Den okristlige ministern

Okristligt, ministern! Dagens Arena: "Beslutet att mer eller mindre likställa religionsvetenskap med kristendomskunskap har med rätta kritiserats av Vänsterpartiet för att vara ovärdigt ett sekulariserat samhälle där många har andra trosuppfattningar och åter andra inte är troende alls. Den kritiken biter dock inte på Björklund och hans till synes oändliga strävan efter att sätta sin personliga prägel på utbildningspolitiken.

"

Visst är det ibland intressant att notera hur den politiska diskussionen präglas av överdrift, av att hitta frågor att attackera oavsett om det finns rimlig grund eller inte. Jag tillhör dem som nog skulle föredra ett ämne i skolan kallat livskunskap som bland annat skulle behandla religiösa (van)föreställningar om tillvaron men när vi nu står inför en "reform" av grundskolans löroplan som saknar varje ambition att modernisera det innehåll som skall behandlas så kvarstår alltså ämnet religionskunskap och frågan gäller alltså dess syfte och centrala innehåll. Anna Hellgren tror alltså att den av regeringen med herr Björklund i spetsen nu har beslutat ersätta religionskunskap men gamla tiders kristendomskunskap (som jag tror det hette när jag började skolan).

Låt oss först konstatera att redan i läroplanens första avsnitt anges att undervisningen

ska vara icke-konfessionell

. Den formuleringen lämnar såvitt jag kan förstå inte utrymme för några tolkningar, inte utrymme för några gråzoner - enkelt och helt klart alltså icke-konfessionell!!

Låt oss sedan studera vad som faktiskt skrivs i kursplanen för religionskunskap - jag citerar här hela för att tvinga läsaren att själv reflektera i samband med läsandet utan egentlig möjlighet att ha en förutfattad mening:

3.14
Religionskunskap

Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Religioner och andra livsåskådningar är därför centrala inslag i den mänskliga kulturen. I dagens samhälle, som är präglat av mångfald, är kunskaper om religioner och andra livsåskådningar viktiga för att skapa ömsesidig förståelse mellan människor.

Syfte

Undervisningen i ämnet religionskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om religioner och andra livsåskådningar i det egna samhället och på andra håll i världen. Genom undervisningen ska eleverna bli uppmärksamma på hur människor inom olika religiösa traditioner lever med, och uttrycker, sin religion och tro på olika sätt. Undervisningen ska allsidigt belysa vilken roll religioner kan spela i samhället, både i fredssträvanden och konflikter, för att främja social sammanhållning och som orsak till segregation.

Undervisningen ska även ge kunskap om och förståelse för hur kristna traditioner har påverkat det svenska samhället och dess värderingar.
Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att kunna tolka kulturella uttryck med anknytning till religiösa traditioner. Eleverna ska också ges möjligheter att utveckla kunskap om hur man kritiskt granskar källor och samhällsfrågor med koppling till religioner och andra livsåskådningar.

Undervisningen ska stimulera eleverna att reflektera över olika livsfrågor, sin identitet och sitt etiska förhållningssätt. På så sätt ska undervisningen skapa förutsättningar för eleverna att utveckla en personlig livshållning och förståelse för sitt eget och andra människors sätt att tänka och leva.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur olika religioner och livsåskådningar ser på frågor som rör kön, jämställdhet, sexualitet och relationer. Eleverna ska vidare ges förutsättningar att kunna analysera och ta ställning i etiska och moraliska frågor. Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur människors värderingar hänger samman med religioner och andra livsåskådningar. Den ska också bidra till att eleverna utvecklar beredskap att handla ansvarsfullt i förhållande till sig själva och sin omgivning.

Genom undervisningen i ämnet religionskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

- analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,

- analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället,

- reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet,

- resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska begrepp och modeller, och

- söka information om religioner och andra livsåskådningar och värdera källornas relevans och trovärdighet.

Centralt innehåll

Undervisningen i de samhällsorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

I årskurs 1–3

Att leva tillsammans

- Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer, till exempel skildringar av familjeliv och skola. Minnen berättade av människor som lever nu.

- Att flytta inom ett land och mellan länder. Vad detta kan ha för orsaker och få för konsekvenser.

- Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer.

- Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan och i sportsammanhang.

- Trafikregler och hur man beter sig i trafiken på ett säkert sätt.
Att leva i närområdet

- Förutsättningar i natur och miljö för befolkning och bebyggelse, till exempel mark, vatten och klimat.

- Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder.

