Gåvan till Sverigedemokraterna

Därför borde islam och inte kristendomen ha en särställning i den svenska skolan: ""Frågan här borde inte vara vilket inflytande de haft, utan just vad de gått och vad de går ut på. Elever ska få en möjlighet att kritiskt granska dem, att fördomsfritt jämföra dem och att fundera över om det alls ligger något i de påståenden de framställer. Vill man ha en olika behandling av religionerna i detta sammanhang borde det snarare finnas anledning att lägga vikt vid sådana religioner, som är dåligt kända inom den "egna" traditionen. Där finns kanske intressanta nya lärdomar att göra!" "

Torbjörn Tännsjö gillar inte den nya kursplanen i religionskunskap - ett ämne som tillsammans med samhällskunskap, geografi och historia utgör de samhällsorienterande ämnena i skolan. För alla dessa gäller förstås att det svenska samhället, den svenska geografin och den svenska historien ges en viss särställning. Och visst skulle man kunna tänka sig att religionernas betydelse snarast behandlades när det gäller historisk tid i historieämnet och när det gäller nutid i samhällskunskapen. Men är det nu verkligen så som Tännsjö tycks mena att den nya kursplanen inte ger eleverna möjlighet "att kritiskt granska dem" (religionerna)?

Tar bara några exempel ur kursplanen:

Kristendomens betydelse för värderingar och kultur i det svenska samhället förr och nu. (årskurs 4-6)

- Kristendomen i Sverige. Från enhetskyrka till religiös mångfald och sekularisering. (årskurs 7-9)

- Sambandet mellan samhälle och religion i olika tider och på olika platser. (årskurs 7-9)

- Religionernas roll i några aktuella politiska skeenden och konflikter utifrån ett kritiskt förhållningssätt. (årskurs 7-9)

- Konflikter och möjligheter i sekulära och pluralistiska samhällen, till exempel i frågor om religionsfrihet, sexualitet och synen på jämställdhet. (årskurs 7-9)

Utöver dessa finns förstås formuleringar om de olika religionernas uppbyggnad, historia, urkunder etc. Tillsammans blir det svårt att se Tännsjös artikel som något annat än att försöka ta relativt billiga poäng som t.ex. hans formuleringar om att att kursplanen är Björklunds "gåva till Sverigedemokraternas väljare".

Problemet med den nu antagna läro/kursplanen är inte enskildheter som det svenska kulturarvets utformning i olika ämnen utan att reformen genomförs utan en ordentlig genomlysning av skolans roll och därmed dess uppgift i det 21:a århundrandet. Vilka kompetenser våra barn och ungdomar behöver för att på 10-20 år framåt i tiden för det är då de som nu börjar skolan gör sin debut som vuxna medborgare. I det perspektivet borde förstås hela ämnesindelningen ifrågasatts, innehållet definierats efter vår tids krav.

Technorati Tags:
Jan Björklund, Religionskunskap, Skola, Torbjörn Tännsjö, Newsmill

Den okristlige ministern

Okristligt, ministern! Dagens Arena: "Beslutet att mer eller mindre likställa religionsvetenskap med kristendomskunskap har med rätta kritiserats av Vänsterpartiet för att vara ovärdigt ett sekulariserat samhälle där många har andra trosuppfattningar och åter andra inte är troende alls. Den kritiken biter dock inte på Björklund och hans till synes oändliga strävan efter att sätta sin personliga prägel på utbildningspolitiken.

"

Visst är det ibland intressant att notera hur den politiska diskussionen präglas av överdrift, av att hitta frågor att attackera oavsett om det finns rimlig grund eller inte. Jag tillhör dem som nog skulle föredra ett ämne i skolan kallat livskunskap som bland annat skulle behandla religiösa (van)föreställningar om tillvaron men när vi nu står inför en "reform" av grundskolans löroplan som saknar varje ambition att modernisera det innehåll som skall behandlas så kvarstår alltså ämnet religionskunskap och frågan gäller alltså dess syfte och centrala innehåll. Anna Hellgren tror alltså att den av regeringen med herr Björklund i spetsen nu har beslutat ersätta religionskunskap men gamla tiders kristendomskunskap (som jag tror det hette när jag började skolan).

Låt oss först konstatera att redan i läroplanens första avsnitt anges att undervisningen

ska vara icke-konfessionell

. Den formuleringen lämnar såvitt jag kan förstå inte utrymme för några tolkningar, inte utrymme för några gråzoner - enkelt och helt klart alltså icke-konfessionell!!

