Ska vi få mer fri tid genom mindre restid eller mindre arbetstid

Vem springer butlerns ärenden då?: "Då kom så äntligen förslaget som ska vinna stockholmsborna för en vänsterregering. De två ledande sossarna i Stockholms stad & län skriver på DN Debatt om hur stockholmare ska få älska och skratta mer. Dessa två så viktiga sysselsättningar för oss människor. Sånt måste ju bara lyftas fram."

Carin Jämtin och Ilija Batljan har lagt fram ett förslag som faktiskt representerar lite nytänk - är smartare för att citera Jämtin. De har sett att folk har svårt att få vardagen att hänga ihop och att mer eller effektivare utnyttjad tid skulle vara bra att ha. Istället för att, som kanske de flesta skulle göra med samma problemformulering, helt enkelt återuppliva kampen för arbetstidsförkortning (någon som minns krav på 6-timmars arbetsdag) så försöker Jämtin och Batljan hitta andra tidstjuvar och hittar dem i arbetsresorna - 77 minuter per dag i genomsnitt i Stockholmsområdet. Nu bryr sig tyvärr inte Jämtin och Batljan om alla utan inriktar sig helt på de 24% som använder kollektivtrafiken (och förstås den grupp som kan tänkas lockas att övergå till den framgent). Dock - idén är faktiskt bra, precis som RUT-avdraget underlättar folks (de som har råd) liv skulle förstås bättre service t.ex. i anslutning till stationer/hållplatser underlätta väsentligt. Vilka typer av service människor kan tänkas vilja ha är förstås en annan fråga, liksom deras betalningsvilja/förmåga. Är det t.ex. rimligt att tänka sig att man både skulle vilja släpa med sig sin smutstvätt till t.ex. t-banan och dessutom betala för att få den tvättad (pris per skjorta på dagens många tvättinrättningar inkl. strykning är 20 kronor styck tror jag). Ser för mig Alby-borna streta i motvinden en tidig novembermorgon med stora tvättsäckar - alla i riktning mot tunnelbanan:)

Som sagt, jag tycker att detta utspel är välbehövligt, det sätter fingret på en liten men dock viktig fråga - hur få tiden att räcka till mera. Trodde dock först att det var ett rätt oplanerat utspel och att det fanns en hel del som man borde tänka till om hur det skulle kunna fixas (t.ex. så att även de 76% som har samma restid men inte passerar kollektivtrafikcentra skulle kunna få samma "hjälp"). Så verkar inte vara fallet - det finns t.o.m. en site ägnad förslaget Mer tid att leva

Kritik har dock inte låtit vänta på sig och i synnerhet tycks användandet av butler-begreppet väckt stor munterhet.

Technorati Tags:
Erik Laakso, På Uppstuds, Storstadsväljare, Voltaire, Carin Jämtin, DN Debatt, Ilija Batljan, Aftonbladet, Mer tid att leva, Butler, Alby, RUT-avdrag

Transparens, ett fint ord

Mitt i steget, Johan Westerholms blogg: Debatten om debatten: "I detta urval har jag valt att samarbeta med ett antal, vissa mer intensivt – andra mer sporadiskt. Men där jag lägger min huvudsakliga kraft är att inåt partiet interagera med olika förtroendevalda.

---

Samarbetet bygger på en ömsesidig, individuell, respekt där konfidentialitet och integritet är viktigt. Det är naturligt att jag inte ”publicerar” information eller explicita uttalanden på min blogg av fler skäl.

"

(Hittat via knuff.)

Kanske gör jag mig skyldig till en förvanskning av Johan Westerholms ord men i de två citaten ovan läser jag in en mycket, och jag menar verkligen mycket, ålderdomlig syn på formandet av politik. Det som bloggar och andra social medier erbjuder är en breddad politisk diskussion, en relativ enkelhet för fler att delta (utan att behöva traggla med ineffektiva och ofta toppstyrda partiorganisationer) och absolut viktigast ökad - om än fortfarande inte fullständig - transparens. Denna transparens har jag efterlyst länge och den betyder just att diskussioner inte förs i slutna rum, bakom stängda dörrar, mellan några få - att den förs öppet, prövande och inkluderande. Mycket besviken på Westerholm!

