Den okristlige ministern

Okristligt, ministern! Dagens Arena: "Beslutet att mer eller mindre likställa religionsvetenskap med kristendomskunskap har med rätta kritiserats av Vänsterpartiet för att vara ovärdigt ett sekulariserat samhälle där många har andra trosuppfattningar och åter andra inte är troende alls. Den kritiken biter dock inte på Björklund och hans till synes oändliga strävan efter att sätta sin personliga prägel på utbildningspolitiken.

"

Visst är det ibland intressant att notera hur den politiska diskussionen präglas av överdrift, av att hitta frågor att attackera oavsett om det finns rimlig grund eller inte. Jag tillhör dem som nog skulle föredra ett ämne i skolan kallat livskunskap som bland annat skulle behandla religiösa (van)föreställningar om tillvaron men när vi nu står inför en "reform" av grundskolans löroplan som saknar varje ambition att modernisera det innehåll som skall behandlas så kvarstår alltså ämnet religionskunskap och frågan gäller alltså dess syfte och centrala innehåll. Anna Hellgren tror alltså att den av regeringen med herr Björklund i spetsen nu har beslutat ersätta religionskunskap men gamla tiders kristendomskunskap (som jag tror det hette när jag började skolan).

Låt oss först konstatera att redan i läroplanens första avsnitt anges att undervisningen

ska vara icke-konfessionell

. Den formuleringen lämnar såvitt jag kan förstå inte utrymme för några tolkningar, inte utrymme för några gråzoner - enkelt och helt klart alltså icke-konfessionell!!

Låt oss sedan studera vad som faktiskt skrivs i kursplanen för religionskunskap - jag citerar här hela för att tvinga läsaren att själv reflektera i samband med läsandet utan egentlig möjlighet att ha en förutfattad mening:

3.14
Religionskunskap

Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Religioner och andra livsåskådningar är därför centrala inslag i den mänskliga kulturen. I dagens samhälle, som är präglat av mångfald, är kunskaper om religioner och andra livsåskådningar viktiga för att skapa ömsesidig förståelse mellan människor.

Syfte

Undervisningen i ämnet religionskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om religioner och andra livsåskådningar i det egna samhället och på andra håll i världen. Genom undervisningen ska eleverna bli uppmärksamma på hur människor inom olika religiösa traditioner lever med, och uttrycker, sin religion och tro på olika sätt. Undervisningen ska allsidigt belysa vilken roll religioner kan spela i samhället, både i fredssträvanden och konflikter, för att främja social sammanhållning och som orsak till segregation.

Undervisningen ska även ge kunskap om och förståelse för hur kristna traditioner har påverkat det svenska samhället och dess värderingar.
Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att kunna tolka kulturella uttryck med anknytning till religiösa traditioner. Eleverna ska också ges möjligheter att utveckla kunskap om hur man kritiskt granskar källor och samhällsfrågor med koppling till religioner och andra livsåskådningar.

Undervisningen ska stimulera eleverna att reflektera över olika livsfrågor, sin identitet och sitt etiska förhållningssätt. På så sätt ska undervisningen skapa förutsättningar för eleverna att utveckla en personlig livshållning och förståelse för sitt eget och andra människors sätt att tänka och leva.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur olika religioner och livsåskådningar ser på frågor som rör kön, jämställdhet, sexualitet och relationer. Eleverna ska vidare ges förutsättningar att kunna analysera och ta ställning i etiska och moraliska frågor. Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur människors värderingar hänger samman med religioner och andra livsåskådningar. Den ska också bidra till att eleverna utvecklar beredskap att handla ansvarsfullt i förhållande till sig själva och sin omgivning.

Genom undervisningen i ämnet religionskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

- analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,

- analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,

- reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet,

- resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska begrepp och modeller, och

- söka information om religioner och andra livsåskådningar och värdera källornas relevans och trovärdighet.

Centralt innehåll

Undervisningen i de samhällsorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

I årskurs 1–3

Att leva tillsammans

- Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer, till exempel skildringar av familjeliv och skola. Minnen berättade av människor som lever nu.

- Att flytta inom ett land och mellan länder. Vad detta kan ha för orsaker och få för konsekvenser.

- Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer.

- Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan och i sportsammanhang.

- Trafikregler och hur man beter sig i trafiken på ett säkert sätt.
Att leva i närområdet

- Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat.

- Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder.

- Kristendomens roll i skolan och på hemorten förr i tiden.

- Religioner och platser för religionsutövning i närområdet.

- Centrala samhällsfunktioner, till exempel sjukvård, räddningstjänst och skola.

- Yrken och verksamheter i närområdet.

Att leva i världen

- Jordgloben. Kontinenternas och världshavens lägen på jordgloben. Namn och läge på världsdelarna samt på länder och platser som är betydelsefulla för eleven.

- Människans uppkomst, vandringar, samlande och jakt samt införandet av jordbruk.

- Tidsbegreppen stenålder, bronsålder och järnålder.