Låt oss sedan studera vad som faktiskt skrivs i kursplanen för religionskunskap - jag citerar här hela för att tvinga läsaren att själv reflektera i samband med läsandet utan egentlig möjlighet att ha en förutfattad mening:

3.14
Religionskunskap

Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Religioner och andra livsåskådningar är därför centrala inslag i den mänskliga kulturen. I dagens samhälle, som är präglat av mångfald, är kunskaper om religioner och andra livsåskådningar viktiga för att skapa ömsesidig förståelse mellan människor.

Syfte

Undervisningen i ämnet religionskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om religioner och andra livsåskådningar i det egna samhället och på andra håll i världen. Genom undervisningen ska eleverna bli uppmärksamma på hur människor inom olika religiösa traditioner lever med, och uttrycker, sin religion och tro på olika sätt. Undervisningen ska allsidigt belysa vilken roll religioner kan spela i samhället, både i fredssträvanden och konflikter, för att främja social sammanhållning och som orsak till segregation.

Undervisningen ska även ge kunskap om och förståelse för hur kristna traditioner har påverkat det svenska samhället och dess värderingar.
Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att kunna tolka kulturella uttryck med anknytning till religiösa traditioner. Eleverna ska också ges möjligheter att utveckla kunskap om hur man kritiskt granskar källor och samhällsfrågor med koppling till religioner och andra livsåskådningar.

Undervisningen ska stimulera eleverna att reflektera över olika livsfrågor, sin identitet och sitt etiska förhållningssätt. På så sätt ska undervisningen skapa förutsättningar för eleverna att utveckla en personlig livshållning och förståelse för sitt eget och andra människors sätt att tänka och leva.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur olika religioner och livsåskådningar ser på frågor som rör kön, jämställdhet, sexualitet och relationer. Eleverna ska vidare ges förutsättningar att kunna analysera och ta ställning i etiska och moraliska frågor. Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur människors värderingar hänger samman med religioner och andra livsåskådningar. Den ska också bidra till att eleverna utvecklar beredskap att handla ansvarsfullt i förhållande till sig själva och sin omgivning.

Genom undervisningen i ämnet religionskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

- analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,

- analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,

- reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet,

- resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska begrepp och modeller, och

- söka information om religioner och andra livsåskådningar och värdera källornas relevans och trovärdighet.

Centralt innehåll

Undervisningen i de samhällsorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

I årskurs 1–3

Att leva tillsammans

- Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer, till exempel skildringar av familjeliv och skola. Minnen berättade av människor som lever nu.

- Att flytta inom ett land och mellan länder. Vad detta kan ha för orsaker och få för konsekvenser.

- Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer.

- Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan och i sportsammanhang.

- Trafikregler och hur man beter sig i trafiken på ett säkert sätt.
Att leva i närområdet

- Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat.

- Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder.

- Kristendomens roll i skolan och på hemorten förr i tiden.

- Religioner och platser för religionsutövning i närområdet.

- Centrala samhällsfunktioner, till exempel sjukvård, räddningstjänst och skola.

- Yrken och verksamheter i närområdet.

Att leva i världen

- Jordgloben. Kontinenternas och världshavens lägen på jordgloben. Namn och läge på världsdelarna samt på länder och platser som är betydelsefulla för eleven.

- Människans uppkomst, vandringar, samlande och jakt samt införandet av jordbruk.

- Tidsbegreppen stenålder, bronsålder och järnålder.

- Hur forntiden kan iakttas i vår tid genom spår i naturen och i språkliga uttryck.

- Berättelser om gudar och hjältar i antik och nordisk mytologi och hur man kan se på dem i vår egen tid.

- Några högtider, symboler och berättelser inom kristendom, islam och judendom. Några berättelser ur Bibeln och deras innebörd samt några av de vanligaste psalmerna.

- Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, energi och matvaror.

- Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen).

- Hur möten, till exempel klassråd, organiseras och genomförs.

- Pengars användning och värde. Olika exempel på betalningsformer och vad några vanliga varor och tjänster kan kosta.

- Aktuella samhällsfrågor i olika medier.

Att undersöka verkligheten

- Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information.

- Rumsuppfattning med hjälp av mentala kartor och fysiska kartor över till exempel närområdet och skolvägar. Storleksrelationer och väderstreck samt rumsliga begrepp, till exempel plats, läge och gräns.

- Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid.

Undervisningen i religionskunskap ska behandla följande centrala innehåll

I årskurs 4–6

Religioner och andra livsåskådningar

- Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler samt heliga platser och rum i kristendomen och i de andra världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.