Trafikpolitiken i Stockhoplmsområdet är mitt standardexempelpå bristen på transparens: Göran Persson sålde bort stockholmarna 2002 utan att vi har en aning om vad han fick betalt (annat än 4 år som statsminister) och det med en regering som bestod av flera (s)-märkta företrädare som kvarstår än idag, Mona Sahlin och Thomas Bodström för att nämna två. Mona Sahlin gör en Persson redan före valet 2010 och kör brutalt över stockholmarna utan att vi får veta vilka överväganden som egentligen ligger till grund för detta (förutom hägrande valseger och 4 år som statsminister). Jag undrar hur jag som socialdemokrat (och inbillar mig att jag inte är den enda) skall förhålla mig till detta - hur skall jag kunna påverka denna fråga så att den inte förskjuts till en folkomröstning som inte är en option jag har haft möjlighet att diskutera, ett alternativ jag aldrig mött internt?

Personligen tror jag att denna av mig önskade transparens inte betyder att tappa bort varumärket så som Ulf Bjereld tycks tro. Faktiskt förhåller det sig precis tvärtom. Det är när vi nu tar steget från hierarkiskt ordnade representativa strukturer till ett i verklig mening platt organisationsform också i politiken ( världen är platt) som vi tar tillvara vår tids möjligheter och dagens människors förväntningar, drömmar, önskningar. Det är det/de partier som förmår öppna sig, som baserat på en solid ideologisk grund förmår skapa former - analoga och digitala - för sin verksamhet som erbjuder faktiskt delaktighet som kommer att vinna medborgarnas långsiktiga stöd - inte de som "inte ”publicerar” information" (ursäkta den dubbla negationen).

Den gode Laakso har uppmärksammat också detta hemlighetsmakeri, denna brist på insikt:

Det är makten och valsegern som är det centrala. Polemik ska undvikas eftersom det skadar partiet och valrörelsen. Nätverkande får liksom tidigare ske i det fördolda och sociala medier är inte platsen för öppen diskussion. Det är en åsikt jag respekterar men det är en förlegad världsbild som presenteras.

Och precis som Laakso måste jag förstås citera Anders Nilsson:

Jag tycker att det är beklämmande. Det är att underkänna människors fundamentala förmåga att både ta ställning och förhålla sig kritiskt. Det är att erkänna ledningens ofelbarhet och att förvandla medborgaren/gräsroten till boskap eller till och med boskapsföda.

Det är i grunden att underkänna tanken om att mänsklighetens befrielse är dess eget verk.

Magnus Ljungkvist tar upp en intressant aspekt

I någon slags mening är väl de där siffrorna ändå intressanta. Men de är mer skrämmande än positiva därför att de talar om att Sverige idag är ett land där medborgarna inte är särskilt engagerade i vem som styr riket och de talar om att inte ens partiernas medlemmar är det. Men de gläder säkert en svårt pressad valgeneral som måste visa upp någonting för sin partiledning.

men missar en viktigaste. Frågan är nämligen inte hur många som deltar i ett nätverk utan på vilket sätt aktiviteter inom nätverket påverkar utanför detsamma. Påverkar Netroots den politk partiet formulerar? Påverkar Netroots de potentiella väljarnas uppfattning? Är det meningsfullt att tillhöra nätverket, meningsfullt att vara en av 550?

Ljungkvist relaterar antalet Netrootsmedlemmmar till antalet medlemmar/antalet röstande. Mycket tänkvärt. Man skulle dock kunna roa sig med att göra samma analys av antalet medlemmar som på möten gör inlägg, faktiskt deltar i samtalet och sannolikt finna att det bland de 100 000 medlemmarna är ett mycket begränsat antal (fortfarande dock förhoppningsvis ett numerärt något större antal) som skriver motioner, som äntrar talarstolar - kanske överlappar de båda grupperna också varandra till viss del. Eller som Claes Krantz uttrycker det:

Jag tror dock det är värre än så. En stor del av medlemmarna i de politiska partierna är heller inte de politiskt aktiva gräsrötter de antas vara.

Fler om Westerholms inlägg på Knuff

Stockholm säljs ut igen

Respekt, Jämtin: "Så om Socialdemokraterna och de fyra borgerliga partierna får fler röster än Miljöpartiet och Vänsterpartiet kommer Förbifart Stockholm att byggas?

– Ja, säger Carin Jämtin.
"

Ovanstående rätt kategoriska uttalande från Carin Jämtin citerade jag den 29 mars (det är inte länge sedan). Idag har de rödgröna presenterat en uppgörelse som innebär något helt annat. Nu ska det folkomröstas och stockholmarna skal ställas inför det helt absurda valet mellan en förbifart (som ju är oerhört viktig för landet och Stockholms-regionen) och utbyggd kollektivtrafik för samma summa. En taktiskt triumf för MP och V är väl det minsta man kan säga. Riktigt förvånad blir man dock av att finna Carin Jämtins namn bland undertecknarna av denna uppgörelse. Gäller hennes ord alltså bara några futtiga valrörelseveckor?

