförs utan en ordentlig genomlysning av skolans roll och därmed dess uppgift i det 21:a århundrandet. Vilka kompetenser våra barn och ungdomar behöver för att på 10-20 år framåt i tiden för det är då de som nu börjar skolan gör sin debut som vuxna medborgare. I det perspektivet borde förstås hela ämnesindelningen ifrågasatts, innehållet definierats efter vår tids krav.

Technorati Tags:
Jan Björklund, Religionskunskap, Skola, Torbjörn Tännsjö, Newsmill

Nominering till Stora Kulturbloggpriset

Stora Kulturbloggpriset: "Jag skulle vilja nominera kulturdelen.nu - sannolikt lämpligast i kategorin övrigt.

Motivering: kulturdelen.nu drivs av en ekonomisk förening med fotografer, journalister, webdesigner, grafisk formgivare, tecknare/illustratör med flera och verkar lokalt men med ett innehåll som bär också långt utanför dess geografiska hemvist. kulturdelen.nu tar vid i en tid när traditionella pappersburna medier nedrustar sin bevakning av kulturen."

Technorati Tags:
Stora Kulturbloggpriset, kulturdelen.nu

Den okristlige ministern

Okristligt, ministern! Dagens Arena: "Beslutet att mer eller mindre likställa religionsvetenskap med kristendomskunskap har med rätta kritiserats av Vänsterpartiet för att vara ovärdigt ett sekulariserat samhälle där många har andra trosuppfattningar och åter andra inte är troende alls. Den kritiken biter dock inte på Björklund och hans till synes oändliga strävan efter att sätta sin personliga prägel på utbildningspolitiken.

"

Visst är det ibland intressant att notera hur den politiska diskussionen präglas av överdrift, av att hitta frågor att attackera oavsett om det finns rimlig grund eller inte. Jag tillhör dem som nog skulle föredra ett ämne i skolan kallat livskunskap som bland annat skulle behandla religiösa (van)föreställningar om tillvaron men när vi nu står inför en "reform" av grundskolans löroplan som saknar varje ambition att modernisera det innehåll som skall behandlas så kvarstår alltså ämnet religionskunskap och frågan gäller alltså dess syfte och centrala innehåll. Anna Hellgren tror alltså att den av regeringen med herr Björklund i spetsen nu har beslutat ersätta religionskunskap men gamla tiders kristendomskunskap (som jag tror det hette när jag började skolan).

Låt oss först konstatera att redan i läroplanens första avsnitt anges att undervisningen

ska vara icke-konfessionell

. Den formuleringen lämnar såvitt jag kan förstå inte utrymme för några tolkningar, inte utrymme för några gråzoner - enkelt och helt klart alltså icke-konfessionell!!

Låt oss sedan studera vad som faktiskt skrivs i kursplanen för religionskunskap - jag citerar här hela för att tvinga läsaren att själv reflektera i samband med läsandet utan egentlig möjlighet att ha en förutfattad mening:

3.14
Religionskunskap

Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Religioner och andra livsåskådningar är därför centrala inslag i den mänskliga kulturen. I dagens samhälle, som är präglat av mångfald, är kunskaper om religioner och andra livsåskådningar viktiga för att skapa ömsesidig förståelse mellan människor.

Syfte

Undervisningen i ämnet religionskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om religioner och andra livsåskådningar i det egna samhället och på andra håll i världen. Genom undervisningen ska eleverna bli uppmärksamma på hur människor inom olika religiösa traditioner lever med, och uttrycker, sin religion och tro på olika sätt. Undervisningen ska allsidigt belysa vilken roll religioner kan spela i samhället, både i fredssträvanden och konflikter, för att främja social sammanhållning och som orsak till segregation.

Undervisningen ska även ge kunskap om och förståelse för hur kristna traditioner har påverkat det svenska samhället och dess värderingar.
Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att kunna tolka kulturella uttryck med anknytning till religiösa traditioner. Eleverna ska också ges möjligheter att utveckla kunskap om hur man kritiskt granskar källor och samhällsfrågor med koppling till religioner och andra livsåskådningar.