- Kristendomens roll i skolan och på hemorten förr i tiden.

- Religioner och platser för religionsutövning i närområdet.

- Centrala samhällsfunktioner, till exempel sjukvård, räddningstjänst och skola.

- Yrken och verksamheter i närområdet.

Att leva i världen

- Jordgloben. Kontinenternas och världshavens lägen på jordgloben. Namn och läge på världsdelarna samt på länder och platser som är betydelsefulla för eleven.

- Människans uppkomst, vandringar, samlande och jakt samt införandet av jordbruk.

- Tidsbegreppen stenålder, bronsålder och järnålder.

- Hur forntiden kan iakttas i vår tid genom spår i naturen och i språkliga uttryck.

- Berättelser om gudar och hjältar i antik och nordisk mytologi och hur man kan se på dem i vår egen tid.

- Några högtider, symboler och berättelser inom kristendom, islam och judendom. Några berättelser ur Bibeln och deras innebörd samt några av de vanligaste psalmerna.

- Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, energi och matvaror.

- Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen).

- Hur möten, till exempel klassråd, organiseras och genomförs.

- Pengars användning och värde. Olika exempel på betalningsformer och vad några vanliga varor och tjänster kan kosta.

- Aktuella samhällsfrågor i olika medier.

Att undersöka verkligheten

- Metoder för att söka information från olika källor: intervjuer, observationer och mätningar. Hur man kan värdera och bearbeta källor och information.

- Rumsuppfattning med hjälp av mentala kartor och fysiska kartor över till exempel närområdet och skolvägar. Storleksrelationer och väderstreck samt rumsliga begrepp, till exempel plats, läge och gräns.

- Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid.

Undervisningen i religionskunskap ska behandla följande centrala innehåll

I årskurs 4–6

Religioner och andra livsåskådningar

- Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler samt heliga platser och rum i kristendomen och i de andra världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.

- Centrala tankegångar bakom ritualer, levnadsregler och heliga platser i kristendomen och de andra världsreligionerna, till exempel som de uttrycks i religiösa berättelser i Bibeln och andra urkunder.

- Berättelser från fornskandinavisk och äldre samisk religion.

- Begreppen religion och livsåskådning.

Religion och samhälle

- Kristendomens betydelse för värderingar och kultur i det svenska samhället förr och nu. Kristna högtider och traditioner med koppling till kyrkoåret, till exempel sånger och psalmer.

- Hur spår av fornskandinavisk religion kan iakttas i dagens samhälle.

Identitet och livsfrågor

- Hur olika livsfrågor, till exempel vad som är viktigt i livet och vad det innebär att vara en bra kamrat, skildras i populärkulturen.

- Hur olika livsfrågor, till exempel synen på kärlek och vad som händer efter döden, skildras i religioner och andra livsåskådningar.

- Vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för människors identitet, livsstil och grupptillhörighet.

Etik

- Några etiska begrepp, till exempel rätt och orätt, jämlikhet och solidaritet.

- Vardagliga moraliska frågor som rör flickors och pojkars identiteter och roller, jämställdhet, sexualitet, sexuell läggning samt utanförskap och kränkning.

- Frågor om vad ett bra liv kan vara och vad det kan innebära att göra gott.

I årskurs 7–9

Religioner och andra livsåskådningar

- Centrala tankegångar och urkunder inom kristendomen samt utmärkande drag för kristendomens tre stora inriktningar: protestantism, katolicism och ortodoxi.

- Centrala tankegångar och urkunder i världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism.

- Varierande tolkningar och bruk inom världsreligionerna i dagens samhälle.

- Huvuddragen i världsreligionernas historia.

- Nya religiösa rörelser, nyreligiositet och privatreligiositet samt hur detta tar sig uttryck.

- Sekulära livsåskådningar, till exempel humanism.

Religion och samhälle

- Kristendomen i Sverige. Från enhetskyrka till religiös mångfald och sekularisering.

- Sambandet mellan samhälle och religion i olika tider och på olika platser.

- Religionernas roll i några aktuella politiska skeenden och konflikter utifrån ett kritiskt förhållningssätt.

- Konflikter och möjligheter i sekulära och pluralistiska samhällen, till exempel i frågor om religionsfrihet, sexualitet och synen på jämställdhet.

Identitet och livsfrågor

- Hur olika livsfrågor, till exempel meningen med livet, relationer, kärlek och sexualitet, skildras i populärkulturen.

- Hur religioner och andra livsåskådningar kan forma människors identiteter och livsstilar.