Andra ser inga som helst problem med detta sätt att bedriva politik. Ett fantastiskt exempel utgörs av Johan Sjölander som är i det närmaste euforisk i sin beskrivning av uppgörelsen. Valröresler tycks locka fram helt osannolika bottennapp.

På vägen tycks också trängselavgifter på Essinge-leden ha blivit vår politik - alltså ca 9 år innan det finns alternativ (om nu folkomröstningen godkänner förbifarten). Fullständigt oacceptabel beskattning av transporter som ofta inte har något val. Det borde vi folkomrösta om - och då bara med medverkan av dem som använder vägen.

It i skolan - exemplet Stockholm

IT lyfter skolan: "På idg.se publiceras i dag en artikel där Roger Mogert (s) kritiserar stadens gemensamma upphandling av gemensam IT-service, GS-IT. Mogert kräver att alla stadens skolor lyfts ur projektet.

Jag är övertygad om att GS-IT är bra för Stockholms elever, lärare och skolledare."

Fantastiskt att följa diskussionen om Stockholms GS-IT. Man måste erkänna att försvaret av den upphandlade lösningen känns en liten smulla tunn.

Respekt, Jämtin

S lovar att bygga Förbifart Stockholm: "Socialdemokraterna i Stockholm kör över Vänsterpartiet och Miljöpartiet och lovar att bygga Förbifart Stockholm. Det säger Carin Jämtin, Socialdemokraternas oppositionsborgarråd i Stockholm, till DN.se.

– På samma sätt som Moderaterna har kört över Centern och Kristdemokraterna i den här frågan så tycker vi att stockholmarnas majoritetsuppfattning ska få råda och då kommer vägen att byggas, säger Carin Jämtin.

Så om Socialdemokraterna och de fyra borgerliga partierna får fler röster än Miljöpartiet och Vänsterpartiet kommer Förbifart Stockholm att byggas?

– Ja, säger Carin Jämtin.

Och det här är ett löfte från din sida?

– Ja, det är det."

Nu får vi bara hoppas att vi inte får en ny tullaffär, uppgörelsen som förde Stockholm tillbaka till medeltiden - då ingick beskattningsrätt av utombys i stadsrättigheterna. Hyser stor respekt för Carin Jämtin som nu ger detta tydliga besked och tror dessutom att det är helt nödvändigt för ett växande Storstockholm (och sannolikt dessutom taktiskt helt riktigt). Att hon därutöver lovar utbyggnad (och förbättringar) av kollektivtrafiken i samma område är mycket bra - kanske t.o.m tåg som går när det snöar.

Passar helt enkelt inte

I högsta grad möjligt med (S)-framgång i storstäder: "Med bara ett halvår kvar till valdagen går det inte att sätta sig ner med några omfattande analyser eller interna debatter för att klura ut partiets justerade budskap till den mer svårflirtade storstadsväljarna. Det handlar om samtal kring framtidsfrågor, som jobben och välfärden. Det handlar om att göra det i regioner där klyftorna mellan människor är särskilt tydliga. Något som det flesta inte gillar. Att de rödgröna har bättre svar på de frågorna än alternativet hyser i alla fall jag inga tveksamheter till. Men det räcker förstås inte.
"

(Hittat via Knuff.)

Peter Andersson tycker att vi inte har tid för analyser. Däri har han fel. Dessutom har många försökt men misslyckats med att få tillstånd den diskussion som handlar om ivad vi kommunicerar och nte hur vi kommunicerar. Storstäder i vår tid kräver en politik som passar ocksåför den miljön. Enkla schabloniserade budskap byggda på det förra århundradets politik duger helt enkelt inte. Taktiserande utspel ger helt motsatt verkan - väljaren (och faktiskt inte bara storstadsditon) är intelligent, kräver att dennes intellektuella förmåga respekteras, är välutbildad och ser förstås de problem som uppstår i närmiljön.

Det problemet finns inte - åtminstone om man får tro en del kommentatorer.

DN, SvD, Expressen alla samma artikel. Så bra att journalisterna på stora tidningar arbetar hårt.

Jag tror på bilismen

Cyklande Stockholmspolitiker: " Genom att se hela mälardalen som en region och kopplar bort det lätt inkrökta stockholmspolitikerpåcykel-perspektivet så är det lätt att se att den naturliga utvecklingen där en bejakad urbanisering tas emot välvilligt, är att trafik kan och ska underlättas, givetvis kombinerat med utökad kollektivtrafik, fler spårmöjligheter och andra miljöpåverkande verktyg."

