Framsteg kräver tillväxt

Svårt att vara solidarisk
: "Alla som säger att socialdemokratin måste hitta en politik som är bra för det stora flertalet – marginaliserade grupper, arbetarklass, medelklass – har helt rätt. Problemet ligger inte i att aktiva socialdemokrater idag inte skulle dela den åsikten. Problemet ligger i att det helt enkelt inte är särskilt lätt. Vi behöver helt nya redskap. En bra början är att inse att landskapet är förändrat. "

Läser ofta Marika Lindgren-Åsbrink med stor behållning (framförde också hennes namn som ersättare för Östros i en av Nicklas Svenssons/Expressens fåniga enkäter nyligen). Som vanligt identiferar hon problemet och pekar på vårt behov av nya redskap. Som vanligt är det förstås just där problemen börjar.


När Jonna Sima skriver på Dagens Arena att

"Tron på gemensamma lösningar – solidaritet – finns. Det är bara den visionära politiken som saknas. Nu har de rödgröna partierna, inte minst Socialdemokraterna, ett alldeles unikt läge att skapa den nya framtidsberättelsen. Det är alldeles uppenbart att det finns en ung generation – och många andra därtill – som står beredd att kämpa för alla människors rätt till ett värdigt liv i Sverige."

har hon förstås också rätt. Hon identifierar också problem och pekar på vårt behov av nya redskap (tror jag - finns ett stänk av farlig nostalgi där) men det är ju förstås också där problemen börjar.

Själv skrev jag för några år sedan

"Frågan är då om vi har ambitionen att formulera en vision, en politik som ger oss regeringsmakten åter eller om vi har ambitionen att formulera en Vision/politik som vinner folkflertalets gillande. Det senare innebär faktiskt att vår målsättning när det gäller val bör vara långt större än att bara kunna bilda regering med stöd av andra. En sådan vsion/politik måste utgå från hur vi vill att samhället skall fungera – inte huruvida enskilda verksamheter skall vara privata eller offentligt drivna/ägda. En sådan vision/politik måste utgå ifrån att lösningar skall ge människorna största möjliga frihet att själva forma sina liv. En sådan vision/politik måste utgå från att människor båda kan och vill själva."

Jag identifierar problem och pekar på att vi behöver nya redskap (som passar vår tid) och det är förstås där problemen börjar.

För problem har vi när t.ex. att den generella välfärdsmodellen inte kan ifrågasättas. Idag vore det inte alls svårt att inse att den välbärgade delen av medelklassen skulle acceptera att inte alla behöver barnbidrag - fullständigt onödig transferering som ju alla inser bara kostar extra/onödig användning av skattemedel. För problem har vi när vem som bedriver sjukvård/skola är viktigare än kvaliteten och hur utbudet ser ut (det senares segregerande effekt är ett reellt problem). För problem har vi när vi inte längre tror på människans förmåga att lösa problem och vi därför överger tron på att fördelningen sker av tillväxten - att vi skulle kunna klara att ge hela världens befolkning riktigt drägligt liv utan en betydande ökning av produktionen av alla typer av varor/tjänster är ju helt absurt men tyvärr idag faktiskt möjligt att säga.

Technorati Tags:
Dagens Arena, Marika Lindgren Åsbrink, Socialdemokratiska Arbetarepartiet, Jonna Sima