- Hur forntiden kan iakttas i vår tid genom spår i naturen och i språkliga uttryck.

- Berättelser om gudar och hjältar i antik och nordisk mytologi och hur man kan se på dem i vår egen tid.

- Några högtider, symboler och berättelser inom kristendom, islam och judendom. Några berättelser ur Bibeln och deras innebörd samt några av de vanligaste psalmerna.

- Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, energi och matvaror.

- Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen).

- Hur möten, till exempel klassråd, organiseras och genomförs.

- Pengars användning och värde. Olika exempel på betalningsformer och vad några vanliga varor och tjänster kan kosta.

- Aktuella samhällsfrågor i olika medier.

Att undersöka verkligheten

- Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information.

- Rumsuppfattning med hjälp av mentala kartor och fysiska kartor över till exempel närområdet och skolvägar. Storleksrelationer och väderstreck samt rumsliga begrepp, till exempel plats, läge och gräns.

- Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid.

Undervisningen i religionskunskap ska behandla följande centrala innehåll

I årskurs 4–6

Religioner och andra livsåskådningar

- Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler samt heliga platser och rum i kristendomen och i de andra världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.

- Centrala tankegångar bakom ritualer, levnadsregler och heliga platser i kristendomen och de andra världsreligionerna, till exempel som de uttrycks i religiösa berättelser i Bibeln och andra urkunder.

- Berättelser från fornskandinavisk och äldre samisk religion.

- Begreppen religion och livsåskådning.

Religion och samhälle

- Kristendomens betydelse för värderingar och kultur i det svenska samhället förr och nu. Kristna högtider och traditioner med koppling till kyrkoåret, till exempel sånger och psalmer.

- Hur spår av fornskandinavisk religion kan iakttas i dagens samhälle.

Identitet och livsfrågor

- Hur olika livsfrågor, till exempel vad som är viktigt i livet och vad det innebär att vara en bra kamrat, skildras i populärkulturen.

- Hur olika livsfrågor, till exempel synen på kärlek och vad som händer efter döden, skildras i religioner och andra livsåskådningar.

- Vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för människors identitet, livsstil och grupptillhörighet.

Etik

- Några etiska begrepp, till exempel rätt och orätt, jämlikhet och solidaritet.

- Vardagliga moraliska frågor som rör flickors och pojkars identiteter och roller, jämställdhet, sexualitet, sexuell läggning samt utanförskap och kränkning.

- Frågor om vad ett bra liv kan vara och vad det kan innebära att göra gott.

I årskurs 7–9

Religioner och andra livsåskådningar

- Centrala tankegångar och urkunder inom kristendomen samt utmärkande drag för kristendomens tre stora inriktningar: protestantism, katolicism och ortodoxi.

- Centrala tankegångar och urkunder i världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.

- Varierande tolkningar och bruk inom världsreligionerna i dagens samhälle.

- Huvuddragen i världsreligionernas historia.

- Nya religiösa rörelser, nyreligiositet och privatreligiositet samt hur detta tar sig uttryck.

- Sekulära livsåskådningar, till exempel humanism.

Religion och samhälle

- Kristendomen i Sverige. Från enhetskyrka till religiös mångfald och sekularisering.

- Sambandet mellan samhälle och religion i olika tider och på olika platser.

- Religionernas roll i några aktuella politiska skeenden och konflikter utifrån ett kritiskt förhållningssätt.

- Konflikter och möjligheter i sekulära och pluralistiska samhällen, till exempel i frågor om religionsfrihet, sexualitet och synen på jämställdhet.

Identitet och livsfrågor

- Hur olika livsfrågor, till exempel meningen med livet, relationer, kärlek och sexualitet, skildras i populärkulturen.

- Hur religioner och andra livsåskådningar kan forma människors identiteter och livsstilar.

- Riter, till exempel namngivning och konfirmation, och deras funktion vid formandet av identiteter och gemenskaper i religiösa och sekulära sammanhang.

Etik

- Vardagliga moraliska dilemman. Analys och argumentation utifrån etiska modeller, till exempel konsekvens- och pliktetik.

- Föreställningar om det goda livet och den goda människan kopplat till olika etiska resonemang, till exempel dygdetik.

- Etiska frågor samt människosynen i några religioner och andra livsåskådningar.

- Etiska begrepp som kan kopplas till frågor om hållbar utveckling, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar, till exempel frihet och ansvar.

Detta är alltså det av Börklund till närmast konfessionell kristendomskunskap förvandlade religionskunskapsämnet, åtmonstone om man förlitar sig på Hellgren eller t.ex. Rossana Dinamarca som tycker att Gud skall hålla sig borta från skolan. Det gör jag också men att förstå religionernas roll tycker jag hör hemma där.

Technorati Tags:
Aftonbladet, Dagens Arena, Skola, Skolverket, Rossana Dinamarca, Anna Hellgren, Jan Björklund, Religionbskunskap