- Centrala tankegångar bakom ritualer, levnadsregler och heliga platser i kristendomen och de andra världsreligionerna, till exempel som de uttrycks i religiösa berättelser i Bibeln och andra urkunder.

- Berättelser från fornskandinavisk och äldre samisk religion.

- Begreppen religion och livsåskådning.

Religion och samhälle

- Kristendomens betydelse för värderingar och kultur i det svenska samhället förr och nu. Kristna högtider och traditioner med koppling till kyrkoåret, till exempel sånger och psalmer.

- Hur spår av fornskandinavisk religion kan iakttas i dagens samhälle.

Identitet och livsfrågor

- Hur olika livsfrågor, till exempel vad som är viktigt i livet och vad det innebär att vara en bra kamrat, skildras i populärkulturen.

- Hur olika livsfrågor, till exempel synen på kärlek och vad som händer efter döden, skildras i religioner och andra livsåskådningar.

- Vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för människors identitet, livsstil och grupptillhörighet.

Etik

- Några etiska begrepp, till exempel rätt och orätt, jämlikhet och solidaritet.

- Vardagliga moraliska frågor som rör flickors och pojkars identiteter och roller, jämställdhet, sexualitet, sexuell läggning samt utanförskap och kränkning.

- Frågor om vad ett bra liv kan vara och vad det kan innebära att göra gott.

I årskurs 7–9

Religioner och andra livsåskådningar

- Centrala tankegångar och urkunder inom kristendomen samt utmärkande drag för kristendomens tre stora inriktningar: protestantism, katolicism och ortodoxi.

- Centrala tankegångar och urkunder i världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.

- Varierande tolkningar och bruk inom världsreligionerna i dagens samhälle.

- Huvuddragen i världsreligionernas historia.

- Nya religiösa rörelser, nyreligiositet och privatreligiositet samt hur detta tar sig uttryck.

- Sekulära livsåskådningar, till exempel humanism.

Religion och samhälle

- Kristendomen i Sverige. Från enhetskyrka till religiös mångfald och sekularisering.

- Sambandet mellan samhälle och religion i olika tider och på olika platser.

- Religionernas roll i några aktuella politiska skeenden och konflikter utifrån ett kritiskt förhållningssätt.

- Konflikter och möjligheter i sekulära och pluralistiska samhällen, till exempel i frågor om religionsfrihet, sexualitet och synen på jämställdhet.

Identitet och livsfrågor

- Hur olika livsfrågor, till exempel meningen med livet, relationer, kärlek och sexualitet, skildras i populärkulturen.

- Hur religioner och andra livsåskådningar kan forma människors identiteter och livsstilar.

- Riter, till exempel namngivning och konfirmation, och deras funktion vid formandet av identiteter och gemenskaper i religiösa och sekulära sammanhang.

Etik

- Vardagliga moraliska dilemman. Analys och argumentation utifrån etiska modeller, till exempel konsekvens- och pliktetik.

- Föreställningar om det goda livet och den goda människan kopplat till olika etiska resonemang, till exempel dygdetik.

- Etiska frågor samt människosynen i några religioner och andra livsåskådningar.

- Etiska begrepp som kan kopplas till frågor om hållbar utveckling, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar, till exempel frihet och ansvar.

Detta är alltså det av Börklund till närmast konfessionell kristendomskunskap förvandlade religionskunskapsämnet, åtmonstone om man förlitar sig på Hellgren eller t.ex. Rossana Dinamarca som tycker att Gud skall hålla sig borta från skolan. Det gör jag också men att förstå religionernas roll tycker jag hör hemma där.

Technorati Tags:
Aftonbladet, Dagens Arena, Skola, Skolverket, Rossana Dinamarca, Anna Hellgren, Jan Björklund, Religionbskunskap

Interpellationssvar, kursplaner och digital kompetens

Svar på fråga

2009/10:676 En nationell IT-strategi i skolan: "Det är viktigt att skolan utnyttjar alla de möjligheter som informationsteknik (IT) erbjuder till att stimulera och underlätta elevernas lärande. IT och tillgång till datorer förbättrar i sig inte elevernas lärande, men det finns en stor pedagogisk potential om läraren har IT-kompetens.

---

Mot bakgrund av ovanstående avser jag inte i dagsläget att vidta några ytterligare åtgärder.

"

På något sätt tycker jag Jan Björklunds besked står mot hans partikamrat Camilla Lindbergs besked som hon gav i en kommentar till mig i slutet av februari:

Du undrade om vi pratar med varandra inom partiet, och det gör vi även om jag ibland känner mig som en ensam ö ute i Atlanten...Artikeln är sanktionerad av vår partiledare tillika Sveriges skolminister, så det börjar hända saker.

