Miljöpartiet måste sluta moralisera: "Ifall Miljöpartiet bara kunde komma över sin sunkiga puritanism, och liberalerna lade ned sin understundom rent vulgära fetisch för valfrihet här och nu, ja då skulle man kunna uträtta stordåd."
Ibland betyder tre bokstäver kanske mer än avsett - eller så återspeglas bara Norbergs nyliberalism - men Lisa Magnusson verkar inte ha hajat att det hela handlar, det absoluta frihetsbegreppet alltså, om något faktiskt helt annat än valfrihet. De reformer vi t.ex. sett under de senaste åren som tvingat in oss i något slags valfrihetselände har nämligen mycket, mycket lite med frihet att göra. Bara för att ta ett litet exempel - att jag kan välja mellan ett otal leverantörer av el ökar inte min frihet alls, tvärtom det tvingar mig att ägna tid och energi åt meningslösheter. För att öka vår frihet borde fritt tillgänglig och billig energi finnas för alla varhelst de bor, då begränsas inte människors val av livsmiljö av marknadens bedömningar av vad som är lönsamt för aktieägarna.
På samma sätt är det med en hel del andra s.k. valfrihetsreformer som utöver att komplicera saker som borde vara enkla (och allmänt tillgängliga för alla så nära som möjligt) också riskerar att ge en rad negativa effekter. Så har t.ex. Aftonbladet, i något fånigt de kallar lögndetektor, granskat Göran Hägglunds påstående om att antalet vårdcentraler ökat och funnit påståendet sant. Gott så men det är ju helt fel ställd fråga som borde formulerats på följande sätt - har folks frihet att leva och verka där de väljer att bo genom ökningen av antalet vårdcentraler, har allts fler människor fått bättre (bland annat närmre) tillgång till vård och får de det till lägre kostnad. Först då ökar ju människors frihet.
Frihet handlar nämligen om att öka varje människas möjlighet att forma sitt liv, det handlar därmed om att möjligheterna skall vara så oberoende som möjligt av var man bor, av vem man är född, från vilken sociala miljö man kommer. Det handlar om att kunna förverkliga sina alldeles egna drömmar utan pekpinnar från överheten (vare sig den heter kapital eller stat - som ju som alla vet sitter i samma båt).
Förstår man detta förstår man också att balansgången mellan vad vi löser i gemensam regi (läs gemensamt finansierat) respektive varje enskilds rätt av att kunna leva på sin lön (läs faktiskt kunna påverka sin privata konsumtion/ekonomi) är delikat. Även en undersköterska skall kunna välja typ av bostad, kunna semestra, kunna spara.
Technorati Tags:
Lisa Magnusson, Göran Hägglund, Miljöpartiet, Liberalism
Just det Peter, tänk att det ska vara så svårt att formulera detta. Jag kan inte påminna mig en enda av talarna i Almedalen, ingen tidningsrapport eller ens bloggtext från de närvarande som tar ordet frihet i sin mun. Jag kan ha fel, men jag tror det inte.
SvaraRadera