Gadgeten innehöll ett fel

20100809

Igen om klass

Currently playing in iTunes: Mississippi by JJ Grey & Mofro

Om vad klass är: "Dels har vi ett vad vi kan kalla weberskt klassbegrepp. Weber är i det här fallet den tyske sociologen Max Weber. Han är på inget sätt skyldig till allt som jag skriver här, men får fungera som samlingsnamn. I den här kategorin samlas den typ av klassbegrepp (statusgrupper sa Weber) som handlar om utbildning, kulturella mönster, familjebakgrund, löner, social status osv. Det är ett hierarkiskt system som ofta brukar kunna kokas ner till en klassuppdelning bestående av överklass, medelklass och underklass.

Å andra sidan har vi vad vi kan kalla ett marxskt klassbegrepp. Marx är så klart den lika tyske sociologen Karl Marx. Marx klassbegrepp handlar om förhållande till produktionsmedlen: om du säljer din arbetskraft eller köper andras, arbetarklass och borgarklass. Det är ett begrepp som handlar om maktförhållanden, och en konflikt mellan klasserna om makten.

Båda dessa perspektiv har sina poänger som analysinstrument. De existerar sida vid sida och kan användas för att förstå olika aspekter av vårt komplexa samhälle. Problemet är när de oreflekterat sammanblandas."





Fredrik Jansson skrev 2008 ett riktigt bra inlägg om klassbegreppet. Mycket mera finns förstås att säga om detta men Janssons inlägg ger en mycket bra ingång. För många verkar tyvärr denna typ av lätt abstrakta analyser svåra att förstå. Så blandar somliga lått samman begreppet klass med individers upplevda placering i samhällshierarkin men det är ju något helt annat. Lika gäller frågan om social rörlighet och de mekanismer som fungerar som bevarare av klassamhället - det senare väl utvecklat av sådana sociologer som Pierre Bourdieu.

Den historiska materialismen ger oss verktyg att förstå världen:
Teorin hävdar att tonvikten vid förklarandet av historiska skeenden skall läggas på materiella faktorer. Motsatsen till den materialistiska historiesynen är den idealistiska, som betonar enskilda personers och gruppers handlingar, samt idéers och ideologiers inverkan, då det gäller att förklara historiska skeenden. Den kan också ses riktandes en udd mot ahistorisk materialism, som exempelvis Ludwig Feuerbachs [1] Här citeras Marx i en kommentar om Feuerbach: "I den mån han är materialist är han inte historiker, och i den mån han är historiker är han inte materialist." Materialism förfäktades på något sätt av bland annat Karl Marx och Friedrich Hegel, men är inte uteslutande ett socialistiskt resonemang.

Marx menade att samhällets utveckling hade genomgått ett antal olika historiska perioder, där varje period har karakteriserats av en intressekonflikt grundad i en uppdelning av arbetet. Denna konflikt är det som driver historien framåt som en utveckling av tes, antites och syntes (se dialektik). De senaste historiska perioderna i västerlandet har varit slavsamhället som efterträddes av feodalism och slutligen kapitalism (där imperialismen av Lenin deklarerades vara kapitalismens högsta stadium).


En av de bästa skrifterna, långt ifrån invändningsfria förstås, när det gäller den historiska materialismen är Nikolaj Bucharins Den historiska materialistiska historieuppfattningen (den utgåva jag läst utgiven av Arkiv 1980 (orginal från 1923) med ISBN 91 85 118 39 7. Häri finns redan embryot till det som sedan formar t.ex. Bourdieu.

Men låt oss återvända till det som föranleder detta inlägg - svårigheten som många har att skilja på materialismen som ett analytiskt instrument i vilket just klassbegreppet spelar en väsentlig roll och den egna upplevda identifikationen med en specifik grupp (som förstås kan rubriceras som klass men lika gärna kan bestämmas av något annat såsom kön, subkultur av valfri typ, etnicitet osv.). Ibland är det faktiskt istället oförmågan att identifiera sig med en grupp som man i mer objektiv mening tillhör som utgör problemet.

Vi lever i ett klassamhälle. Detta manifesteras i det dagliga livet genom de relationer vi har till produktionsmedlen - alltså om vi äger dem och lever av detta ägande, i någon mening har betydande inflytande över dem eller om vi bara har vår arbetskraft att sälja. Om vi tjänar mer än grannen är i sammanhanget oväsentligt. Till vilken klass vi identifierar oss är lika oväsentligt. Det vi förstår av det analytiska instrument som den historiska materialismen ger oss är hur relationerna mellan klasserna driver/bestämmer utvecklingen av samhället.

Något helt annat utspelar sig på den individuella nivån. Dels har vi frågan om klassmedvetenhet, dvs upplevd klasstillhörighet, dels har vi frågan om reproduktion av klasser respektive möjligheterna till social rörlighet/klassresor. Det förra manifesteras i sådant som facklig solidaritet, det senare i faktorer som socialt/kulturellt kapital och möjligheter att förvärva sådant för de som inte fötts med det. Rörligheten uppfattas ofta av den enskilde som en känsla av bristande tillhörighet.

Många tycks tro att klassanalys tillhör det förgångna, att vi lever i ett samhälle fritt från de motsättningar som klassanalysen avslöjar. Ofta tycks skälet till detta vara en relativt hög levnadsstandard även hos grupper som normalt räknas till arbetarklassen. Idén tycks vara att om en eller många yrkesgrupper lyckas förbättra sina villkor (oftast förenat med hård facklig kamp) så upphör de att vara arbetare, så förändras deras position i förhållande till produktionsmedlen. Detta är förstås felaktigt och bara uttryck för att man inte förstått de grundläggande motsättningar som karaktäriserar vårt samhälle.

En lite absurd effekt av bristen på analytiskt arbete inom arbetarrörelsen av idag är det förakt för traditionella företrädesvis kvinnodominerade arbeten som odlas. Således beskrivs ofta arbeten som handlar om städning och annan (hushållsnära) service i nedsättande termer. Likadant får man emellanåt känslan av att det är något fel på folk om de inte eftersträvar socialt klättrande. Det finns i varje samhälle massor med skitgöra som helt enkelt måsta utföras - det skall man kunna ägna sig åt med stolthet!


Technorati Tags:
, , , , , , , ,


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Även om det förstås är tillåtet att lämna anonyma kommentarer så uppskattar jag om du anger namn i där för avsett fält.