Tillbaka till Typo

Efter två års gästspel här på Blogspot återvänder jag nu till min alldeles egen blogg Peter Karlberg. Välkommen att följa mig där.

Technorati Tags:
Peter Karlberg, Typo

Bra av Graf

När jämlikhet inte upplevs som möjlig, rustar vi för ojämlikhet: "Framförallt tror jag det finns ett behov av framtidshopp för gemensamma lösningar som många människor inte upplevt har fungerat de senaste decennierna. Kan socialdemokratin signalera ett sådant framtidshopp i både ord och handling, är det nog välkommet av väldigt många som sett samhällsgemenskapen gå förlorad. När människor inte upplever att jämlikhet är möjligt, rustar de för ojämlikhet, som Håkan själv uttryckte det i sitt tal. Ett sätt att rusta själen, är att intala sig att horder av arbetslösa och sjuka i själva verket är lata simulanter, och att det därför nog är rätt att strypa A-kassa och sjukförsäkring rejält."

Johanna Graf har skrivit en utomordentligt intressant artikel. Jag väljer att citera några väl valda:

Människor har blivit mer välutbildade, säkra på sin egen förmåga och individualistiska. Dock inte i betydelsen egoistiska, där finns en viktig skillnad.

När man tar ifrån människor deras drivkrafter blir de kravmaskiner; då hamnar vi idet som Erlander kallade de växande förväntingarnas missnöje.

Samtidigt upplevdes makten och överheten, som med åren kommit att symboliseras av (S), sitta med sina höga arvoden, inlåsta med sina närmaste politikervänner, och inte begripa hur vanligt folk har det.

Jag tror det är viktigt att vi från och med nu blir väldigt tydliga med vad politiken kan och inte kan göra. Vad man som människa måste klara själv, vad vi tillsammans kan greja i Sverige och vad vi måste bli mycket bättre på att samarbeta med resten av världen om.

Genom att förändra vår uppfattning om vad som är normalt och acceptabelt, skriver han, så förändrar politiken våra tankar såväl som våra omständigheter.

Folk har blivit svikna förr och den lilla strimma av hopp många nu tillåtit sig känna kan snabbt dö ut. Jag tror i motsats till en del bloggare att det inte handlar om någon smekmånad på 100 dagar, utan högst 60. I början på juni kommer SCB:s stora opinionsundersökning. Då kommer bilden att sättas av om det skett någon nystart eller inte. Och folk har som bekant en tendens att följa med strömmar. Upplever många det som om något nytt håller på att ske, blir fler nyfikna och positiva. Och vice versa.

Egentligen har jag bara en, fast den är kanske rätt avgörande, invändning mot Grafs resonemang. Hon utgår från att Juholts tal är någonslags accepterad inriktning. Inget kan ju vara mera felaktigt. Juhoult valdes utan strid (enhälligt tror jag) av en kongress vars ombud valts utan möjlighet för partimedlemmarna att förutse deras inställning vare sig i politiska frågor eller personfrågor. Valberedningen presenterade sitt förslag när kongressledamöterna redan var valda. Endast en kandidat fanns. Ingen politisk deklaration avkrävdes kandidaten före valet, istället förväntades någon form av positionering ske i "installationstalet". En ovärdig process (om vi antar att partiet vill framstå som en demokratisk politisk organisation).

Technorati Tags:
Johanna Graf, Socialdemokratiska Arbetarepartiet, demokrati, Håkan Juholt

Kunskapspolitik utan kunskap

Ny kunskapspolitik för vänstern i fem punkter: "Sverige behöver en ny kunskapspolitik. En som sträcker sig från förskola till universitet, som också innefattar den dryga hälft av varje årskull som inte går vidare till högskolan. Det brådskar för kristecknen är många. Det går sämre för de svenska eleverna i de internationella kunskapsundersökningarna. Och ungefär en femtedel av varje årskull går ut gymnasiet utan fullständiga betyg. För dem väntar ett besvärligt arbetsliv.

Här har den svenska vänstern närmast abdikerat. Social­demokraterna har inte haft en fungerande kunskapspolitik under det senaste kvartsseklet. Den katastrofala kommunaliseringen av skolan drevs fram av Göran Persson som skolminister, hans efterträdare har inte efterlämnat några avtryck"

Stefan Svalfors, professor, föreslår ett fempunktsprogram för en socialdemokratisk kunskapspolitik. Han ges möjlighet att framföra dessa på Aftonbladets ledarsida. Mycket lite handlar om kunskap.

I punkt nummer ett föreslås ett återförstatligande av skolan. Någon statlig skola har vi emellertid inte haft och det kunde ju kanske man begära att en professor skulle kunnat ta reda på. Vi har haft olika grad av statlig reglering - det som förändrades i början på 90-talet var just detta. Tjänsterna som varit statligt reglerade blev alldeles vanliga kommunala och finansieringen ändrades från att ha varit detaljreglerad och del av den staliga skoladministrationens uppgift till att integreras i den stora säck med pengar som kommunerna får från staten.

I punkt nummer två föreslås att privata företag som driver skolor ska förhindras att ta ut vinst. Givet att vi fortsatt ska tillåta företag att driva skolor är ju detta i bästa fall populistiskt trams. Problemet här är ju att vi inte hittat en form för att ställa vettiga kvalitetskrav (och kanske också borde kräva någon form av ekonomisk garanti i det fall kraven inte nås).

I punkt nummer tre föreslås att yrkesutbildningen ska förstärkas. Mot detta finns ingen anledning att invända.

I punkt nummer fyra kräva återupprättad vuxenutbildning. Inte heller mot detta finn några invändningar att resa.

I punkt nummer fem kräver högskoleprofessorn mera pengar till sin egen verksamhet. Kanske befogat men.....

Sammantaget en soppa som kokad på en spik, i synnerhet som utgångspunkt för en kunskapspolitik. En sådan borde snarare ta sin utgångspunkt i vilken kunskap medborgare i 2000-talets verklighet behöver, i vad vi vet om lärandets förutsättningar 2011 och vilka möjligheter vi vill erbjuda barn och ungdomar.

Technorati Tags:
Göran Persson, Skola, Socialdemokratiska Arbetarepartiet, Stefan Svalfors, Kommunalisering