- Riter, till exempel namngivning och konfirmation, och deras funktion vid formandet av identiteter och gemenskaper i religiösa och sekulära sammanhang.

Etik

- Vardagliga moraliska dilemman. Analys och argumentation utifrån etiska modeller, till exempel konsekvens- och pliktetik.

- Föreställningar om det goda livet och den goda människan kopplat till olika etiska resonemang, till exempel dygdetik.

- Etiska frågor samt människosynen i några religioner och andra livsåskådningar.

- Etiska begrepp som kan kopplas till frågor om hållbar utveckling, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar, till exempel frihet och ansvar.

Detta är alltså det av Börklund till närmast konfessionell kristendomskunskap förvandlade religionskunskapsämnet, åtmonstone om man förlitar sig på Hellgren eller t.ex. Rossana Dinamarca som tycker att Gud skall hålla sig borta från skolan. Det gör jag också men att förstå religionernas roll tycker jag hör hemma där.

Technorati Tags:
Aftonbladet, Dagens Arena, Skola, Skolverket, Rossana Dinamarca, Anna Hellgren, Jan Björklund, Religionbskunskap

Irriterad farsa Urkund #bigfail

Nedanstående mail fick min dotter som svar när hon skickat in ett arbete som via Urkund skall gå till hennes lärare. Förefaller alltså som om skolan (IB-programmet på Naturvetargymnasiet i Södertälje) genom användandet av Urkund tvingar henne (oss) att använda visst/vissa ordbehandlingsprogram. Det är inte bara fel utan borde vara helt olagligt. Dessutom är det ju ynkligt att tjänsten i fråga (Urkund alltså) inte klarar alla förekommande format.

Begin forwarded message:

From: noreply@urkund.se
Date: 10 oktober 2010 22.17.19 CEST
To: xxxxx
Subject: [urkund] Felaktigt document / Document Error

Dokumentet - [Past_in_1984.pages] – kunde inte behandlas av Urkund på grund av filformatet inte stöds.

Ditt dokument kommer inte att vidarebefordras till din lärare. Om du korrigerar ditt dokument enligt felet ovan och skickar det på nytt så kommer det att behandlas av Urkund som vanligt.

Med vänliga hälsningar,

Urkund automatisk registrator

Det här är ett automatiskt e-post meddelande, du kan därmed inte svara på det. Vid frågor om Urkund och användning kontakta vår kundsupport: +46 (0)8 738 5210 (mån-fre 08.00-16.30) eller via e-post till support@urkund.se.


Document Error

The document- [Past_in_1984.pages] – could not be processed by Urkund because the fileformat is not supported.

Your document will not be forwarded to your teacher. If you correct the document for the reason given above, it will be processed by Urkund as normal.

Regards,

Urkund automatic registrar

This is an automatic e-mail message. You cannot reply to it. If you have questions about Urkund and its use, contact our Customer Support: +46 (0)8 738 5210 (Mon-Fri 08.00-16.30) or by e-mail to support@urkund.se

Technorati Tags:
IT i skolan, Södertälje, Urkund, Pages, Valfrihet, IB, Naturvetargymnasiet

1 till 1, 1 to 1, 1-1 eller varsin

En kollega till mig på Skolverket, Alma Taawo, har skapat en Google Map på vilket alla som har satsningar (kommuner, kommunala skolor och friskolor) kan redovisa sina satsningar på varsin dator till elever och lärare.



Visa 1-1-satsningar i Sverige på en större karta

Technorati Tags:
IT i skolan, 1 till 1, 1 to 1, 1 - 1, varsin, Skolverket, Alma Taawo

Historielös och helt vilse

"The history of all hitherto existing societies is the history of class struggle."

Visst finns det flera sätt att använda klassbegreppet - egentligen huvudsakligen två: Antingen som ett rätt abstrakt begrepp i syfte att förklara maktförhållandena i samhället eller som ett uttryck för den upplevda tillhörigheten till en viss grupp. Nära förbunden med det förra är förstås - också tämligen abstrakt - användande av klass/socialgrupp som ett sätt att utifrån statistiska kriterier beskriva samhället (utan att egentligen beröra maktfrågan).