Undervisningen ska stimulera eleverna att reflektera över olika livsfrågor, sin identitet och sitt etiska förhållningssätt. På så sätt ska undervisningen skapa förutsättningar för eleverna att utveckla en personlig livshållning och förståelse för sitt eget och andra människors sätt att tänka och leva.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur olika religioner och livsåskådningar ser på frågor som rör kön, jämställdhet, sexualitet och relationer. Eleverna ska vidare ges förutsättningar att kunna analysera och ta ställning i etiska och moraliska frågor. Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur människors värderingar hänger samman med religioner och andra livsåskådningar. Den ska också bidra till att eleverna utvecklar beredskap att handla ansvarsfullt i förhållande till sig själva och sin omgivning.

Genom undervisningen i ämnet religionskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

- analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,

- analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,

- reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet,

- resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska begrepp och modeller, och

- söka information om religioner och andra livsåskådningar och värdera källornas relevans och trovärdighet.

Centralt innehåll

Undervisningen i de samhällsorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

I årskurs 1–3

Att leva tillsammans

- Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer, till exempel skildringar av familjeliv och skola. Minnen berättade av människor som lever nu.

- Att flytta inom ett land och mellan länder. Vad detta kan ha för orsaker och få för konsekvenser.

- Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer.

- Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan och i sportsammanhang.

- Trafikregler och hur man beter sig i trafiken på ett säkert sätt.
Att leva i närområdet

- Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat.

- Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder.

- Kristendomens roll i skolan och på hemorten förr i tiden.

- Religioner och platser för religionsutövning i närområdet.

- Centrala samhällsfunktioner, till exempel sjukvård, räddningstjänst och skola.

- Yrken och verksamheter i närområdet.

Att leva i världen

- Jordgloben. Kontinenternas och världshavens lägen på jordgloben. Namn och läge på världsdelarna samt på länder och platser som är betydelsefulla för eleven.

- Människans uppkomst, vandringar, samlande och jakt samt införandet av jordbruk.

- Tidsbegreppen stenålder, bronsålder och järnålder.

- Hur forntiden kan iakttas i vår tid genom spår i naturen och i språkliga uttryck.

- Berättelser om gudar och hjältar i antik och nordisk mytologi och hur man kan se på dem i vår egen tid.

- Några högtider, symboler och berättelser inom kristendom, islam och judendom. Några berättelser ur Bibeln och deras innebörd samt några av de vanligaste psalmerna.

- Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, energi och matvaror.

- Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen).

- Hur möten, till exempel klassråd, organiseras och genomförs.

- Pengars användning och värde. Olika exempel på betalningsformer och vad några vanliga varor och tjänster kan kosta.

- Aktuella samhällsfrågor i olika medier.

Att undersöka verkligheten

- Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information.

- Rumsuppfattning med hjälp av mentala kartor och fysiska kartor över till exempel närområdet och skolvägar. Storleksrelationer och väderstreck samt rumsliga begrepp, till exempel plats, läge och gräns.

- Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid.

Undervisningen i religionskunskap ska behandla följande centrala innehåll

I årskurs 4–6

Religioner och andra livsåskådningar

- Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler samt heliga platser och rum i kristendomen och i de andra världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.

- Centrala tankegångar bakom ritualer, levnadsregler och heliga platser i kristendomen och de andra världsreligionerna, till exempel som de uttrycks i religiösa berättelser i Bibeln och andra urkunder.

- Berättelser från fornskandinavisk och äldre samisk religion.

- Begreppen religion och livsåskådning.

Religion och samhälle

- Kristendomens betydelse för värderingar och kultur i det svenska samhället förr och nu. Kristna högtider och traditioner med koppling till kyrkoåret, till exempel sånger och psalmer.