Frågan om användandet av IKT i skolan är inte, och får inte reduceras till, huruvida det förbättrar elevernas lärande. Tvärtom så måste, år 2010, IKT vara det naturliga valet när det gäller utförandet av de med lärande sammanhängande arbetsuppgifterna (ta del av information, bearbeta information, dokumentera resultat, vara kreativt skapande osv) i skolan precis så som det är det naturliga valet överallt annars i vårt samhälle. Motiven för detta är två, dels att det ger alla en digital kompetens (och vår ambition att ha en likvärdig skola kräver detta), dels att just en sådan digital kompetens är en helt avgörande förutsättning för ett aktivt medborgarskap i vår tid (och vår ambiton att fostra demokratiska medborgare kräver detta). Att vi sedan kan utnyttja närvaron av IKT för att skapa en mer motiverande undervisning är en ren bonus. Till denna bonus hör också att IKT faktiskt väl lämpar sig för att utveckla 21st century skills som ju ökar människors anställningsbarhet - alltså kommunikativa, kollaborativa, kritiska och kreativa förmågor.

Frågan blir då inte huruvida begreppet digital kompetens nämns i Skolverkets förslag till nya kursplaner för grundskolan och likställda skolformer, så som Karin Lindström ställer frågan i CS, utan om de skrivningar som finns när det gäller innehåll och bedömningskriterier är tillräckliga för att uppnå densamma.

Sömnlösa nätter....

Det börjar skramla längst in i tunnan....: " Jag kan konstatera att det trots allt finns de politiker som ligger sömnlösa över den omoderna skolan, även om skolministern inte gör det. Camilla berättar om sina ideer om IT i skolan, och hon spar inte direkt på krutet.

Bland annat avslöjar hon mellan raderna att hon tänker försöka få Jan Björklund att intressera sig för IT i skola och lärande. En inte helt lätt uppgift som ni som hängt med känner till. Moderniteten i skolan avseende tillgänglighet till datorer är ju inget han ligger direkt sömnlös över."

(Hittat via Thomas Tvivlaren som jag hittat via Opassande. som jag hittat via Knuff)

När jag skrev om Camilla Lindbergs artikel första gången fick jag svar från henne - Björklund har godkänt artikeln:

Du undrade om vi pratar med varandra inom partiet, och det gör vi även om jag ibland känner mig som en ensam ö ute i Atlanten...Artikeln är sanktionerad av vår partiledare tillika Sveriges skolminister, så det börjar hända saker.

Nu är jag själv inte så ofta/länge afk vilket bl.a. har fått mig att dra slutsatsen att inte heller skolan bör vara det. Det är således inte undervisning om IT som är den primära uppgiften utan ett helt naturligt användande av detsamma för alla de typer av uppgifter som man behöver utföra i skolan - i det lärande arbetet. I vår värld, i vår tid skriver man, räknar man, läser man, kreerar man, informerar man, konsumerar man digitalt. Det är egentligen absurt att detta inte förstås, tas som en självklarhet. Att så inte är fallet leder till ökande klyftor mellan de som kan och de som inte kan - och eftersom detta inte präglar skolan konserveras/förstärks socioekonomiska skillnader alltmer.

Bättre tillgång till IT i fristående skolor

Bättre tillgång till datorer i fristående skolor: "I genomsnitt går det 1,6 elever per dator i fristående gymnasieskolor och 2,5 elever per dator i kommunala gymnasieskolor. Motsvarande siffror för grundskolan är 4,5 elever per dator i fristående och 6,0 elever per dator i kommunala grundskolor. Lärarna på fristående skolor upplever också i mindre utsträckning än lärare på kommunala skolor att de begränsas av skolans IT-utrustning. Andra skillnader är att lärare i fristående skolor oftare använder IT för kommunikation med elever och vårdnadshavare än lärare på kommunala skolor."

Den undersökning Skolverket gjort fick berättigad uppmärksamhet i SvD som dels hade nyheten på förstasidan i pappersupplagan, dels hade flera artiklar på ett helt uppslag signerat Matilda E Hansson:

Elever på friskolor får bättre datorer

De lär sig med topputrustning

Svaga elever får stöd dygnet runt

Datorbrist oroar inte Björklund

C kritiska till Björklunds syn på datortäthet

Mitt eget parti har förstås ingen uppfattning. Trots att jag nu för flera månader sedan påpekade för riksdagsgruppen att man kanske skulle nyttja den kompetents som finns i partiet har de fortfarande inte tagit något initiativ vad jag vet. Socialdemokratisk skolpolitik börjar likna ett skämt.