Numera är det faktiskt vanligt att möta uppfattningen att typ det inte finns så många som identifierar sig som t.ex. arbetarklass så därför behövs inte klassbegreppet eller t.o.m. att det skulle vara obsolet. För att uppnå dessa mål behövs verktyg, verktyg som förmår identifera . Man finner faktiskt partikamrater (s) som inte fattar att klassbegreppet används för att analysera maktstrukturerna i samhället och har väldigt lite med klassmarkörer etc att göra - något som man däremot skulle kunna se i anslutning till begreppet klassmedvetenhet. Det senare nog så viktigt men som också kräver agitation/skolning i parti och fack för att tydliggöra/förstärka. En eller annan studiecirkel skulle kanske behövas:)

Så varför orda om detta nu när debatten bör handla om hur Sverige bör utvecklas och vilken roll socialdemokratin borde spela för att uppnå detta? Svaret är förstås att utan verktyg för att analysera samhållet spelar det ingen större roll om man kan svänga sig med vackra ord som frihet, jämlikhet och solidaritet. För att uppnå dessa mål krävs analysverktyg, verktyg som kan dechiffrera den verkliga makten och som därmed kan användas för att forma en politik. Precis det som Katrine Kielos efterlyser i Aftonbladet, som Lena Sommestad också efterlyser med fokus på det globala perspektivet.

Och egentligen vet vi - visst ser världen annorlunda ut men de grundläggande motsättningarna består. Hur nära lierat staten och kapitalet är illustreras ju på ett utmärkt sätt av räddningsaktioner till förmån för bankkapitalet:

Från slitna barer i rostbältet till Ovala Rummet i Vita Huset. Efter finanskrisen är Wall Streets megabanker favoritfienden nummer ett för många amerikaner. För bankerna själva var krisen kanske det bästa som kunde hända. Två år senare är de större och starkare än någonsin.

Andra exempel kan vi lätt hitta om vi följer spåren som leder till alla de krig/konflikthärdar ve ser runt om i världen. Bara den blinde ser inte, bara den döve hör inte. bara den historielöse är vilse.

Technorati Tags:
Johan Westerholm, Klass, Klassanalys, Katrine Kielos, Lena Sommestad
Peter Högberg, Socialdemokratiska Arbetarepartiet

Framsteg kräver tillväxt

Svårt att vara solidarisk
: "Alla som säger att socialdemokratin måste hitta en politik som är bra för det stora flertalet – marginaliserade grupper, arbetarklass, medelklass – har helt rätt. Problemet ligger inte i att aktiva socialdemokrater idag inte skulle dela den åsikten. Problemet ligger i att det helt enkelt inte är särskilt lätt. Vi behöver helt nya redskap. En bra början är att inse att landskapet är förändrat. "

Läser ofta Marika Lindgren-Åsbrink med stor behållning (framförde också hennes namn som ersättare för Östros i en av Nicklas Svenssons/Expressens fåniga enkäter nyligen). Som vanligt identiferar hon problemet och pekar på vårt behov av nya redskap. Som vanligt är det förstås just där problemen börjar.


När Jonna Sima skriver på Dagens Arena att

"Tron på gemensamma lösningar – solidaritet – finns. Det är bara den visionära politiken som saknas. Nu har de rödgröna partierna, inte minst Socialdemokraterna, ett alldeles unikt läge att skapa den nya framtidsberättelsen. Det är alldeles uppenbart att det finns en ung generation – och många andra därtill – som står beredd att kämpa för alla människors rätt till ett värdigt liv i Sverige."

har hon förstås också rätt. Hon identifierar också problem och pekar på vårt behov av nya redskap (tror jag - finns ett stänk av farlig nostalgi där) men det är ju förstås också där problemen börjar.

Själv skrev jag för några år sedan

"Frågan är då om vi har ambitionen att formulera en vision, en politik som ger oss regeringsmakten åter eller om vi har ambitionen att formulera en Vision/politik som vinner folkflertalets gillande. Det senare innebär faktiskt att vår målsättning när det gäller val bör vara långt större än att bara kunna bilda regering med stöd av andra. En sådan vsion/politik måste utgå från hur vi vill att samhället skall fungera – inte huruvida enskilda verksamheter skall vara privata eller offentligt drivna/ägda. En sådan vision/politik måste utgå ifrån att lösningar skall ge människorna största möjliga frihet att själva forma sina liv. En sådan vision/politik måste utgå från att människor båda kan och vill själva."

Jag identifierar problem och pekar på att vi behöver nya redskap (som passar vår tid) och det är förstås där problemen börjar.