- Hur spår av fornskandinavisk religion kan iakttas i dagens samhälle.

Identitet och livsfrågor

- Hur olika livsfrågor, till exempel vad som är viktigt i livet och vad det innebär att vara en bra kamrat, skildras i populärkulturen.

- Hur olika livsfrågor, till exempel synen på kärlek och vad som händer efter döden, skildras i religioner och andra livsåskådningar.

- Vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för människors identitet, livsstil och grupptillhörighet.

Etik

- Några etiska begrepp, till exempel rätt och orätt, jämlikhet och solidaritet.

- Vardagliga moraliska frågor som rör flickors och pojkars identiteter och roller, jämställdhet, sexualitet, sexuell läggning samt utanförskap och kränkning.

- Frågor om vad ett bra liv kan vara och vad det kan innebära att göra gott.

I årskurs 7–9

Religioner och andra livsåskådningar

- Centrala tankegångar och urkunder inom kristendomen samt utmärkande drag för kristendomens tre stora inriktningar: protestantism, katolicism och ortodoxi.

- Centrala tankegångar och urkunder i världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.

- Varierande tolkningar och bruk inom världsreligionerna i dagens samhälle.

- Huvuddragen i världsreligionernas historia.

- Nya religiösa rörelser, nyreligiositet och privatreligiositet samt hur detta tar sig uttryck.

- Sekulära livsåskådningar, till exempel humanism.

Religion och samhälle

- Kristendomen i Sverige. Från enhetskyrka till religiös mångfald och sekularisering.

- Sambandet mellan samhälle och religion i olika tider och på olika platser.

- Religionernas roll i några aktuella politiska skeenden och konflikter utifrån ett kritiskt förhållningssätt.

- Konflikter och möjligheter i sekulära och pluralistiska samhällen, till exempel i frågor om religionsfrihet, sexualitet och synen på jämställdhet.

Identitet och livsfrågor

- Hur olika livsfrågor, till exempel meningen med livet, relationer, kärlek och sexualitet, skildras i populärkulturen.

- Hur religioner och andra livsåskådningar kan forma människors identiteter och livsstilar.

- Riter, till exempel namngivning och konfirmation, och deras funktion vid formandet av identiteter och gemenskaper i religiösa och sekulära sammanhang.

Etik

- Vardagliga moraliska dilemman. Analys och argumentation utifrån etiska modeller, till exempel konsekvens- och pliktetik.

- Föreställningar om det goda livet och den goda människan kopplat till olika etiska resonemang, till exempel dygdetik.

- Etiska frågor samt människosynen i några religioner och andra livsåskådningar.

- Etiska begrepp som kan kopplas till frågor om hållbar utveckling, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar, till exempel frihet och ansvar.

Detta är alltså det av Börklund till närmast konfessionell kristendomskunskap förvandlade religionskunskapsämnet, åtmonstone om man förlitar sig på Hellgren eller t.ex. Rossana Dinamarca som tycker att Gud skall hålla sig borta från skolan. Det gör jag också men att förstå religionernas roll tycker jag hör hemma där.

Technorati Tags:
Aftonbladet, Dagens Arena, Skola, Skolverket, Rossana Dinamarca, Anna Hellgren, Jan Björklund, Religionbskunskap

Irriterad farsa Urkund #bigfail

Nedanstående mail fick min dotter som svar när hon skickat in ett arbete som via Urkund skall gå till hennes lärare. Förefaller alltså som om skolan (IB-programmet på Naturvetargymnasiet i Södertälje) genom användandet av Urkund tvingar henne (oss) att använda visst/vissa ordbehandlingsprogram. Det är inte bara fel utan borde vara helt olagligt. Dessutom är det ju ynkligt att tjänsten i fråga (Urkund alltså) inte klarar alla förekommande format.