(Hittat via Arvid Falk.)

Inte helt oväntat stämmer hela kören av bilhatare (eller vad man nu skall kalla de som saknar förståelse för det urbana samhällets krav på komplementerande transportslag) upp när regeringen äntligen fattar ett beslut som dels är trafikpolitiskt riktigt, dels är en infrastruktursatsning. Om kritiken riktade in sig helt på bristande satsningar på andra företrädesvis kollektiva transportmedel skulle de ha min respekt - nu handlar det mest om at djävlas med dem som av olika skäl har anledning att färdas i bil alternativt arbetar i transportsektorn.

Jag utgår t.ex. från att när Förbifart Stockholm är färdig om mer än 10 år kommmer vi att ha en betydande andel fordon som har små eller helt försumbara utsläpp av skadliga ämnen. Något årtionde senare kommer fordonsparken att domineras av andra energislag än de idag vanligt förekommande. Den utvecklingen kommer alldeles oberoenda av klimatalarmismen på grund av att tillgången till olja som går att producera till rimlig kostnad kommer att minska.

Bilismen betyder fortfarande oerhört mycket för det samlade transportarbetet i vårt land. Dess överlägsenhet när det gäller att faktiskt ta brukaren från start till mål utan omstigningar är svårhotad (bara administrativa ingrepp som biltullar, märkliga försämringar av framkomlighet och liknande kan ju störa denna överlägsenhet). Låt oss alltså se till att behålla bilens fördelar samtidigt som vi minskar dess nackdelar. Att Stockholmsområdet eller som Laakso gärna vill se det Mälardalsregionen behöver bättre trafiklösningar också för vägburen trafik är faktiskt helt självklart. Som Robert Noord skriver

Med ett Stockholm som växer med över 30 000 människor per år så är det nödvändigt med ökade investeringar i infrastrukturen för att hålla tillväxten uppe. Det gäller såväl Stockholm som Haninge. Enligt en tidigare undersökning så var det Haningeborna som i regionen var mest positiva till förbifarten. Det är kanske inte så konstigt med tanke på att många som bor här dagligen tvingas sitta i långa bilköer eller sitta på överfulla bussar och tåg när det tar sig till och från jobbet.

Det är glädjande att se att Lars Dahlberg tydligt deklarerar att vi socialdemokrater står bakom denna satsning. Man skulle ju lätt kunna förledas att ro annorledes när man tar del av Alliansfritt Sveriges hets mot regeringens beslut. Ett botttennapp i fiskandet efter frågor att kritisera regeringen för.

Morian versus Södertälje

Kom ut nu, Södertälje!: ""De flaggriktlinjer som finns ska ses över", är det officiella svaret från de styrande socialdemokraterna i Södertälje när centerpartisten Tage Gripenstam föreslår att regnbågsflaggan ska tillåtas pryda kommunens fastigheter i samband med Pridefestivalen.

Det är förstås ett väldigt fegt svar. Inte minst eftersom Gripenstam enligt uppgift väckt frågan i en interpellation redan förra året, och då fått samma svar som nu.

I Södertäljes kommunfullmäktige finns det ett starkt motstånd mot regnbågsflaggor på kommunens byggnader, från nationaldemokrater, sverigedemokrater, kristdemokrater och moderater. Det officiella skälet tycks vara att Pride "är en festival i Stockholm och hänger inte ihop med Södertälje", och "Hela Sverige kan inte flagga för ett evenemang i huvudstaden". En dålig ursäkt, då Pride firas på många håll och vid olika tillfällen."

Reagerade lite på Morians inlägg som tycks insinuera att Södertälje väljer att inte flagga med regnbågsflaggor medan Pride pågår i Stockholm på grund av motstånd från högerparter och feghet från socialdemokrater. Min bild är att Morian här är helt fel ute - kanske förledd lite av DN:s artikel. Okunnigheten återspeglas ju t.ex. när Morian hävdar att sverigedemokraterna skulle tillhöra motståndarna. Det kanske partiet gör nationellt men eftersom de aldrig besatt några platser i fullmäktige (de fick 2 mandat men hade inga kandidater) så bjuder de ju där ytterst begränsat motstånd.