För problem har vi när t.ex. att den generella välfärdsmodellen inte kan ifrågasättas. Idag vore det inte alls svårt att inse att den välbärgade delen av medelklassen skulle acceptera att inte alla behöver barnbidrag - fullständigt onödig transferering som ju alla inser bara kostar extra/onödig användning av skattemedel. För problem har vi när vem som bedriver sjukvård/skola är viktigare än kvaliteten och hur utbudet ser ut (det senares segregerande effekt är ett reellt problem). För problem har vi när vi inte längre tror på människans förmåga att lösa problem och vi därför överger tron på att fördelningen sker av tillväxten - att vi skulle kunna klara att ge hela världens befolkning riktigt drägligt liv utan en betydande ökning av produktionen av alla typer av varor/tjänster är ju helt absurt men tyvärr idag faktiskt möjligt att säga.

Technorati Tags:
Dagens Arena, Marika Lindgren Åsbrink, Socialdemokratiska Arbetarepartiet, Jonna Sima

LTs sportbevakning imponerar

Sport - www.lt.se: Så här såg LT Sport ut lördag kväll - elitserien i hockey nyss inledd och dominerar helt, Syrianska med chans att gå upp i allsvenskan direkt syns bara tack vare att TT kablat ut resultatet:

"

Får mig att associera till den pågående diskussionen om journalisternas klassmässiga/etniska hemvist och den betydelse det eventuellt har för nyhetsvärderingen.

Technorati Tags:
Länstidningen, LT, Södertälje, Syrianska

Netroots - valvinnarna

Tre S-bloggare: Vi regerade i valrörelsen: "En faktor som kom att sätta delar av den politiska agendan under valrörelsen var det socialdemokratiska bloggnätverket Netroots. Det finns inom Alliansen en gryende insikt att Netroots sätter delar av den politiska agendan varför vissa ledamöter och ministrar följer vad Netroots skriver. Nu har vi i valrrörelsen 2010 visat på att vi gör skillnad. Vi är en naturlig del av socialdemokratins rötter, en gräsrotsrörelse som gör skillnad från botten och upp."

Jag är en hyfsat lojal socialdemokrat, åtminstone vill jag tro det. Jag tillhör också de socialdemokrater som anser att den interna debatten bör föras inför öppen ridå - är en angelägenhet för långt fler än för de som tillhör partiledning, tillhör etablissemanget inom partiet, långt fler än de som är medlemmar. Jag tillhör också de socialdemokrater som sedan länge sett behovet av en ökad samordning på nätet bland annat i form av mera länkande, mera diskussion kamrater emellan. Jag tillhör också de socialdemokrater som tycker att partiet ännu inte fattat - inte fattat att nätet handlar om kommunikation, att det är när alla deltar (också partiledning m.fl.)som det blir intressant.

Alltså drev jag tidigt på för att s-bloggare skulle lära sig att utbyte i form av länkar var en bra idé. Alltså har jag sedan länge argumenterat för att partiets "ledande" företrädare måste delta i debatten. Alltså var jag snabb att ansluta mig till Netroots när det nätverket bildades.

Ett bra initiativ där partiet centralt erbjöd visst stöd (i form av tips. idéer) till ett löst sammanhållet nätverk utan långtgående förpliktelser från de anslutna.

När valrörelsen närmade sig förändrades dock förutsättningarna. Det som började som ett riktigt nätverk förvandlades till en av flera kanaler, kanaler för att trumma ut ett uppifrån formulerat budskap. Det som kunde varit ett riktigt bidrag till partiets förankring bland människor förvandlades till en del av en av PR-konsulter styrd kampanjorganisation. Netroots blev - istället för att vara ett nätverk för kommunikation med människor - ett nätverk för distribution av

Jag tror att bloggare/twittrare spelat roll. Jag tror att mitt bloggande/twittrande spelat roll, jag tror t.o.m. att det bidragit till att vi (partiet) lokalt faktiskt gjort ett bra val. Däremot tror jag att ett antal av mina kamrater snarast fungerat tvärtom, och i samma ögonblick som de anser sig behöva basunera ut sin förträfflighet så får jag det verifierat. Kanske är det Jante som jagar mig men att bara komma på tanken att skriva en artikel som den ovan citerade är mig så främmande, får mig snarast att må illa!

Det kommer att ta tid för Peter Högberg, Annika Högberg (båda från metropolen Vimmerby) och Johan Westerholm att återupprätta sitt anseende som självständigt, självkritisk tänkande kamrater hos mig. Politruk-varning är kanske det mildaste uttryck som faller en in!

Lite på samma tema skriver den gode Laakso.

Technorati Tags:
Erik Laakso, Socialdemokratiska Arbetarepartiet, Peter Högberg, Annika Högberg, Johan Westerholm