Gadgeten innehöll ett fel

20110405

Kunskapspolitik utan kunskap

Ny kunskapspolitik för vänstern i fem punkter: "Sverige behöver en ny kunskapspolitik. En som sträcker sig från förskola till universitet, som också innefattar den dryga hälft av varje årskull som inte går vidare till högskolan. Det brådskar för kristecknen är många. Det går sämre för de svenska eleverna i de internationella kunskapsundersökningarna. Och ungefär en femtedel av varje årskull går ut gymnasiet utan fullständiga betyg. För dem väntar ett besvärligt arbetsliv.

Här har den svenska vänstern närmast abdikerat. Social­demokraterna har inte haft en fungerande kunskapspolitik under det senaste kvartsseklet. Den katastrofala kommunaliseringen av skolan drevs fram av Göran Persson som skolminister, hans efterträdare har inte efterlämnat några avtryck"





Stefan Svalfors, professor, föreslår ett fempunktsprogram för en socialdemokratisk kunskapspolitik. Han ges möjlighet att framföra dessa på Aftonbladets ledarsida. Mycket lite handlar om kunskap.

I punkt nummer ett föreslås ett återförstatligande av skolan. Någon statlig skola har vi emellertid inte haft och det kunde ju kanske man begära att en professor skulle kunnat ta reda på. Vi har haft olika grad av statlig reglering - det som förändrades i början på 90-talet var just detta. Tjänsterna som varit statligt reglerade blev alldeles vanliga kommunala och finansieringen ändrades från att ha varit detaljreglerad och del av den staliga skoladministrationens uppgift till att integreras i den stora säck med pengar som kommunerna får från staten.

I punkt nummer två föreslås att privata företag som driver skolor ska förhindras att ta ut vinst. Givet att vi fortsatt ska tillåta företag att driva skolor är ju detta i bästa fall populistiskt trams. Problemet här är ju att vi inte hittat en form för att ställa vettiga kvalitetskrav (och kanske också borde kräva någon form av ekonomisk garanti i det fall kraven inte nås).

I punkt nummer tre föreslås att yrkesutbildningen ska förstärkas. Mot detta finns ingen anledning att invända.

I punkt nummer fyra kräva återupprättad vuxenutbildning. Inte heller mot detta finn några invändningar att resa.

I punkt nummer fem kräver högskoleprofessorn mera pengar till sin egen verksamhet. Kanske befogat men.....

Sammantaget en soppa som kokad på en spik, i synnerhet som utgångspunkt för en kunskapspolitik. En sådan borde snarare ta sin utgångspunkt i vilken kunskap medborgare i 2000-talets verklighet behöver, i vad vi vet om lärandets förutsättningar 2011 och vilka möjligheter vi vill erbjuda barn och ungdomar.


Technorati Tags:
, , , ,


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Även om det förstås är tillåtet att lämna anonyma kommentarer så uppskattar jag om du anger namn i där för avsett fält.