Begin forwarded message:

From: noreply@urkund.se
Date: 10 oktober 2010 22.17.19 CEST
To: xxxxx
Subject: [urkund] Felaktigt document / Document Error

Dokumentet - [Past_in_1984.pages] – kunde inte behandlas av Urkund på grund av filformatet inte stöds.

Ditt dokument kommer inte att vidarebefordras till din lärare. Om du korrigerar ditt dokument enligt felet ovan och skickar det på nytt så kommer det att behandlas av Urkund som vanligt.

Med vänliga hälsningar,

Urkund automatisk registrator

Det här är ett automatiskt e-post meddelande, du kan därmed inte svara på det. Vid frågor om Urkund och användning kontakta vår kundsupport: +46 (0)8 738 5210 (mån-fre 08.00-16.30) eller via e-post till support@urkund.se.


Document Error

The document- [Past_in_1984.pages] – could not be processed by Urkund because the fileformat is not supported.

Your document will not be forwarded to your teacher. If you correct the document for the reason given above, it will be processed by Urkund as normal.

Regards,

Urkund automatic registrar

This is an automatic e-mail message. You cannot reply to it. If you have questions about Urkund and its use, contact our Customer Support: +46 (0)8 738 5210 (Mon-Fri 08.00-16.30) or by e-mail to support@urkund.se

Technorati Tags:
IT i skolan, Södertälje, Urkund, Pages, Valfrihet, IB, Naturvetargymnasiet

1 till 1, 1 to 1, 1-1 eller varsin

En kollega till mig på Skolverket, Alma Taawo, har skapat en Google Map på vilket alla som har satsningar (kommuner, kommunala skolor och friskolor) kan redovisa sina satsningar på varsin dator till elever och lärare.



Visa 1-1-satsningar i Sverige på en större karta

Technorati Tags:
IT i skolan, 1 till 1, 1 to 1, 1 - 1, varsin, Skolverket, Alma Taawo

Historielös och helt vilse

"The history of all hitherto existing societies is the history of class struggle."

Visst finns det flera sätt att använda klassbegreppet - egentligen huvudsakligen två: Antingen som ett rätt abstrakt begrepp i syfte att förklara maktförhållandena i samhället eller som ett uttryck för den upplevda tillhörigheten till en viss grupp. Nära förbunden med det förra är förstås - också tämligen abstrakt - användande av klass/socialgrupp som ett sätt att utifrån statistiska kriterier beskriva samhället (utan att egentligen beröra maktfrågan).

Numera är det faktiskt vanligt att möta uppfattningen att typ det inte finns så många som identifierar sig som t.ex. arbetarklass så därför behövs inte klassbegreppet eller t.o.m. att det skulle vara obsolet. För att uppnå dessa mål behövs verktyg, verktyg som förmår identifera . Man finner faktiskt partikamrater (s) som inte fattar att klassbegreppet används för att analysera maktstrukturerna i samhället och har väldigt lite med klassmarkörer etc att göra - något som man däremot skulle kunna se i anslutning till begreppet klassmedvetenhet. Det senare nog så viktigt men som också kräver agitation/skolning i parti och fack för att tydliggöra/förstärka. En eller annan studiecirkel skulle kanske behövas:)

Så varför orda om detta nu när debatten bör handla om hur Sverige bör utvecklas och vilken roll socialdemokratin borde spela för att uppnå detta? Svaret är förstås att utan verktyg för att analysera samhållet spelar det ingen större roll om man kan svänga sig med vackra ord som frihet, jämlikhet och solidaritet. För att uppnå dessa mål krävs analysverktyg, verktyg som kan dechiffrera den verkliga makten och som därmed kan användas för att forma en politik. Precis det som Katrine Kielos efterlyser i Aftonbladet, som Lena Sommestad också efterlyser med fokus på det globala perspektivet.

