Ibland måste man ta heder och ära av kamrater

http://mitt-i-steget.blogspot.com/2011/03/socialdemokraterna-var-vi-skiljer-oss.html: "Vi måste inledningsvis definiera vad det offentligt finansierade erbjudandet omfattar, till vilket pris och med vilken kvalitet. Vi måste – i likhet med Kalmar Län – sätta upp kriterier för den enskildes nyttjade av det solidariskt finansierade. I Kalmar län genomförs inte några planerade operationer på personer som röker – du måste sluta röka först eftersom rehabiliteringskostnaderna är högre för rökare än icke-rökare. Detta sistnämnda tycker jag är centralt, vi har alla ett individuellt ansvar för att inte ”överutnyttja” denna välfärd. Jag kan svårligen motivera att jag skall tillåtas röka, äta fel och inte träna men samtidigt kräva att jag ska ha samma resurser som en som verkligen försöker sitt bästa för att på egen hand få en bättre hälsa."

Jag brukar indela politiska ställningstaganden i en höger - vänsterskala baserat på huruvida de ansluter till en traditionell konservativ tradition av att använda staten till att bestämma över människors (underklassens) liv (=höger) eller till en radikal frihetlig (uppfattad som mer liberal av många) tradition av att öka människornas frihet att själva forma sina liv (=vänster). Idag hittade jag bland mina partikamrater, som framgår ovan, ett extremt exempel på det förstnämnda. Här är det inte bara frågan om att sådär i socialstyrelseanda rekommendera 68 braödskivor om dagen utan här ska man fråntas rätt till (planerad) sjukvård om man inte följer av överheten proklamerad livsstil - fascism brukar jag benämna den ideologi som kan tänkas frammana den typen av förslag. Än värre blir det av att man av Westerholms rubricering får intrycket att detta är exempel på vad som skiljer oss från borgarna. Oroad blir jag också av att Westerholm hävdar att detta redan är verklighet i Kalmar län (landsting antar jag).

Men vad annat är att vänta efter att ha läst följande på Westerholms blogg

"100 dagar från kröningen som partiledare anser jag att han och Carin Jämtin skall redovisa vilka vägval de vill göra för politiken och för organisationen så att vi sedan kan ta ställning vid en extrakongress i höst."

Att vi borde ha en ovillkorlig rätt att veta det innan de väljs verkar nu inte föresväva Westerholm.

Å andra sidan, vi kan ha förtröstan, Westerholm deklarerar

"Jag personligen kommer inte acceptera ett nytt ”Primegate” från någon – jag kommer dock vara beredd att lyssna på alla som har något att säga. Allt från Timbro och Svenskt Näringsliv på ena sidan till Syndikalisterna och Fältbiologerna på den andra extremen. Jag kommer redovisa alla dessa samtal och möten öppet till skillnad på hur andra valt att agera."

Skönt med sådana kamrater (eller är det lite pompöst uttryckt?).

Technorati Tags:
Johan Westerholm, Socialdemokratiska Arbetarepartiet