För mig som Södertäljebo (om än inte stadsbo) så är det självklart att kommunen inte skall flagga vid evenemang som annordnas annorstädes - faktiskt alldeles oavsett ändamål. En princip jag hoppas Lago kommer att stå upp för. Om man får tro DN-artikeln så flaggar ju inte heller Stockholms stad - arrangörerna av Pride har köpt flaggningen och håller med flaggor. Varför alltså Morian lånar sig till att bli populisten Tage Gripenstams banérförare är lite obegripligt.

Vems ärenden går DN

Lugn demonstration i Humlegården: "Stämningen var lugn i Humlegården under onsdagens demonstration. Den anordnades huvudsakligen av föreningen Svart Måndag som arbetar mot FRA-lagen, IPRED och andra lagar och lagförslag som berör den personliga integriteten och friheten. Även Piratpartiet och Grön Ungdom fanns med på arrangörslistan."

Det är via Josefin Deivings statusuppdatering på Facebook som jag blir uppmärksammad på DNs rapportering från demonstrationerna igår. Fantastiskt att lyckas uteslua ett flertal organisationer från beskrivningen av arrangörena, lika fantastiskt att kunna missa att Sossar mot storebror var där. Vilken bild av världen vill DN sprida och i vilket syfte. För här gäller ju att, som Deiving också noterat, att man vilseleder lika bra genom att utelämna information som genom att förvanska den. Finns dock ingen journalist att angripa - DNs rapportering är undertecknad med DN??

Hitta fler som kommenterat på Knuff

Demonstration mot Stockholmsprogrammet!

Henrik-Alexandersson.se: Demonstration mot Stockholmsprogrammet!: "Onsdag den 15 juli samlas EU:s justitieministrar i Sverige. En av sakerna de skall behandla är det så kallade Stockholmsprogrammet – som är en allvarlig potentiell utökning av storebrorsstaten i EU.

Nu planeras demonstrationer mot Stockholmsprogrammet på onsdag. I Stockholm, lämpligt nog."

Gott så! Nu undrar jag bara var Mona Sahlin och Ibrahim Baylan har tänkt sig att vi skall samlas - alltså vi sossar som är emot storebror. Känns inte som om vare sig Piratpartiets eller de liberala är till för oss.

Sen blev jag förstås dels lite konfunderad över det faktum att man planerar två demonstrationer samma dag i samma fråga.

Ännu mera konfunderad när HAX ser sig föranlåten att göra följande anmärkning: Detta måste bli värdiga manifestationer för medborgarnas rätt till integritet. Det måste ske lugnt och starkt. (Skulle kravallvänstern försöka ta över, låt dig då inte luras att haka på.) Du har rätt att protestera och att framföra din åsikt under ordnade former. Och det är, som sagt, nödvändigt att göra detta för att makthavarna skall lätta på gasen.

Och faktsikt ännu mera konfunderad när jag går till Stoppa Stockholmsprogrammets wiki och där finner en pdf som är något slags flygblads/pamflettunderlag som dels bara finns i en version på engelska, dels innehåller ett upprop mot flyktingpolitiken (det senare säkert ok i sig men känns som en annan fråga).

Jonas Morian har också uppmärksammat demonstrationen. Fler hittas på Knuff

(s) fick faktiskt bara 13%

Är inte alla väljare lika mycket värda?: "I den spirande eftervalsdebatten påstår många förståsigpåare och många stockholmsbaserade bloggare att valet är en katastrof för (S) därför att vi var fjärde största parti i Stockholm. Visst, det är dåligt att det är så och inte minst är det illavarslande inför kommande kommun- och landstingsval där, men ibland finns det anstrykningar till elitism i dessa kommentarer. Som att en röst i Stockholm skulle vara mer värd än en röst i Umeå, Jönköping eller Borlänge för att ta tre exempel på orter där Socialdemokraterna går framåt."

Peter Gustavsson reflekterar över valresultatet och analyserar partiets resultat i termer av vilka som röstat. Sannolikt har han rätt. När han däremot beskyller Stockholmsbloggare (skönt dock att man har en Mörköblogg) för elitism är han ute och cyklar. Att partiet gjort ett katastrofalt dåligt val i Stockholm är problematiskt för att man inte kan få tillräckligt stöd i landet utan att en betydande andel av rösterna kommer från Stockholm. Det är enkel matematik och har ingenting med värdet på rösterna som Gustavsson försöker insinuera.

Ekonomihistoriker behöver alltså tydligen inte kunna räkna. Gustavsson skriver vidare

Alla väljare är lika mycket värda. Därför går det inte att beskriva söndagens val som en katastrof.

Lysande - när partiet lyckas mobilisera i runda slängar 13 % av den svenska valmanskåren så ser inte Gustavsson katastrofvarningen!