Och egentligen vet vi - visst ser världen annorlunda ut men de grundläggande motsättningarna består. Hur nära lierat staten och kapitalet är illustreras ju på ett utmärkt sätt av räddningsaktioner till förmån för bankkapitalet:

Från slitna barer i rostbältet till Ovala Rummet i Vita Huset. Efter finanskrisen är Wall Streets megabanker favoritfienden nummer ett för många amerikaner. För bankerna själva var krisen kanske det bästa som kunde hända. Två år senare är de större och starkare än någonsin.

Andra exempel kan vi lätt hitta om vi följer spåren som leder till alla de krig/konflikthärdar ve ser runt om i världen. Bara den blinde ser inte, bara den döve hör inte. bara den historielöse är vilse.

Technorati Tags:
Johan Westerholm, Klass, Klassanalys, Katrine Kielos, Lena Sommestad
Peter Högberg, Socialdemokratiska Arbetarepartiet

Framsteg kräver tillväxt

Svårt att vara solidarisk
: "Alla som säger att socialdemokratin måste hitta en politik som är bra för det stora flertalet – marginaliserade grupper, arbetarklass, medelklass – har helt rätt. Problemet ligger inte i att aktiva socialdemokrater idag inte skulle dela den åsikten. Problemet ligger i att det helt enkelt inte är särskilt lätt. Vi behöver helt nya redskap. En bra början är att inse att landskapet är förändrat. "

Läser ofta Marika Lindgren-Åsbrink med stor behållning (framförde också hennes namn som ersättare för Östros i en av Nicklas Svenssons/Expressens fåniga enkäter nyligen). Som vanligt identiferar hon problemet och pekar på vårt behov av nya redskap. Som vanligt är det förstås just där problemen börjar.


När Jonna Sima skriver på Dagens Arena att

"Tron på gemensamma lösningar – solidaritet – finns. Det är bara den visionära politiken som saknas. Nu har de rödgröna partierna, inte minst Socialdemokraterna, ett alldeles unikt läge att skapa den nya framtidsberättelsen. Det är alldeles uppenbart att det finns en ung generation – och många andra därtill – som står beredd att kämpa för alla människors rätt till ett värdigt liv i Sverige."

har hon förstås också rätt. Hon identifierar också problem och pekar på vårt behov av nya redskap (tror jag - finns ett stänk av farlig nostalgi där) men det är ju förstås också där problemen börjar.

Själv skrev jag för några år sedan

"Frågan är då om vi har ambitionen att formulera en vision, en politik som ger oss regeringsmakten åter eller om vi har ambitionen att formulera en Vision/politik som vinner folkflertalets gillande. Det senare innebär faktiskt att vår målsättning när det gäller val bör vara långt större än att bara kunna bilda regering med stöd av andra. En sådan vsion/politik måste utgå från hur vi vill att samhället skall fungera – inte huruvida enskilda verksamheter skall vara privata eller offentligt drivna/ägda. En sådan vision/politik måste utgå ifrån att lösningar skall ge människorna största möjliga frihet att själva forma sina liv. En sådan vision/politik måste utgå från att människor båda kan och vill själva."

Jag identifierar problem och pekar på att vi behöver nya redskap (som passar vår tid) och det är förstås där problemen börjar.

För problem har vi när t.ex. att den generella välfärdsmodellen inte kan ifrågasättas. Idag vore det inte alls svårt att inse att den välbärgade delen av medelklassen skulle acceptera att inte alla behöver barnbidrag - fullständigt onödig transferering som ju alla inser bara kostar extra/onödig användning av skattemedel. För problem har vi när vem som bedriver sjukvård/skola är viktigare än kvaliteten och hur utbudet ser ut (det senares segregerande effekt är ett reellt problem). För problem har vi när vi inte längre tror på människans förmåga att lösa problem och vi därför överger tron på att fördelningen sker av tillväxten - att vi skulle kunna klara att ge hela världens befolkning riktigt drägligt liv utan en betydande ökning av produktionen av alla typer av varor/tjänster är ju helt absurt men tyvärr idag faktiskt möjligt att säga.