Vilka nötter det finns

AiP / Har vi fest eller kris i partiet?: "Valanalysen slog fast att S förlorade valet 2006 på grund av jobben, skolan och bristen på ett regeringsalternativ. Alla dessa tre frågor har stått i centrum för Mona Sahlins förnyelse av S.

Med Ibrahim Baylan som partisekreterare visar Mona Sahlin att förnyelsen fortsätter. Hon kör vidare och använder all kraft till att genomföra det mandat hon fick när applåderna dundrade 17 mars 2007. Och det är inte fel att den svåraste hemläxan – att bilda ett regeringsalterntiv – påbörjades redan hösten 2008. Att vänta till våren 2010 kunde ha blivit ödesdigert.

Vidare: Den egna förnyelsen och bildandet av ett rödgrönt alternativ ska inte ses som två olika processer som nu konkurrerar med varandra. I vår förnyelse ingår det som bekant att partiet ska bli mer öppet och lyssnade. Alla goda idéer föds trots allt inte inom arbetarrörelsen. Vår egen förnyelse har därför en naturlig koppling till den rödgröna processen."

Analysen i AiPs ledare suger. Detta av flera skäl. För det första visade i alla fall min analys av valförlusten att det var frågan om arbete som blev akulleshälen. De övriga två faktorerna AiP nämner avgjorde inte valet - de illustrerar bara det faktum att ett defensivt parti utan vision lät oppositionen (alliansen) diktera dagordningen - det har ju Mona Sahlin fortsatt med, hon har ju släppt fram en skolpolitik som bara kan beskrivas som passiv och där det tycks handla mest om att vara en Björklund light. Hon verkar dessutom sakna en vettig strategisk förmåga (eller rådgivning) och har sålunda också fogat in sig i alliansen krav på att presentera att regeringsalternativ bestående av flera partier - helt fel tänkt!

Förnyelsen fortsätter, hävdar AiP, med Baylan som partisekreterare. Såvitt jag förstår har vi alltså nu en partiordförande som var aktuell redan i början av 90-talet och en partisekreterare som varit en av tidigare partilednings proselyter och minister under Göran Persson. Vad är det för förnyelse AiP yrar om?

Vem var det som inledde det rödgröna mer institutionaliserade samarbete - Mona Sahlin?

För övrigt - valförlusten 2006 handlar om att något/ra hundratal tusen människor i detta land som tidigare röstat rödgrönt valde att rösta på alliansen. De skall inte få diktera partiets politik och innehållet i en välbehövlig förnyelse.

Nationalsocialisterna folkpartisterna

Nationalsocialisterna folkpartisterna (Blogge Bloggelito - regeringsblogg): "Det viktiga är inte att man tillägnar sig ett visst ämne på bästa sätt, utan att man undervisas i ämnet på svenska språket. Det menar i alla fall de nationalromantiska lightsocialistiska folkpartisterna, som tycks sjunka allt djupare ner i det nationalistiska träsket. Tidigare har man föreslagit en obligatorisk litteraturkanon för skolan, väsentligen på svensk, kristen och västerländsk grund, liksom man har agiterat för obligatoriska språktest för invandrare som krav för medborgarskap, bland mycket annat. Med stridspittrunkaren och rottingmajoren Björklund vid rodret har folkpartiet verkligen en Führer som ger den där slutliga knorren över ett renodlat fascistiskt parti med socialkonservativa värderingar, även om majoren själv inte är helt förtjust i förslaget.

Kolleger i alliansregimen dömer med rätta ut tilltaget, och såväl media som bloggare hakar på i kritiken. Som liberal kan man förstås undra när folkpartiet ska återfå markkontakten – kritiken mot idiotförslagen och batongliberalismen är inte särskilt ny utan är en följetong sedan flera år tillbaka. Finns dessa politiker någonsin i verkligheten?"

(Hittat via knuff.)

Min yngsta dotter ställde för några år sedan mig inför en mycket svår fråga. Hon hade via skolan tagit del av forskningen kring betygssättning och undrade med anledning av något Björklundskt utspel i den frågan om inte politiker var tvungna att basera sina förslag på fakta, på forskningsreultat.

Vi vet ju alla att så inte är fallet men hur förklarar men det för en 12-åring som just lärt sig något?

Nåväl, kan konstatera att Christer Nylander och hans kamrater är ett lysande exempel på att det är möjligt att lägga förslag inom politiken som inte bara trotsar beprövad erfarenhet och forskning utan också all logik.