Technorati Tags:
Dagens Arena, Marika Lindgren Åsbrink, Socialdemokratiska Arbetarepartiet, Jonna Sima

LTs sportbevakning imponerar

Sport - www.lt.se: Så här såg LT Sport ut lördag kväll - elitserien i hockey nyss inledd och dominerar helt, Syrianska med chans att gå upp i allsvenskan direkt syns bara tack vare att TT kablat ut resultatet:

"

Får mig att associera till den pågående diskussionen om journalisternas klassmässiga/etniska hemvist och den betydelse det eventuellt har för nyhetsvärderingen.

Technorati Tags:
Länstidningen, LT, Södertälje, Syrianska

Netroots - valvinnarna

Tre S-bloggare: Vi regerade i valrörelsen: "En faktor som kom att sätta delar av den politiska agendan under valrörelsen var det socialdemokratiska bloggnätverket Netroots. Det finns inom Alliansen en gryende insikt att Netroots sätter delar av den politiska agendan varför vissa ledamöter och ministrar följer vad Netroots skriver. Nu har vi i valrrörelsen 2010 visat på att vi gör skillnad. Vi är en naturlig del av socialdemokratins rötter, en gräsrotsrörelse som gör skillnad från botten och upp."

Jag är en hyfsat lojal socialdemokrat, åtminstone vill jag tro det. Jag tillhör också de socialdemokrater som anser att den interna debatten bör föras inför öppen ridå - är en angelägenhet för långt fler än för de som tillhör partiledning, tillhör etablissemanget inom partiet, långt fler än de som är medlemmar. Jag tillhör också de socialdemokrater som sedan länge sett behovet av en ökad samordning på nätet bland annat i form av mera länkande, mera diskussion kamrater emellan. Jag tillhör också de socialdemokrater som tycker att partiet ännu inte fattat - inte fattat att nätet handlar om kommunikation, att det är när alla deltar (också partiledning m.fl.)som det blir intressant.

Alltså drev jag tidigt på för att s-bloggare skulle lära sig att utbyte i form av länkar var en bra idé. Alltså har jag sedan länge argumenterat för att partiets "ledande" företrädare måste delta i debatten. Alltså var jag snabb att ansluta mig till Netroots när det nätverket bildades.

Ett bra initiativ där partiet centralt erbjöd visst stöd (i form av tips. idéer) till ett löst sammanhållet nätverk utan långtgående förpliktelser från de anslutna.

När valrörelsen närmade sig förändrades dock förutsättningarna. Det som började som ett riktigt nätverk förvandlades till en av flera kanaler, kanaler för att trumma ut ett uppifrån formulerat budskap. Det som kunde varit ett riktigt bidrag till partiets förankring bland människor förvandlades till en del av en av PR-konsulter styrd kampanjorganisation. Netroots blev - istället för att vara ett nätverk för kommunikation med människor - ett nätverk för distribution av

Jag tror att bloggare/twittrare spelat roll. Jag tror att mitt bloggande/twittrande spelat roll, jag tror t.o.m. att det bidragit till att vi (partiet) lokalt faktiskt gjort ett bra val. Däremot tror jag att ett antal av mina kamrater snarast fungerat tvärtom, och i samma ögonblick som de anser sig behöva basunera ut sin förträfflighet så får jag det verifierat. Kanske är det Jante som jagar mig men att bara komma på tanken att skriva en artikel som den ovan citerade är mig så främmande, får mig snarast att må illa!

Det kommer att ta tid för Peter Högberg, Annika Högberg (båda från metropolen Vimmerby) och Johan Westerholm att återupprätta sitt anseende som självständigt, självkritisk tänkande kamrater hos mig. Politruk-varning är kanske det mildaste uttryck som faller en in!

Lite på samma tema skriver den gode Laakso.

Technorati Tags:
Erik Laakso, Socialdemokratiska Arbetarepartiet, Peter Högberg, Annika Högberg, Johan Westerholm